Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1390Botemedel mot svår förstoppningForseman J
1789, okt

BOTEMEDEL EMOT SWÅR FÖRSTOPPNING.

Människolivets plågor drabbar både den lärde världen och uslingen. Dock är förlusten av en lärd värre än av en usling, även om vårt folkfattiga land behöver sina innevånare.

En sjukdom, som kan leda till döden är förstoppning. Ett botemedel, som hjälpte en dräng i Hälsingland, var att gräva ned honom i gödseln i fårhuset. Efter en liten stund begärde han att bli uppgrävd igen för naturens trängande behov. Han var sedan återställd. Även om denna metod på en frisk kan anses osnygg, är den sjuke som plågas inte så grannlaga.

----------------------------
 
1391Brev från ÄlvdalenAnonym
1789, okt

UTDRAG AF ET BREF IFRÅN ELFDALEN, D. 21 AUGUSTI 1789.

Ett starkt regn föll över trakten och Dalälven svämmade över mer än i vårfloden. Dock skadades inte säden utan skörden blev tidigt mogen och fin.

----------------------------
 
1392Anmärkningar angående väderleken för september 1789Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1393Svar till Hushålls-JournalenAnonym
1789, nov

ANMÄRKNING OCH SWAR TIL HUSHÅLLS-JOURNALEN FÖR JANUARIUS ÅR 1787, SIDAN 230.

Vid jämförelsepriserna för år 1686-1786, visade det sig att priserna stigit 1/3. Orsakerna är att söka i följande: 1686 hade vi två spannmålsland, Liv- och Ingermanland, varifrån vi fick säd. Folkmängden har ökat mer än åkerbrukets avkastning. Ett ojämnt spannmålpris.

Rekommenderas att göra som Gustaf Vasa på herrdagen 25 februari 1546, då landet hade haft missväxt i 4 år. Var tredje penning avslogs.

Hålla sockenmagasinen fyllda, och priserna jämna under en tid av 10 år.

----------------------------
 
1394Om sniglar och broddmaskPhilelminthus, M
1789, nov

OM SNIGLAR OCH BRODD-MASK (FORTSÄTTNING OCH SLUT).

(forts)

Artikeln tar upp åtskilliga snigelarter och den forskning, som finns att tillgå. Hänvisas ofta till Linné. Även broddmasken och dess skadeverkan på säden tas upp. Förslag till utrotning.

----------------------------
 
1395Botemedel mot brännsårAnonym
1789, nov

BOTEMEDEL EMOT BRÄNN-SÅR.

Brännsår, som uppstår genom eld eller våta saker, botas genast om patienten själv eller annan närvarande tuggar salt och stryker på såret.

----------------------------
 
1396Angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1789, nov

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M M I LANDS-ORTERNE.

Från Värmland. Ovanligt fint vår- och försommarväder. I juli och augusti åskkvalm och regn, så att Klarälven flera gånger svämmat över och skadat åker och äng.

Från Åbo. God skörd både på åkern och i trädgårdar.

Från Dalsland. Den våta hösten har gjort att många har säden obärgad. Storm och hagel har slagit säden ur axen, så att åkrarna ser nysådda ut.

Från Öland. En så svår vinter har ingen upplevt. Mesta arbetet gick åt att skotta snö och överleva kreaturen. Detta lyckades inte för alla, då svår foderbrist uppstod och också brist på ved.

----------------------------
 
1397Anmärkningar angående väderleken för oktober 1789Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1398Undersökning om de s.k. sockenlapparna skulle kunna förmås till samhällslevnadBlix M
1789, dec

UNDERSÖKNING HURUWIDA DE SÅ KALLADE SOCKNE-LAPPAR SKULLE KUNNA FÖRMÅS TIL SAMHÄLLS-LEFNAD

Jag har läst de belönade och väl författade svaren om sockenlapparna i Hushållnings-Journalen. De är inte nog ansedda i den delen, som avhandlar sättet att förmå lapparna till vanlig samhällslevnad. De belönade författarna säger, att lapparna, som inte äger jord, är till stor olägenhet för statens skattedragare och tärande medlemmar i ett land, som har för litet bröd. Många brott begås av dem och undgår lagens öga och straffarens hand. Detta ger Regenten berättigande att utstaka, hur dessa människor skola 1:o bliva nyttiga för staten, 2:o anständiga inom sig själva, 3:o oförvitliga och oskadliga för andra.

Historien visar, att folk följer gamla sedvanor, så länge de bo kvar, där dessa seder antogs. Flyttar de tar de seden dit de kommer. Här blir utvägen för lapparna synlig. Vårt land har stora områden, där ingen annan utväg till föda gives, utom fiske, skytte och renskötsel. Vad hindrar då, att människor, som inte vill veta av annat näringsfång tillhållas av Regeringen att bo där. Men så snart de sticka foten över gränsen, har de gått ur sitt privilegium. Regenten bestämmer var de får vistas. Kan Konungen förbjuda en skattebonde, att förstöra sin jord, måste han kunna förbjuda löst folk att förstöra annans egendom.

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. Var man, som vill plantera ett lapphushåll på sina ägor, skall anmäla detta till Landshövdingen. Sockenlapparna talar ju svenska. Genom kriget finns många torp öde, där ägaren hellre borde se en lapp, än att stugorna står tomma.

Man torde tro att dessa lappar inte ändrade sitt levnadssätt, men det finns bevis för att dalkarlar, som av födobrist lämnat Dalarna anlade provinsens klädedräkt och seder när han flyttade. Detta skulle aldrig ha hänt om de stannat i Dalarna. Även i bibeln finns liknande exempel. Inom 20 år skall dessa lappar vara inlämmade i våra sydligare nejder och ha antagit dess seder och bruk. I det nya luftstrecket skall det svenska mannamodet flytta in i dessa fega och försagda avfödingar av de forna frostiga och snöiga, de äldsta av rimtussar.

----------------------------