Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1404Anmärkningar angående väderleken för november 1789Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1405Svar på fråga i Stockholms Posten: Hur man billigast skall kunna inreda ostindienfarare till krigsbrukAnonym
1790, jan-febr

FÖRSÖK TIL SWAR PÅ DEN I STOCKHOLMS POSTEN N:O 199 DEN 27 AUG 1788 FRAMSTÄLLTE FRÅGA: HWILET ÄR DET LÄMPLIGASTE OCH MINST KOSTSAMMA SÄTT TIL DE SWENSKE NU BRUKLIGE OST-INDIEFARARES INREDANDE TIL KRIGSBRUK?

Ett örlogsfartyg och ett ostindiefartyg är lika så till vida att de föra last. Men örlogsfartyget behöver sin lastyta över vattennivån, medan ostindiefararen har sin last i botten.

Man skall inte förändra en ostindiefarare till örlogsskepp utan till örlogsfregatt. Den måste ha stor ballast, helst i järntackor och balanserar då de högt ställda kanonerna.

----------------------------
 
1406Tillägg till föregående frågaKlintberg, Fred. Lud.
1790, jan-febr

TILLÄGG HÖRANDE TIL SWARET UPPÅ FRÅGAN, OM OST-INDIEFARARNES INREDANDE TIL KRIGSBRUK, UTMÄRKT MED WALSPRÅKET: L(-)VIS QUI COURT.

Underskeppsbyggmästare Fred. Lud. Klingberg vann till sin stora förvåning priset, han skall nu skicka in ritningarna till sitt förslag.

----------------------------
 
1407Anmärkningar angående fårskötselRöök, von
1790, jan-febr

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FÅR-SKÖTSEL.

I ullen finns fetma, som gör att fåren klarar både köld och hetta. De tål inte att stå för tätt och en tacka med lamm skall ha egen kätte.

Fårhusen bör vara öppna åtminstone på dagen, då det inte är risk för odjur, så att det inte blir för varmt. En saltho skall finnas. Golvet skall vara täckt av halm eller ormbunksgräs och man skall skotta bort gödseln varje dag.

Friska får bär huvudet högt, har rörliga öron, kvicka och stora ögon, pannan och nosen torr, näsborrarna våta, andan utan lukt, munnen ren och röd, god aptit, ullen skall ligga längs ryggen och skina, färgen stöta i rött.

Fåren bör ej betas i dimma eller på sumpig mark. De skall inte beta i stark hetta. Om fåren fäller ullen på vintern är de sjuka.

Fåren undviker giftiga örter, men kan äta sig stinna av visst foder, klöver eller luzern t.ex. Om de blir väderstinna måste de få hjälp annars dör de. Man kan krama dem på magen, eller sticka ett träskaft i baken på dem eller sätta in ett stolpiller av äggula och salt.

Den rätta tiden för baggarna att komma till tackorna är i slutet av mars. Baggen släpps till tackorna under ett dygn, sedan byts han ut. Han bör inte göra tjänst mer än till 20 tackor per dygn.

För att få ull av god kvalitet, skall man tänka på hur man parar djuren. Man snöper de lamm som skall gå till slakt. Flera olika sätt beskrivs.

I juni är tid att klippa ullen, innan den nya kommer. Skulle fåren bli skabbiga smörjes de med en blandning av talg och terpentin. Ullen tvättas och fettet tas till smörja. Ullen blekes med urin. Sedan säljs ullen så snart som möjligt, så att den inte angrips av mask. I så fall röker man med svavel.

Vill man ha större avkastning av får, skall man fålla dem. Låta dem gå på jord eller späd gröda, då deras spillning och urin suges upp av jorden.

Vinterfodret för ett får, är 100 st. lövkärvar av björk, al, ek och ett halvt lass hö samt 1/4 tunna havre.

----------------------------
 
1408Bot mot loppmaskens skadeliga inverkan på rotkålsplantorBergius, Peter Jonas
1790, jan-febr

BOT MOT LOPPMASKENS SKADELIGA ÅWERKAN PÅ ROTKÅLS-PLANTOR.

Loppmasken äter kålroten och är svårutrotad. Om man studerar deras levnadssätt ser man att de hoppar och är särskilt aktiva mitt på dagen i solhetta. Mina drängar vattnar därför plantorna klockan 12 på dagen varje dag det inte regnar och loppmasken har blivit mindre vanlig

----------------------------
 
1409Om hedmossans nytta och brukAnonym
1790, jan-febr

OM HEDEMOSSANS NYTTA OCH BRUK.

Islandsmossa eller hedmossa samlas in före hötiden. Man häller varmt vatten på för att förta beskheten och torkar över eld eller i luften.

Mjölet går att baka bröd på och att koka gröt och välling av. Även till utfordring av boskap kan mossan användas.

----------------------------
 
1410Anmärkningar i anledning av åverkan av brodd-och rotmask på senaste höstsädetFischerström, Johan
1790, jan-febr

NÅGRA ANMÄRKNINGAR, I ANLEDNING AF DEN ÖFWERKLAGANDE ÅWERKAN, SOM DE SÅ KALLADE BRÅDD-OCH ROTMASKAR PÅ SENASTE HÖSTSÄDET FÖRÖFWAT.

Flera anledningar, som borde sammanställas och beaktas. Väderleken inte minst.

----------------------------
 
1411Brev till Kungl. Patriotiska Sällskapet angående försök med majsHammarsköld, M
1790, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FÖRSTE SECRETERARE, ANGÅENDE FÖRSÖK MED MAYS, M M.

M.Hammarsköld i Västervik fick några frön från Java av Zea Mays och satte på kalljord. De växte sig stora men hann inte mogna innan frosten kom. Nästa år såddes de sista 5 kornen i bänk, och hann bli mogna.

En blandning av 1/3 majs, 1/3 kaffebönor, 1/3 Cichoryrötter blev ett gott kaffe. Även mjölet som maldes och skorpor som bakades smakade gott. Han sänder ett par som prov så snart som möjligt.

Även försök med potatis lyckades

----------------------------
 
1412HedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1790, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNNGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

För uppodling, stengärdsgårdar och stenbrytning och för berömlig tjänst i lantbruket under 15 år.

----------------------------