Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1399Några påminnelser angående lantmannaplanteringarHallqvist, Sam.
1789, dec

NÅGRA PÅMINNELSER ANGÅENDE LANDTMANNA PLANTERINGAR

En lantman behöver mer än säd och gräs för sig och sina kreatur. Han bör därför plantera allt som bekvämligen kan växa.

Lin växer på all jordmån utom styv jord. Fröna rensas väl. Innan växten gulnat ryckes den upp och torkas. Knoppen repas av och förvaras torrt. Linet rötas i någon damm. När skäftet släpper tågan är det färdigt.

Hampa fordrar inte lika bra jord som lin. Det sås glest och gallras. När det ryckts upp bindes det i kärvar och sättes i skyl, som täcks med halm, så att fåglarna inte äter upp fröna. Sedan förfar man på samma sätt som med linet.

För humle tillreds en säng, 2 alnar bred och åtminstone 1/2 aln djup. I botten lägges stenar. Sedan planteras humlerötter och när revorna visar sig tar man de 2-3 tjockaste och låter klättra på en stör. De bästa rötterna får man, om man tar revor och lägger i jorden.

Jordpäron växer på sämre jord och ger god skörd. De stora klyves, men måste ha 2-3 ögon innan de sättes i en fåra. Ogräset skyfflas bort och jord fylls upp mot plantan. När frosten kommer måste de vara ur jorden. De skyddas sedan för köld och värme.

Rovfrö sås vid midsommar och kålrot tidigt på våren. Plantorna sätts ut på god åker en aln från varandra.

Kålgården skall inrättas vid gården och inte i åkern. Vid gården skall också fruktträd planteras. Det blir bondens ålderdoms bästa fägnad. Frö av äpple, päron och körsbär sättes och nästa vår tar man de största plantorna och flyttar till en säng. De toppas något och såret bestryks med grankåda och talg. Efter 3-4 år flyttas de till sin slutliga växtplats.

Det är en stor fägring för en gård, om där växer lövträd utmed vägar och i hagar.

----------------------------
 
1400Rön och anmärkningar om honung, dess egenskaper, nytta och förädlingssättFischerström, Johan
1789, dec

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR OM HONUNG, DESS EGENSKAPER, NYTTA OCH FÖRÄDLINGSSÄTT

Många tycker att den säregna smaken och lukten hos honung är motbjudande. Den som kramas eller pressas ut blir mindre smaklig. I juli skall den rinna ut, då blir den bäst, den kallas jungfruhonung. Mycket fastnar dock vid självrinning och kan upplösas med hett vatten och silas genom flanell. Honungens smak varierar beroende på vad bina väljer för växter. Rosmarin ger den franska honungen sin smak. Polsk honung får sin genom att bina äter av lindblommorna. I Sverige används mer och mer honung och odlare får beröm för kvaliteten. Man skall var noggrann vid inköp av utländsk honung, då kvaliteten växlar.

På nyttans, hälsans och besparingens vägnar kan inte sockret konkurrera. Vi betalar 300000 riksdaler för den importen. Jag tror inte att sockret innehåller något kalkaktigt gift, men dess egenskap är slappande. Någon kemist borde åtaga sig att se vad honung innehåller. Liksom sockret raffineras, skulle man framställa så god honung som möjligt. Produkten kunde finnas vid var torpstuga.

Honungen kokas med vatten och kolpulver och silas. Denna sirap skall kunna användas som socker. Ett enklare sätt är att koka upp honungen och lägga ett kläde över, som drar till sig honungslukten och gör honungen klarare och rensmakande. Honung borde användas att göra vin av. Vi har goda bärsorter och nationellt vin borde var lönsamt. Även till mjöd behövs honung. Ökas biskötseln är vinsten stor även av vax. Tjänstefolket kunde äta honung på brödet istället för smör. Då vi inte kan få tillräckligt med honung, kan det löna sig att tillverka socker.

----------------------------
 
1401Nyttan av qwesved eller trollbär, Solanum dulcamaraAnonym
1789, dec

NYTTAN AF QWESWED ELLER TROLLBÄR, (SOLANUM DULCAMARA)

Denna buske växer vid gårdar och har blå och gula blommor i klasar, som sedan ger röda bär. Denna växt är giftig, men används på apoteken, sedan Linné införde den 1738 på Flottans sjukhus. Te på denna växt anses blodrenande, upplösande, urindrivande och svettdrivande. Kan göra nytta vid reumatism, gikt, skörbjugg, gulsot, månadsreningens uteblivande och även mot utvärtes skador.

Sauvage lärde av Linné att bota veneriska sjukdomar och elaka rötsår. Skall dock i början brukas med försiktighet.

----------------------------
 
1402Om idegrans, Taxus Baccata, skadlighet för hästarAnonym
1789, dec

OM IDEGRANS (TAXUS BACCATA) SKADLIGHET FÖR HÄSTAR

Idegranen växer som prydnad i våra trädgårdar. Utrikes nyttjas den om vintern till boskapsfoder. Den har då förlorat något av sin skadlighet. För hästar är den dödlig. Varnas för att låta hästar beta, där idegran växer.

----------------------------
 
1403Anteckningar angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1789, dec

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA

Älvdalen har haft vacker höst, men inte särskilt god skörd. Kål, potatis och rovor har däremot givit god avkastning.

Filipstad har gynnats med all slags gröda.

----------------------------
 
1404Anmärkningar angående väderleken för november 1789Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1405Svar på fråga i Stockholms Posten: Hur man billigast skall kunna inreda ostindienfarare till krigsbrukAnonym
1790, jan-febr

FÖRSÖK TIL SWAR PÅ DEN I STOCKHOLMS POSTEN N:O 199 DEN 27 AUG 1788 FRAMSTÄLLTE FRÅGA: HWILET ÄR DET LÄMPLIGASTE OCH MINST KOSTSAMMA SÄTT TIL DE SWENSKE NU BRUKLIGE OST-INDIEFARARES INREDANDE TIL KRIGSBRUK?

Ett örlogsfartyg och ett ostindiefartyg är lika så till vida att de föra last. Men örlogsfartyget behöver sin lastyta över vattennivån, medan ostindiefararen har sin last i botten.

Man skall inte förändra en ostindiefarare till örlogsskepp utan till örlogsfregatt. Den måste ha stor ballast, helst i järntackor och balanserar då de högt ställda kanonerna.

----------------------------
 
1406Tillägg till föregående frågaKlintberg, Fred. Lud.
1790, jan-febr

TILLÄGG HÖRANDE TIL SWARET UPPÅ FRÅGAN, OM OST-INDIEFARARNES INREDANDE TIL KRIGSBRUK, UTMÄRKT MED WALSPRÅKET: L(-)VIS QUI COURT.

Underskeppsbyggmästare Fred. Lud. Klingberg vann till sin stora förvåning priset, han skall nu skicka in ritningarna till sitt förslag.

----------------------------
 
1407Anmärkningar angående fårskötselRöök, von
1790, jan-febr

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FÅR-SKÖTSEL.

I ullen finns fetma, som gör att fåren klarar både köld och hetta. De tål inte att stå för tätt och en tacka med lamm skall ha egen kätte.

Fårhusen bör vara öppna åtminstone på dagen, då det inte är risk för odjur, så att det inte blir för varmt. En saltho skall finnas. Golvet skall vara täckt av halm eller ormbunksgräs och man skall skotta bort gödseln varje dag.

Friska får bär huvudet högt, har rörliga öron, kvicka och stora ögon, pannan och nosen torr, näsborrarna våta, andan utan lukt, munnen ren och röd, god aptit, ullen skall ligga längs ryggen och skina, färgen stöta i rött.

Fåren bör ej betas i dimma eller på sumpig mark. De skall inte beta i stark hetta. Om fåren fäller ullen på vintern är de sjuka.

Fåren undviker giftiga örter, men kan äta sig stinna av visst foder, klöver eller luzern t.ex. Om de blir väderstinna måste de få hjälp annars dör de. Man kan krama dem på magen, eller sticka ett träskaft i baken på dem eller sätta in ett stolpiller av äggula och salt.

Den rätta tiden för baggarna att komma till tackorna är i slutet av mars. Baggen släpps till tackorna under ett dygn, sedan byts han ut. Han bör inte göra tjänst mer än till 20 tackor per dygn.

För att få ull av god kvalitet, skall man tänka på hur man parar djuren. Man snöper de lamm som skall gå till slakt. Flera olika sätt beskrivs.

I juni är tid att klippa ullen, innan den nya kommer. Skulle fåren bli skabbiga smörjes de med en blandning av talg och terpentin. Ullen tvättas och fettet tas till smörja. Ullen blekes med urin. Sedan säljs ullen så snart som möjligt, så att den inte angrips av mask. I så fall röker man med svavel.

Vill man ha större avkastning av får, skall man fålla dem. Låta dem gå på jord eller späd gröda, då deras spillning och urin suges upp av jorden.

Vinterfodret för ett får, är 100 st. lövkärvar av björk, al, ek och ett halvt lass hö samt 1/4 tunna havre.

----------------------------