Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1353Rön om almträd, dess rätta såning och planteringAckerman, J C
1789, maj

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR OM ALMTRÄD, DESS RÄTTA SÅNING OCH PLANTERING.

Almfrö är moget vid midsommar och bör då utsås. När de nästa vår kommer upp bör de täckas med granris en tid. Efter ett år utplanteras de i skogsskolan.

Femte året växer det ut krona på trädet och det planteras ut i god mylla. Särskilt under regniga år växer trädet väl.

----------------------------
 
1354Rön om lanthushållningGedda, Dan. G
1789, maj

RÖN I LANDTHUSHÅLLNINGEN.

Hästgödsel anses inte vara så god, men om man på vintern för ut den i högar på åkern och lägger under med granris och också täcker med ris, blir den utmärkt.

Man kan också lägga den i fårhuset under vintern och blanda med fårens gödsel och urin samt nyttja granris till strö, så blir den förädlad.

Svingödsel brukas mest till kålland.

----------------------------
 
1355Anteckningar angående handelnAnonym
1789, maj

ANTECKNINGAR ANGÅENDE HANDEL.

Trots kriget i Norden har inte järnet blivit liggande på huvudstadens våg ohämtat utan exporten har stigit.

Uppräknas hur mycket av olika varor som förts ut.

Samma uppräkning för Göteborg och Åbo.

----------------------------
 
1356Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1789, maj

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR.

För uppodling, biskötsel, stengärdesgårdar och berömlig tjänst vid lantbruket.

Pigan Brita Andersdotter vid Tibble Gästgivargård, Näs (Kungsängen) i Uppland, har fått en silverhalskedja för 15-årig trogen tjänst

----------------------------
 
1357Anmärkningar angående väderleken för april 1789Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1358Hjälpreda angående ladugårdsskötselAnonym
1789, juni

HJELPREDA TIL BESWARANDE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS, EMOT BELÖNING, UTSATTE FRÅGA ANGÅENDE LADUGÅRDS-SKÖTSELN.

Prisfråga: Då det är en given sanning, att åkerbruket ej kan utom motsvarande ladugård äga bestånd eller på längd drivas med fördel, så frågas: Igenom vilken författning eller vilka medel skulle lantmän i Sverige säkrast kunna förmås i sådan mån utvidga och förbättra sin ladugård eller boskapsskötsel, att den komme i full jämvikt emot åkerbruket, därmed bleve ansedd för lika lönande och således i verk och gärning allmänt erkänd för vad den vara bör, nämligen en grundgärning i vårt land?

I dag riktas all uppmuntran mot åkerbruket med höga spannmålspriser. Ingen ihågkommer det gamla ordspråket: Ängen är åkerns moder.

Beskattningar och förbud mot utförsel samt monopol till vissa personer att sälja köttet i städerna, medan spannmålshandeln är fri.

Ändra författningarna och genast skall ladugården utvidgas och spannmålsbristen försvinna. Ta bort köttaxorna i städerna så lönar det sig att uppföda kreatur endast till slakt.

Ekonomin under trettiotalet var fel och underminerade helt åkerbruket, vilket man nu känner följderna av.

Det är mot naturen stridande att här i Norden med den långa vintern odla säd, som mycket enklare odlas i sydländer. Här borde man satsa på boskapsskötsel.

Uppräkning av vad importen innefattar av kreatur och varor av kreatur för år 1779.

----------------------------
 
1359Att giva styrka åt vävnad som brukas till segel, tält och säckarForseman, J
1789, juni

AT GIFWA STYRKA ÅT GROFWARE WÄFNAD, SOM BRUKAS TIL SEGEL, TÄLT, SÄCKAR M M.

Grankåda kokas med vatten, talg och rågmjöl. Knådas till en deg, som vispas med vatten. Däri lägges väven 6-8 timmar och trampas runt så att alla delar kommer i kontakt med klistret. Torkas på gräs.

----------------------------
 
1360Hur en masugn skall tilltäppas vid vattenbristGeyer, Carl Fredric
1789, juni

HURU EN MASUGN BÖR TILTÄPPAS DÅ WATTUBRIST INFALLER, AT MAN SEDERMERA MED LIKA FÖRDEL KAN BLÅSA PÅ, UTAN AT MURA OM STÄLLET.

Hur en masugn skall tilltäppas då vattenbrist infaller, att man sedermera med lika fördel kan blåsa på, utan att mura om stället.

----------------------------
 
1361Medicinsk nytta av kardborrerot, rölleka och tusenbladAnonym
1789, juni

OM MEDICINSKA NYTTAN AF KARRBORRE-ROT (ARCTIUM LAPPA LINN. RAD. BARDANAE PÅ APOTH.) OCH AF RÖLLEKA, ELLER TUSENBLAD, (ACHILLEA MILLEFOLIUM LINN. PÅ APOTH. H:A ET FLOR. MILLEFOLII.

Roten av kardborre grävs upp på våren och används färsk eller torkad. Den kokas och intages dagligen mot alla sjukdomar där urindrivande och blodrenande medel behövs.

Te på rölleka drickes mot slapphet och svaghet i magen och nerver. Mot flytande gyllenåder (hemorrojder).

----------------------------