Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1345Om fördelaktigste sättet, att borttaga förfrusna grenar på fruktträdHedwig (översättn)
1789, april

OM FÖRDELAKTIGASTE SÄTTET, AT BORTTAGA FÖRFRUSNA GRENAR PÅ FRUCKT-TRÄD

Det är allom bekant att ett sår på barken av ett träd skall täckas och växa till en ärrbildning. Trädens bark, hinnor, bast och trä är som djurens hud, kött och ben. Basten för safterna genom trädet. Grenar som frusit drabbas av kallbrand. När man skär en gren görs detta tvärt av och såret betäcks med trädvax. Man borde spara så mycket bark att det räckte att täcka såret. Så gör läkare när de amputerar en kroppsdel. Huden dras över såret. Man bör skära bort de frusna grenarna på våren och lämna ett stycke från stammen.

----------------------------
 
1346Sågspåns nytta att öka gödselnAnonym
1789, april

SÅGSPÅNS NYTTA AT ÖKA GJÖDSELN

En omtänksam lantman lät föra sågspån från sågkvarnen till ladugården. Han lade sågspån under djuren och bytte varje dag. De av spillning och urin indränkta sågspånen blev utmärkt gödsel.

----------------------------
 
1347Hur frusen frukt bör hanterasAnonym
1789, april

HURU FRUSEN FRUKT BÖR HANDTERAS

Frusen frukt, potatis och rovor skall behandlas på samma sätt, som när en människa förfrusit någon lem. Läggas i snö eller kallt vatten och aldrig i varmt rum. Efter 4 timmar avtorkas de och lägges i rum, där de inte kan frysa på nytt. De håller sig nu och har sin fina smak

----------------------------
 
1348Anteckningar om befolkningsantaletAnonym
1789, april

ANTEKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN

I Norrköping föddes flera än som dog. Detsamma gällde Lund. I Göteborg föddes 510 barn och dog 648 personer. I Vänersborg dog 11 av hetsig feber, 32 av kopporna, 6 av ålderdomssvaghet, nästan dubbelt så många dog, som föddes. I Borås bor 2000 personer.

----------------------------
 
1349Anteckningar angående väderleken i landsorternaAnonym
1789, april

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEKEN I LANDSORTERNA

Bohus län har haft stark kyla sedan början av november. Strömmar, som sällan fryser, ligger redan.

I Hjo föll första snön 17 oktober. I december lade sig Vättern i vikarna. December blev mycket kall. Den 19 januari kom en stark storm. Vättern fick rämnor i isen, som var en halv aln tjocka. Om detta berodde på stormen eller på någon underjordisk våldsamhet kan inte sägas.

----------------------------
 
1350Anmärkningar angående väderleken för mars 1789Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1351Svar på frågan: Medel att befordra matnyttiga vilda djur och utrota odjurÖdman, Samuel
1789, maj

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS UTSATTA PRIS-FRÅGA: HWILKE ÄRO DE MEDEL AT BEFORDRA MATNYTTIGE WILDA DJURS TILLWÄXT OCH FÖRKOFRAN, OCH GIFWAS ÄNNU NÅGRE HITTILS ICKE BESKRIFNE SAMT BEPRÖVADE MEDEL, AT UTROTA DJUREN.

forts.

Att tämja vilda djur till hemavel är ingen fördel, utan det gäller att dra nytta av villebrådet och bidraga till dess förkovran.

Älgar finns ganska sällan i de södra landskapen, undantagandes Södermanland och Värmdö. Hjortar kunna inte räknas för inhemskt villebråd.

Rådjur fälls sällan norr om Småland. Räknas som sällsynta.

Harar finns gott om i hela Sverige.

Tjädrar och orrar finns mer eller mindre i alla skogar.

Järpar, Norrlands rikedom och läckerhet, utbreder sin ända till Småland.

Rapphöns går inte norr om Uppland och anses utdöda utom i Skåne.

I skärgården finns gott om sjöfågel.

Morkullor är de enda som skjuts. I mossarna finns beckasiner, horsgökar och myrpyttor. För att djuren skall trivas fordra de tillhåll, födoämnen och ostörd parning.

Det gäller att spara dräktiga honor. Men i Sverige till skillnad från Tyskland bryr man sig ej om att skydda honorna. Det behövs inte lika många hanar som honor eftersom de leva i månggifte. Dock bör viss försiktighet råda, så att tjäderhonorna inte behöver anlita orrtuppar. Då får man dessa rackelhanar.

Viktigt att freda djuren under deras parningstid och låta ungarna växa upp till matnyttig ålder. Aldrig plundra bon på ägg.

T.o.m. negern i Angola är förståndigare, som inte ens äter äggen av hemfågeln. Han säger, väntar jag några veckor har jag en kyckling.

Tyvärr drivs befolkningen av några inrotade regler: 1) Skjuter inte jag, skjuter min granne. 2) En fågel i handen är bättre än tio i skogen. 3) Jag behöver inte göra något för framtiden, framtiden gör inget för mig.

Våra jaktlagar är dock stränga. En dräng som skjutit en hjort i Ombergs djurgård blev dömd att mista livet. Han benådades av kung Fredrich till livstids fängelse. Man kan med mindre äventyr dräpa en människa än en älg i vissa fall.

Jakt sker på vissa tider och det finns ett stort antal jaktbetjänter som håller uppsyn.

Det är onekligen så att vilddjuren minskar de matnyttiga djuren. I och med krutets uppfinning har man den ginaste vägen att utrota djur och människor.

Se på sobeln i Sibirien, björnen i Kamschatka, havsuttrarna på Aleutiska öarna, lejonen i Syrien, tigrarna i Senegal, pumorna i södra Amerika, sjöhästarna på Goda Hopps Udden.

Björnen är den som gör stor skada på fäbodarna och bästa tiden att jaga är innan den går i ide.

Vargar bör förgiftas. Varggropar är svåra att hålla i stånd och i varggårdar går bara de dummaste djuren.

Lo bör skjutas.

Rävar tas i sax.

Mården tas i fälla.

Rovfåglar utrotas genom att man tar deras ägg. Lagen betalar skottören på vissa vilddjur, men det är olönsamt att fara till tings för att få ut pengarna.

I England låter man döma livstidsfångar att utrota vargar. Kanske kunde man göra något liknande i Sverige med personer dömda för t.ex. sabbatsbrott, fylleri, oljud i kyrkor m.m.

----------------------------
 
1352Om den förmån en lantman har att uppföda kvigorPalluel, Cretté de
1789, maj

OM DEN FÖRMÅN, SOM EN LANDTMAN TILFLYTER AF QWIGORS UPFÖDANDE, OCH OM SÄTTET AT UPDRAGA DEM. AF MADAME CRETTÉ DE PALLUEL.

Det är betydligt mer lönsamt att själv draga upp kalvar till kvigor än att köpa kor.

När kon kalvar låter man den dia några timmar bara. Det är skadligt för kon att låta kalven dia längre, då den stöter mot juvret så hårt att det kan förorsaka konstitutioner.

Kon bör få en butelj vin, kli blandat med havre och vila ett par dagar. Kalven ingnides med salt blandat med bröd, så att kon gärna slickar av den. Kalven ställs för sig i fähuset. Man lär kalven att dricka, genom att hålla handen i mjölken och låta honom suga på ett finger.

Första månaden behöver kalven ett par ägg om dagen. Efter fem-sex veckor ger man den kokt ris och övergår sen till kli, havrehalm, fint hö.

Vid tre månaders ålder följer kalven de övriga korna på betet. Vid sex månaders ålder är de i stånd att besöka tjuren och vid två års ålder få sin första kalv. Man bör fingra på deras spenar eftersom de ofta är så kittliga att de inte går att mjölka efter kalvningen. De får då svåra besvär att tömma juvret. Man skall vara försiktig vid mjölkningen och inte bruka våld.

De kor som sinar flera månader innan kalvningen bör man göra sig av med, då det är oekonomiskt att föda kor som inte ger mjölk.

Kor skall mjölkas 2 gånger om dygnet på bestämda tider. Man påstår att mjölkmängden beror på kons färg. Orsaken är naturligtvis vilket underhåll hon får.

Viktigt att hålla fähuset rent och att inrätta häckar för fodret, som då inte spills i onödan.

Kon skall ha rent vatten 2 gånger om dagen. Det får inte vara för kallt och gärna ilägges ett par nävar kli.

Ängsmarken måste utökas om man skall få god avkastning på sina kor.

Under sommaren skall de ha saftfulla växter att äta. Dock bör man vara försiktig med klöver och luzern som gör dem uppblåsta så pass att de kan omkomma.

Mot vintern ges potatis och rödbetor, som är kornas läckerspis samt torrt hö och havrehalm.

----------------------------
 
1353Rön om almträd, dess rätta såning och planteringAckerman, J C
1789, maj

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR OM ALMTRÄD, DESS RÄTTA SÅNING OCH PLANTERING.

Almfrö är moget vid midsommar och bör då utsås. När de nästa vår kommer upp bör de täckas med granris en tid. Efter ett år utplanteras de i skogsskolan.

Femte året växer det ut krona på trädet och det planteras ut i god mylla. Särskilt under regniga år växer trädet väl.

----------------------------