Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1409Om hedmossans nytta och brukAnonym
1790, jan-febr

OM HEDEMOSSANS NYTTA OCH BRUK.

Islandsmossa eller hedmossa samlas in före hötiden. Man häller varmt vatten på för att förta beskheten och torkar över eld eller i luften.

Mjölet går att baka bröd på och att koka gröt och välling av. Även till utfordring av boskap kan mossan användas.

----------------------------
 
1410Anmärkningar i anledning av åverkan av brodd-och rotmask på senaste höstsädetFischerström, Johan
1790, jan-febr

NÅGRA ANMÄRKNINGAR, I ANLEDNING AF DEN ÖFWERKLAGANDE ÅWERKAN, SOM DE SÅ KALLADE BRÅDD-OCH ROTMASKAR PÅ SENASTE HÖSTSÄDET FÖRÖFWAT.

Flera anledningar, som borde sammanställas och beaktas. Väderleken inte minst.

----------------------------
 
1411Brev till Kungl. Patriotiska Sällskapet angående försök med majsHammarsköld, M
1790, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FÖRSTE SECRETERARE, ANGÅENDE FÖRSÖK MED MAYS, M M.

M.Hammarsköld i Västervik fick några frön från Java av Zea Mays och satte på kalljord. De växte sig stora men hann inte mogna innan frosten kom. Nästa år såddes de sista 5 kornen i bänk, och hann bli mogna.

En blandning av 1/3 majs, 1/3 kaffebönor, 1/3 Cichoryrötter blev ett gott kaffe. Även mjölet som maldes och skorpor som bakades smakade gott. Han sänder ett par som prov så snart som möjligt.

Även försök med potatis lyckades

----------------------------
 
1412HedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1790, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNNGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

För uppodling, stengärdsgårdar och stenbrytning och för berömlig tjänst i lantbruket under 15 år.

----------------------------
 
1413Fråga till besvarande av hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1790, jan-febr

UTSATT FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT HEDERS-BELÖNING.

Fråga: Är det möjligt med måttlig kostnad hindra stora strömmars brytande vid sina åbräddar, eller förekomma att de ej göra betydlig skada genom strändernas borttagande?

----------------------------
 
1414Anmärkningar angående väderleken för dec.1789 och jan.1790Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1415Försök till besvarande av den i Stockholms Posten uppgivna frågan: Om nu brukelige Ostindiska Kompaniets skepp till krigsbruk eller eget försvar med meraHagerman, Carl Christian
1790, mars-apr

FÖRSÖK TIL BESWARANDE AF DEN I STOCKHOLMS POSTEN N:O 199 D. 27 AUGUSTI 1788 UPGIFNE FRÅGA: OM NU BRUKELIGE OST-INDISKA COMPAGNIETS SKEPP MÖJELIGEN KUNNA BESTYCKAS TIL KRIGSBRUK ELLER EGIT FÖRSVAR, MED MERA

Man kan beklaga, att inte Ostindienfarare används att frakta kavalleriregementen till krigsplatser, utan istället använt Rangskepp, som borde användas till annat. Man har i vårt århundrade upptäckt att klinkbåtar hopsatte med tränaglar tar emot rekylen från en bomb kastad ur en 60-punds mörsare utan att skada fartyget. Stöten stannar i några sammanvridna vurstar av halm och ett litet parti sågspån. Då bör även ostindieskeppen med dess större styrka kunna besättas med kanoner. De bör kunna byggas om, så att de klarar två batterier. Beskrivning av hur man kan bygga om dem.

Ibland de förnämsta och mest hedrande omsorger är visserligen att fäderneslandet försvaras, men detta kräver väl bemannade båtar. Önskvärt vore att mannarna tidigt lärt sig hantera vapen, så att de inte häpnade för minsta skott. I varje socken borde inrättas en skytteskola, som under ett par timmar på söndagseftermiddagen lärde allmogens barn att hantera vapen och enklare exercis. Barnen kunde använda trägevär under exercisen och skjuta med lösa skott med de riktiga gevären. Dessa kunde förvaras i vapenhusen. Detta är ju vapenhusens uppgift, vilket inte nu levande känner till.

----------------------------
 
1416Utdrag ur en utgiven och försvarad akademisk avhandling om fruktträdsskötsel i FinlandFahler Johan Henric von
1790, mars-apr

UTDRAG UTUR EN UNDER HERR PROFESSOR DOCTOR CARL N. HELLENII INSEENDE DEN 26 SISTL. JUNII UTGIFWEN OCH FÖRSWARAD ACADEMISK AFHANDLING OM FRUKT-TRÄNS SKÖTSEL I FINLAND; AF HERR CANDIDATEN JOHAN HENRIC VON FALER

Dessa anmärkningar bestrider de allmänt kända grundsatserna om trädskötsel. Det är inte vinterkölden, som ruinerar våra fruktträd, utan växlingarna av värme och köld under våren. Man bör inte lägga trädgårdarna i söder utan som vid Kinnekulle mot norr. Man använder ofta för lös jord att plantera i. Många träd trivs i stenblandad jordmån. Mogna kärnor skall drivas upp i samma jordmån. Dvärgträden är de som klarar sig bäst. De oäkta trädens frukt är varaktigare även om de inte är så välsmakande.

----------------------------
 
1417Utdrag ur ett brev om Ydre härad i ÖstergötlandSchmiterlöw H C
1790, mars-apr

UTDRAG AF ET BREF TIL INTENDENTEN F-R-M, OM YDRE HÄRAD I ÖSTERGÖTLAND, AF MAJOR H C SCHMITERLÖW

Ydre härad är en av de vackraste platser i landet. Ganska stenbunden mark och små åkrar. Åkern har tre skiften, ett år råg, ett år vårsäd och ett år vila. Man brukar korta liar, för att komma åt runt stenarna. Ängen består av hårdvall och här växer lövskog mest björk. I sjöarna finns gott om kräftor och fisk. Man säljer 2 tjog kräftor för 3 runstycken. Insaltade kräftstjärtar klarar sig hela året. Sedan jag undervisat om potatisplantering har man de senaste åren fått god skörd, som används till bröd och brännvin. En tunna potatis, 1/4 tunna havre, 1/8 tunna malt ger 10 kannor brännvin. Av 3 tunnor rönnbär utan tillsats har jag fått 3 kannor destillerat brännvin. Man förstår sig på att draga nytta av kreaturen. Mycket smör och fin ost tillverkas. När jag flyttade hit sköttes herrgårdarna av fogdar och ingen lärde allmogen att förkovra sitt lantbruk. Ett undantag var kamrer Daniel Hörberg på Tunarps egendom. Att bygga stenmurar visar sig inte vara någon vinst.

----------------------------