Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1319Om åkerbrukets förbättring i Värmlands skogsorterNorén, Axel
1788, nov

OM ÅKERBRUKETS FÖRBÄTTRING I WERMELANDS SKOGS-ORTER

Jordmånen i skogstrakterna är mager. Bonden plöjer sina små åkerlyckor grunt, brukar få diken och låter aldrig åkern vila. Jorden måste blandas, mer råg sås och 1/4 av jorden trädas. För mycket hö går till överflödiga hästar och för litet till ladugårdarna. Dessutom går för mycket till brännvinsbrännande. Beskrivning av jordprov och blandningar.

----------------------------
 
1320Förslag till sädestorkningshusFought
1788, nov

FÖRSLAG TILL SÄDESTORKNINGSHUS

Beskrivning på ett inte så kostsamt sätt att bygga hus med ugn.

----------------------------
 
1321Anmärkningar angående väderleken för oktober 1788Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1322Svar på fråga: Vilken är lättaste metoden att lära barn simmaSchumacher, Georg
1788, dec

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: HWILKEN ÄR DEN BÄSTA, LÄTTASTE OCH PÅ EGEN ERFARENHET GRUNDADE METHODE TIL SIMMNINGS-KONSTENS LÄRANDE FÖR RIKETS UNGDOM?

Förutsättningen att lära någon simma, är att läromästaren är en god simmare. Man håller en två tums rem under armarna på lärjungen och medan man undervisar hur armar och ben rörs, håller man honom uppe med remmen.

Då och då släpper man, genom att sänka armen med remmen. Lärjungen blir fri att själv känna att han flyter. Man får dock aldrig överge honom helt.

På en dag lär man sig simma med denna metod. Sedan återstår daglig träning. Man tar en båt ut i sjön en 6-8 skritt och låter eleven simma mot land. Varje dag utökas avståndet.

Följande sommar börjar man simma på rygg. Först med händer och fötter, senare med ena handen på bröstet och därefter med båda händerna korsade på bröstet. Endast fötterna rörs något. Detta sätt är synnerligen vilsamt och man kan simma mycket långt. Huvudet skall var sänkt i nivå med ögonen.

Med korsvis över varandra slagna fötter och näsan tillsluten med vänstra handen kan man hoppa i vattnet från högsta brygga eller båt.

Korktröjor eller svinblåsor under armarna skall undvikas. De som använder dem litar ej på sin egen förmåga och blir inga goda simmare.

----------------------------
 
1323Akademisk avhandling om lantmannabarns uppfostranSvanström, Nils
1788, dec

ACADEMISK AFHANDLING OM LANDTMANNA-BARNS UPFOSTRAN, UTGIFWEN PÅ LATIN I UPSALA ÅR 1781, OCH SEDERMERA FÖRSWENSKAD. AF NILS SVANSTRÖM OECON. DEC. WID KONGL. ACAD. I UPSALA.

Grundvalen till människosläktets lycksalighet och vältrevnad ligger i ungdomens uppfostran. Själva hedningarna, således greker och romare, har lämnat hedrande efterdömen.

Sokrates, Plato, Pytagoras. Zeno, Chrysippus, m.fl. uttryckte sitt missnöje med fördärvlig uppfostran.

Beträffande uppfostran i vårt kära fosterland så torde felaktigheterna inte härröra av brist på kunskap. Det finns många skrifter och avhandlingar i dessa ämnen. Däremot är vanan till missbruk och efterlåtenhet att följa upplysningarna de största bristerna. Den ringa aktning man i allmänhet visar lantmannen, som dock är den som ger oss bärgning har till följd att även hans barn ofta blir utan undervisning och uppfostran.

Ekonomiska Societeten i Bern hade år 1763 en prisfråga: Vilket vore bästa sättet att uppfostra lantmannabarn till åkerbruket? Pastor Mochard vann och hans anvisningar ligger till grund för vår avhandling. Först barnens psykiska och sedan deras moraliska uppfostran.

Barnen skola hava sin första näring av modersmjölken. De skola ej fullproppas av för mycken eller otjänlig föda. Deras späda kroppar böra ej fängslas och ombindas med lindor; eller besväras av våldsam vaggning. De måste befrias av alltför trång och varm klädebonad. De böra hållas renlige och snygge. De skola nyttja all behörig kroppsrörelse, ymnig sömn, och så mycket möjligt är vistas i fria luften.

----------------------------
 
1324Om jords upptagande till åker, äng, betesmark inom hägnader och om svedjebrukLöfquist, P H
1788, dec

OM JORDS UPTAGANDE TIL ÅKER, ÄNG ELLER BETESMARK INOM HÄGNADERNE, OCH OM SWEDJANDE.

Den nyupptagna jorden bör helst ligga i anslutning till redan odlad jord.

De grövsta träden och stora grenar tas bort. Sedan breds riset ut till torkning innan det svedjes. Stubbar och stenar bör bortföras och säden sås. Även igenvuxen äng kan svedjas på detta sättet.

Dikningen kan göras innan svedjningen, så diket blir till hjälp att undvika brand. Om man tar äng till åkermark kan man låta beså dålig åker med gräs, för att undvika att djuren får sämre betesmark.

----------------------------
 
1325Några försök om jordens hävdandeLundberg, Fredrik
1788, dec

NÅGRE FÖRSÖK, ANGÅENDE JORDENS HÄFDANDE, OCH HWAD DÄRMED GEMENSKAP HAFWER.

Man bör inte svedja i skogen på höjder, där träden växer sig stora och kan användas så småningom.

I dälder bör man rensa bort lövträd så att löven om hösten inte förstör marken. Löven kan användas till kreatursfoder.

Det är ej skogsbesparande att ta rakvuxna träd till gärdsel. Man kan använda kluvna grenar av stora tallar och granar, som ändå skall tas ned.

Vedbesparing får man genom att göra eldrummen dragfria. Om man får vädersprickor vid nybyggnad lagar man med sågspån och limvatten. Panelade tak täcks med torr mossa. Man skall inte använda spåntade bräder till golv. När plankorna torkat kan man slå ihop hela golvet och lägga i en passande planka vid väggen.

Täta fönster med luckor utanför och rullgardiner innanför är värmebesparande.



----------------------------
 
1326Anteckningar angående väderlek och årsväxtAnonym
1788, dec

ANTECKNING PÅ WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT UTI EN DEL AF SUNNERBO HÄRAD I KRONOBERGS LÄN, ÅR 1788.

Detaljerad väderförteckning från Sunnerbo i Kronobergs län 1788.

Varupriser från Norrköping.

----------------------------
 
1343Anmärkningar angående väderleken för februari 1798Patriotiska Sällskapet


----------------------------