Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1396Angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1789, nov

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M M I LANDS-ORTERNE.

Från Värmland. Ovanligt fint vår- och försommarväder. I juli och augusti åskkvalm och regn, så att Klarälven flera gånger svämmat över och skadat åker och äng.

Från Åbo. God skörd både på åkern och i trädgårdar.

Från Dalsland. Den våta hösten har gjort att många har säden obärgad. Storm och hagel har slagit säden ur axen, så att åkrarna ser nysådda ut.

Från Öland. En så svår vinter har ingen upplevt. Mesta arbetet gick åt att skotta snö och överleva kreaturen. Detta lyckades inte för alla, då svår foderbrist uppstod och också brist på ved.

----------------------------
 
1397Anmärkningar angående väderleken för oktober 1789Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1398Undersökning om de s.k. sockenlapparna skulle kunna förmås till samhällslevnadBlix M
1789, dec

UNDERSÖKNING HURUWIDA DE SÅ KALLADE SOCKNE-LAPPAR SKULLE KUNNA FÖRMÅS TIL SAMHÄLLS-LEFNAD

Jag har läst de belönade och väl författade svaren om sockenlapparna i Hushållnings-Journalen. De är inte nog ansedda i den delen, som avhandlar sättet att förmå lapparna till vanlig samhällslevnad. De belönade författarna säger, att lapparna, som inte äger jord, är till stor olägenhet för statens skattedragare och tärande medlemmar i ett land, som har för litet bröd. Många brott begås av dem och undgår lagens öga och straffarens hand. Detta ger Regenten berättigande att utstaka, hur dessa människor skola 1:o bliva nyttiga för staten, 2:o anständiga inom sig själva, 3:o oförvitliga och oskadliga för andra.

Historien visar, att folk följer gamla sedvanor, så länge de bo kvar, där dessa seder antogs. Flyttar de tar de seden dit de kommer. Här blir utvägen för lapparna synlig. Vårt land har stora områden, där ingen annan utväg till föda gives, utom fiske, skytte och renskötsel. Vad hindrar då, att människor, som inte vill veta av annat näringsfång tillhållas av Regeringen att bo där. Men så snart de sticka foten över gränsen, har de gått ur sitt privilegium. Regenten bestämmer var de får vistas. Kan Konungen förbjuda en skattebonde, att förstöra sin jord, måste han kunna förbjuda löst folk att förstöra annans egendom.

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. Var man, som vill plantera ett lapphushåll på sina ägor, skall anmäla detta till Landshövdingen. Sockenlapparna talar ju svenska. Genom kriget finns många torp öde, där ägaren hellre borde se en lapp, än att stugorna står tomma.

Man torde tro att dessa lappar inte ändrade sitt levnadssätt, men det finns bevis för att dalkarlar, som av födobrist lämnat Dalarna anlade provinsens klädedräkt och seder när han flyttade. Detta skulle aldrig ha hänt om de stannat i Dalarna. Även i bibeln finns liknande exempel. Inom 20 år skall dessa lappar vara inlämmade i våra sydligare nejder och ha antagit dess seder och bruk. I det nya luftstrecket skall det svenska mannamodet flytta in i dessa fega och försagda avfödingar av de forna frostiga och snöiga, de äldsta av rimtussar.

----------------------------
 
1399Några påminnelser angående lantmannaplanteringarHallqvist, Sam.
1789, dec

NÅGRA PÅMINNELSER ANGÅENDE LANDTMANNA PLANTERINGAR

En lantman behöver mer än säd och gräs för sig och sina kreatur. Han bör därför plantera allt som bekvämligen kan växa.

Lin växer på all jordmån utom styv jord. Fröna rensas väl. Innan växten gulnat ryckes den upp och torkas. Knoppen repas av och förvaras torrt. Linet rötas i någon damm. När skäftet släpper tågan är det färdigt.

Hampa fordrar inte lika bra jord som lin. Det sås glest och gallras. När det ryckts upp bindes det i kärvar och sättes i skyl, som täcks med halm, så att fåglarna inte äter upp fröna. Sedan förfar man på samma sätt som med linet.

För humle tillreds en säng, 2 alnar bred och åtminstone 1/2 aln djup. I botten lägges stenar. Sedan planteras humlerötter och när revorna visar sig tar man de 2-3 tjockaste och låter klättra på en stör. De bästa rötterna får man, om man tar revor och lägger i jorden.

Jordpäron växer på sämre jord och ger god skörd. De stora klyves, men måste ha 2-3 ögon innan de sättes i en fåra. Ogräset skyfflas bort och jord fylls upp mot plantan. När frosten kommer måste de vara ur jorden. De skyddas sedan för köld och värme.

Rovfrö sås vid midsommar och kålrot tidigt på våren. Plantorna sätts ut på god åker en aln från varandra.

Kålgården skall inrättas vid gården och inte i åkern. Vid gården skall också fruktträd planteras. Det blir bondens ålderdoms bästa fägnad. Frö av äpple, päron och körsbär sättes och nästa vår tar man de största plantorna och flyttar till en säng. De toppas något och såret bestryks med grankåda och talg. Efter 3-4 år flyttas de till sin slutliga växtplats.

Det är en stor fägring för en gård, om där växer lövträd utmed vägar och i hagar.

----------------------------
 
1400Rön och anmärkningar om honung, dess egenskaper, nytta och förädlingssättFischerström, Johan
1789, dec

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR OM HONUNG, DESS EGENSKAPER, NYTTA OCH FÖRÄDLINGSSÄTT

Många tycker att den säregna smaken och lukten hos honung är motbjudande. Den som kramas eller pressas ut blir mindre smaklig. I juli skall den rinna ut, då blir den bäst, den kallas jungfruhonung. Mycket fastnar dock vid självrinning och kan upplösas med hett vatten och silas genom flanell. Honungens smak varierar beroende på vad bina väljer för växter. Rosmarin ger den franska honungen sin smak. Polsk honung får sin genom att bina äter av lindblommorna. I Sverige används mer och mer honung och odlare får beröm för kvaliteten. Man skall var noggrann vid inköp av utländsk honung, då kvaliteten växlar.

På nyttans, hälsans och besparingens vägnar kan inte sockret konkurrera. Vi betalar 300000 riksdaler för den importen. Jag tror inte att sockret innehåller något kalkaktigt gift, men dess egenskap är slappande. Någon kemist borde åtaga sig att se vad honung innehåller. Liksom sockret raffineras, skulle man framställa så god honung som möjligt. Produkten kunde finnas vid var torpstuga.

Honungen kokas med vatten och kolpulver och silas. Denna sirap skall kunna användas som socker. Ett enklare sätt är att koka upp honungen och lägga ett kläde över, som drar till sig honungslukten och gör honungen klarare och rensmakande. Honung borde användas att göra vin av. Vi har goda bärsorter och nationellt vin borde var lönsamt. Även till mjöd behövs honung. Ökas biskötseln är vinsten stor även av vax. Tjänstefolket kunde äta honung på brödet istället för smör. Då vi inte kan få tillräckligt med honung, kan det löna sig att tillverka socker.

----------------------------
 
1401Nyttan av qwesved eller trollbär, Solanum dulcamaraAnonym
1789, dec

NYTTAN AF QWESWED ELLER TROLLBÄR, (SOLANUM DULCAMARA)

Denna buske växer vid gårdar och har blå och gula blommor i klasar, som sedan ger röda bär. Denna växt är giftig, men används på apoteken, sedan Linné införde den 1738 på Flottans sjukhus. Te på denna växt anses blodrenande, upplösande, urindrivande och svettdrivande. Kan göra nytta vid reumatism, gikt, skörbjugg, gulsot, månadsreningens uteblivande och även mot utvärtes skador.

Sauvage lärde av Linné att bota veneriska sjukdomar och elaka rötsår. Skall dock i början brukas med försiktighet.

----------------------------
 
1402Om idegrans, Taxus Baccata, skadlighet för hästarAnonym
1789, dec

OM IDEGRANS (TAXUS BACCATA) SKADLIGHET FÖR HÄSTAR

Idegranen växer som prydnad i våra trädgårdar. Utrikes nyttjas den om vintern till boskapsfoder. Den har då förlorat något av sin skadlighet. För hästar är den dödlig. Varnas för att låta hästar beta, där idegran växer.

----------------------------
 
1403Anteckningar angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1789, dec

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA

Älvdalen har haft vacker höst, men inte särskilt god skörd. Kål, potatis och rovor har däremot givit god avkastning.

Filipstad har gynnats med all slags gröda.

----------------------------
 
1404Anmärkningar angående väderleken för november 1789Patriotiska Sällskapet


----------------------------