Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1414Anmärkningar angående väderleken för dec.1789 och jan.1790Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1415Försök till besvarande av den i Stockholms Posten uppgivna frågan: Om nu brukelige Ostindiska Kompaniets skepp till krigsbruk eller eget försvar med meraHagerman, Carl Christian
1790, mars-apr

FÖRSÖK TIL BESWARANDE AF DEN I STOCKHOLMS POSTEN N:O 199 D. 27 AUGUSTI 1788 UPGIFNE FRÅGA: OM NU BRUKELIGE OST-INDISKA COMPAGNIETS SKEPP MÖJELIGEN KUNNA BESTYCKAS TIL KRIGSBRUK ELLER EGIT FÖRSVAR, MED MERA

Man kan beklaga, att inte Ostindienfarare används att frakta kavalleriregementen till krigsplatser, utan istället använt Rangskepp, som borde användas till annat. Man har i vårt århundrade upptäckt att klinkbåtar hopsatte med tränaglar tar emot rekylen från en bomb kastad ur en 60-punds mörsare utan att skada fartyget. Stöten stannar i några sammanvridna vurstar av halm och ett litet parti sågspån. Då bör även ostindieskeppen med dess större styrka kunna besättas med kanoner. De bör kunna byggas om, så att de klarar två batterier. Beskrivning av hur man kan bygga om dem.

Ibland de förnämsta och mest hedrande omsorger är visserligen att fäderneslandet försvaras, men detta kräver väl bemannade båtar. Önskvärt vore att mannarna tidigt lärt sig hantera vapen, så att de inte häpnade för minsta skott. I varje socken borde inrättas en skytteskola, som under ett par timmar på söndagseftermiddagen lärde allmogens barn att hantera vapen och enklare exercis. Barnen kunde använda trägevär under exercisen och skjuta med lösa skott med de riktiga gevären. Dessa kunde förvaras i vapenhusen. Detta är ju vapenhusens uppgift, vilket inte nu levande känner till.

----------------------------
 
1416Utdrag ur en utgiven och försvarad akademisk avhandling om fruktträdsskötsel i FinlandFahler Johan Henric von
1790, mars-apr

UTDRAG UTUR EN UNDER HERR PROFESSOR DOCTOR CARL N. HELLENII INSEENDE DEN 26 SISTL. JUNII UTGIFWEN OCH FÖRSWARAD ACADEMISK AFHANDLING OM FRUKT-TRÄNS SKÖTSEL I FINLAND; AF HERR CANDIDATEN JOHAN HENRIC VON FALER

Dessa anmärkningar bestrider de allmänt kända grundsatserna om trädskötsel. Det är inte vinterkölden, som ruinerar våra fruktträd, utan växlingarna av värme och köld under våren. Man bör inte lägga trädgårdarna i söder utan som vid Kinnekulle mot norr. Man använder ofta för lös jord att plantera i. Många träd trivs i stenblandad jordmån. Mogna kärnor skall drivas upp i samma jordmån. Dvärgträden är de som klarar sig bäst. De oäkta trädens frukt är varaktigare även om de inte är så välsmakande.

----------------------------
 
1417Utdrag ur ett brev om Ydre härad i ÖstergötlandSchmiterlöw H C
1790, mars-apr

UTDRAG AF ET BREF TIL INTENDENTEN F-R-M, OM YDRE HÄRAD I ÖSTERGÖTLAND, AF MAJOR H C SCHMITERLÖW

Ydre härad är en av de vackraste platser i landet. Ganska stenbunden mark och små åkrar. Åkern har tre skiften, ett år råg, ett år vårsäd och ett år vila. Man brukar korta liar, för att komma åt runt stenarna. Ängen består av hårdvall och här växer lövskog mest björk. I sjöarna finns gott om kräftor och fisk. Man säljer 2 tjog kräftor för 3 runstycken. Insaltade kräftstjärtar klarar sig hela året. Sedan jag undervisat om potatisplantering har man de senaste åren fått god skörd, som används till bröd och brännvin. En tunna potatis, 1/4 tunna havre, 1/8 tunna malt ger 10 kannor brännvin. Av 3 tunnor rönnbär utan tillsats har jag fått 3 kannor destillerat brännvin. Man förstår sig på att draga nytta av kreaturen. Mycket smör och fin ost tillverkas. När jag flyttade hit sköttes herrgårdarna av fogdar och ingen lärde allmogen att förkovra sitt lantbruk. Ett undantag var kamrer Daniel Hörberg på Tunarps egendom. Att bygga stenmurar visar sig inte vara någon vinst.

----------------------------
 
1418En finsk bondes märkliga uppodlingar och uppodlingssättAppelgrén, Leslenius
1790, mars-apr

EN FINSK BONDES MÄRKLIGA UPODLINGAR OCH UPODLINGS-SÄTT

För 33 år sedan flyttade jag, Isak Pussinen Sivola till Leppimäki. Där var skog, stenbunden och vattensjuk mark. Skogen röjdes, stenen uppbröts och diken grävdes. Torv har använts till gödning. Kreatursgödseln blandas med torv och kärrjord. Jag har byggt god väg till kvarnen. Ängarna föder 3 hästar, 14 nöt och 16 får. Jag bränner tjära efter annan metod än andra och får mer. Under detta arbete har jag fostrat 5 barn.

Bondens uppgifter har i dag blivit upplästa i kyrkan och deras riktighet är besannad. Beskrivning av hans tjärbränningssätt. Undertecknat av pastor Lesenius, sexmän och nämndemän.

----------------------------
 
1419Anmärkning över 1789 års höstsåddCreutz, Carl Gustaf
1790, mars-apr

ANMÄRKNING ÖFWER 1789 ÅRS HÖST-SÅDD

Höstsådden, som blivit misslyckad, har lidit mer av solhettan än av mask. När brodden avtynade angreps den av löss.

----------------------------
 
1420Anteckningar angående folknumrenAnonym
1790, mars-apr

ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN

Stockholm, Kungl. Lifgardets församling, födda 92 , döda 237.

I Falun var ett lyckligt år.

I Kalmar föddes 107 och dog 183.

I Karlskrona föddes 288, men 6011 dog, varav 5000 av amiralitetets manskap.

I Lund föddes 78 barn och endast 44 personer avled.

I Göteborg i Garnisonsförsamlingen föddes 131 barn men på grund av kriget dog 752 personer.

I Vänersborg föddes 59 barn, men 135 personer avled, flest i rötfeber och tärande sjukdomar.

I Borås dog 52 fler än som föddes.

----------------------------
 
1421Utdrag ur brev från ÅboAnonym
1790, mars-apr

UTDRAG AF ET BERF IFRÅN ÅBO DEN 21 DECEMBER 1789

Hösten har varit blid. Rågbrodden ganska fin utan skador av mögel och sniglar.

----------------------------
 
1422Berömliga gärningarAnonym
1790, mars-apr

BERÖMLIGE GÄRNINGAR

Odalmannen Lars Dristig från Rumskulla, som varit soldat i Pommern har nu gift sig och uppodlat ett ställe. Han har byggt en kvarn, vilket ledde till rättegång med andra brukspatroner, som ville fördärva hans goda uppsåt. Han har nu av konungen fått privilegier till detta verk.

----------------------------