Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1407Anmärkningar angående fårskötselRöök, von
1790, jan-febr

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FÅR-SKÖTSEL.

I ullen finns fetma, som gör att fåren klarar både köld och hetta. De tål inte att stå för tätt och en tacka med lamm skall ha egen kätte.

Fårhusen bör vara öppna åtminstone på dagen, då det inte är risk för odjur, så att det inte blir för varmt. En saltho skall finnas. Golvet skall vara täckt av halm eller ormbunksgräs och man skall skotta bort gödseln varje dag.

Friska får bär huvudet högt, har rörliga öron, kvicka och stora ögon, pannan och nosen torr, näsborrarna våta, andan utan lukt, munnen ren och röd, god aptit, ullen skall ligga längs ryggen och skina, färgen stöta i rött.

Fåren bör ej betas i dimma eller på sumpig mark. De skall inte beta i stark hetta. Om fåren fäller ullen på vintern är de sjuka.

Fåren undviker giftiga örter, men kan äta sig stinna av visst foder, klöver eller luzern t.ex. Om de blir väderstinna måste de få hjälp annars dör de. Man kan krama dem på magen, eller sticka ett träskaft i baken på dem eller sätta in ett stolpiller av äggula och salt.

Den rätta tiden för baggarna att komma till tackorna är i slutet av mars. Baggen släpps till tackorna under ett dygn, sedan byts han ut. Han bör inte göra tjänst mer än till 20 tackor per dygn.

För att få ull av god kvalitet, skall man tänka på hur man parar djuren. Man snöper de lamm som skall gå till slakt. Flera olika sätt beskrivs.

I juni är tid att klippa ullen, innan den nya kommer. Skulle fåren bli skabbiga smörjes de med en blandning av talg och terpentin. Ullen tvättas och fettet tas till smörja. Ullen blekes med urin. Sedan säljs ullen så snart som möjligt, så att den inte angrips av mask. I så fall röker man med svavel.

Vill man ha större avkastning av får, skall man fålla dem. Låta dem gå på jord eller späd gröda, då deras spillning och urin suges upp av jorden.

Vinterfodret för ett får, är 100 st. lövkärvar av björk, al, ek och ett halvt lass hö samt 1/4 tunna havre.

----------------------------
 
1408Bot mot loppmaskens skadeliga inverkan på rotkålsplantorBergius, Peter Jonas
1790, jan-febr

BOT MOT LOPPMASKENS SKADELIGA ÅWERKAN PÅ ROTKÅLS-PLANTOR.

Loppmasken äter kålroten och är svårutrotad. Om man studerar deras levnadssätt ser man att de hoppar och är särskilt aktiva mitt på dagen i solhetta. Mina drängar vattnar därför plantorna klockan 12 på dagen varje dag det inte regnar och loppmasken har blivit mindre vanlig

----------------------------
 
1409Om hedmossans nytta och brukAnonym
1790, jan-febr

OM HEDEMOSSANS NYTTA OCH BRUK.

Islandsmossa eller hedmossa samlas in före hötiden. Man häller varmt vatten på för att förta beskheten och torkar över eld eller i luften.

Mjölet går att baka bröd på och att koka gröt och välling av. Även till utfordring av boskap kan mossan användas.

----------------------------
 
1410Anmärkningar i anledning av åverkan av brodd-och rotmask på senaste höstsädetFischerström, Johan
1790, jan-febr

NÅGRA ANMÄRKNINGAR, I ANLEDNING AF DEN ÖFWERKLAGANDE ÅWERKAN, SOM DE SÅ KALLADE BRÅDD-OCH ROTMASKAR PÅ SENASTE HÖSTSÄDET FÖRÖFWAT.

Flera anledningar, som borde sammanställas och beaktas. Väderleken inte minst.

----------------------------
 
1411Brev till Kungl. Patriotiska Sällskapet angående försök med majsHammarsköld, M
1790, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FÖRSTE SECRETERARE, ANGÅENDE FÖRSÖK MED MAYS, M M.

M.Hammarsköld i Västervik fick några frön från Java av Zea Mays och satte på kalljord. De växte sig stora men hann inte mogna innan frosten kom. Nästa år såddes de sista 5 kornen i bänk, och hann bli mogna.

En blandning av 1/3 majs, 1/3 kaffebönor, 1/3 Cichoryrötter blev ett gott kaffe. Även mjölet som maldes och skorpor som bakades smakade gott. Han sänder ett par som prov så snart som möjligt.

Även försök med potatis lyckades

----------------------------
 
1412HedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1790, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNNGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

För uppodling, stengärdsgårdar och stenbrytning och för berömlig tjänst i lantbruket under 15 år.

----------------------------
 
1413Fråga till besvarande av hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1790, jan-febr

UTSATT FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT HEDERS-BELÖNING.

Fråga: Är det möjligt med måttlig kostnad hindra stora strömmars brytande vid sina åbräddar, eller förekomma att de ej göra betydlig skada genom strändernas borttagande?

----------------------------
 
1414Anmärkningar angående väderleken för dec.1789 och jan.1790Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1415Försök till besvarande av den i Stockholms Posten uppgivna frågan: Om nu brukelige Ostindiska Kompaniets skepp till krigsbruk eller eget försvar med meraHagerman, Carl Christian
1790, mars-apr

FÖRSÖK TIL BESWARANDE AF DEN I STOCKHOLMS POSTEN N:O 199 D. 27 AUGUSTI 1788 UPGIFNE FRÅGA: OM NU BRUKELIGE OST-INDISKA COMPAGNIETS SKEPP MÖJELIGEN KUNNA BESTYCKAS TIL KRIGSBRUK ELLER EGIT FÖRSVAR, MED MERA

Man kan beklaga, att inte Ostindienfarare används att frakta kavalleriregementen till krigsplatser, utan istället använt Rangskepp, som borde användas till annat. Man har i vårt århundrade upptäckt att klinkbåtar hopsatte med tränaglar tar emot rekylen från en bomb kastad ur en 60-punds mörsare utan att skada fartyget. Stöten stannar i några sammanvridna vurstar av halm och ett litet parti sågspån. Då bör även ostindieskeppen med dess större styrka kunna besättas med kanoner. De bör kunna byggas om, så att de klarar två batterier. Beskrivning av hur man kan bygga om dem.

Ibland de förnämsta och mest hedrande omsorger är visserligen att fäderneslandet försvaras, men detta kräver väl bemannade båtar. Önskvärt vore att mannarna tidigt lärt sig hantera vapen, så att de inte häpnade för minsta skott. I varje socken borde inrättas en skytteskola, som under ett par timmar på söndagseftermiddagen lärde allmogens barn att hantera vapen och enklare exercis. Barnen kunde använda trägevär under exercisen och skjuta med lösa skott med de riktiga gevären. Dessa kunde förvaras i vapenhusen. Detta är ju vapenhusens uppgift, vilket inte nu levande känner till.

----------------------------