Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1309Anmärkningar angående mask på tobak, samt försök med några blomsterväxterAnonym
1788, sept

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE MASK PÅ TOBAK, SAMT FÖRSÖK MED NÅGRA BLOMSTER-WÄXTER

En järngrå mask, som påminner om kålmasken har gjort stor skada på min tobak. Den äter märgen i stjälken och hela plantan faller omkull. Enda sättet är att varje morgon gå igenom hela landet och då man finner en avbruten planta gräva och där hittar man masken.

Sedan jag lagt obrunnen gödsel i botten på mina trädgårdssängar lyckades jag få de finaste sammetsrosor. Även Cyklamen, Digitalis Nigella, Damascena, Clematis, Ricinus Polyanthes och Geranium trivdes och blommade.

----------------------------
 
1310Anmärkningar angående väderleken för augusti 1788Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1311Svar på fråga: Vilken är den bästa, lättaste och på egen erfarenhet grundade metoden för simningskonstenFaxe, Arvid
1788, okt

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: HWILKEN ÄR DEN BÄSTA, LÄTTASTE OCH PÅ EGEN ERFARENHET GRUNDADE METHODE TIL SIMNINGS-KONSTENS LÄRANDE FÖR RIKETS UNGDOM?

Då sjöfart på det högsta bidrar till rikets sällhet, men sjöns faror uppväcker avsky hos dem som måste handhava yrket, är det av yppersta vikt att lära ut simningskonsten. Tidigare sades om en okunnig människa, att hon kunde varken läsa eller simma. Djuren kan simma. Tjocka personer flyter lättare och allra bäst i salt vatten. En person som faller på huvudet i vattnet kommer upp med huvudet först. Detta beror på att lår och ben är tyngre än överkroppen. Det är kläderna som drar dem till botten. Beskrivning av olika salthalter i vattnet och dess påverkan på kroppens förmåga att flyta.

Innan man börjar öva simning skall kroppen härdas i kallt vatten för att undvika kramp. Sedan sänks eleven sakta ned i vattnet för att upptäcka att han ej sjunker längre än till halsen. Därefter binds något hjälpmedel t.ex. kork, bräda, oxblåsa på för att underlätta flytandet. All övning sker på grunt vatten. Huvudet hålls högt, armarna sträcks över huvudet och rörs i en halvcirkel, benen dras mot kroppen och sträcks ut igen.

Även om man kan simma, händer att sjöfolk drunknar, då vågorna går höga och vattnet är kallt. Därför rekommenderas en korktröja.

Rida, fäkta och voltigera lärs ut vid våra högskolor, men inte simkonsten. Detta sker i andra nationer, vare sig det gäller den befallande klassen eller den lydande. I Paris finns en simskola, som t.o.m. undervisar fruntimmer, som med stor färdighet simmar över Seine. En allmän regel borde utfärdas att alla rekryter skulle lära sig simma. Simningsgillen borde inrättas, där man på en bestämd dag visade sin skicklighet i att simma och fick ett hederstecken eller någon annan belöning.

----------------------------
 
1312Om åkers dikning, körning, renhållande och beredning för såddDalcrantz, Pehr
1788, okt

OM ÅKERS DIKNING, RENHÅLLANDE, KÖRNING OCH BEREDNING FÖR SÄD

Dikning är en nödvändighet även på torrare åkrar, särskilt om de är stora. Den gödning som rinner ned i diket är utmärkt gödsel. Därför vill jag inte rekommendera täckta diken. Dikena bör ligga i raka linjer och tvärdikena efter räta vinklar.

Åkern skall hållas fri från stenar, träd och buskar, så att allt utrymmet gives för säden. Åkern skall dessutom vara enklare att bruka. Stora stenar kan sprängas med eld om man inte har krut. Gräsrenarna skall tas bort, då de håller syran i åkern och befrämjar ogräsväxt. Skog som inte ger ett särskilt skydd t.ex. från havet, skall tas bort.

Körning av åkern befriar den från ogräs och bereder den att ta emot säden. Det är lika viktigt som gödning. Det beror på åkerns utseende hur ofta man skall köra den. Under vanlig körning använder man en trädstock, men vart 4-5 år är det lämpligt att använda plog, för att nå de undre lagren, där musten samlats. Man bör ha två harvar, med olika längd på pinnarna. Rekommendation av olika redskap.

----------------------------
 
1313Sätt att förekomma skada på ängen på grund av isDrufva, Carl J
1788, okt

ETT OFELBART SÄTT AT FÖRKOMMA, DET LANDTMAN EJ MÅ WIDKÄNNAS SÅ BETYDLIG SKADA PÅ SINA ÄNGAR AF ISEN, SOM BEKLAGLIGEN FÖRLEDEN WINTER HÄNDT, OCH SOM TORDE GÖRA KÄNBAR MINSKNING I LADAN, EFTER FÖRRÄTTAD SLOTTER DETTA ÅR

Överstelöjtnant Boije har sagt att ängen är grunden till allt. Då är det angeläget att skydda den för skador. I vinter har isbränna farit illa fram med ängarna. Min erfarenhet är att man skall lägga ris och grova bangar på ängen under vintern. När våren kommer tar man bort dem och ser att barren ligger som gödning och gräsväxten snabbt tar sig. Även om man måste leja folk till detta arbete lönar det sig.

----------------------------
 
1314Om tiggeriets avhjälpande, utan att avvika från de plikter, som religion och mänsklighet yrkaGedda, Dan G
1788, okt

OM TIGGERIETS AFHJELPANDE, UTAN AT AFWIKA IFRÅN DE PLICKTER, SOM RELIGION OCH MENNISKLIGHET I DETTA AFSEEENDE YRKA

Tiggare från landet finns nu i städerna och tvärtom. Man kommer aldrig till rätta med detta om man inte lyckas skilja dem åt och varje ort tar hand om de sina. I städerna borde varje kvarter ta hand om ett antal. Kan man inte ge dem arbete bör de ges allmosor. De bör ha ett tecken, som ger dem tillstånd att vistas inom ett visst område. I städer med arbetshus följer av sig självt att arbetsföra blir sysselsatta och svaga och vanföra intagas på hospital. Att prästerna uppmuntra de nödlidande att tacksamt antaga den vård de får. De skall tillhållas att den som inte vill arbeta, ej heller skall äta.

Polisen skall tillse att inga tiggare från landet släpps in i städerna.

På landet skall varje socken ta hand om sina fattiga. Fattighus bör byggas, så stora att skolhus för barnen och arbetshus kan inrättas. Det har hänt att när folk, som fått fattighjälp dött, har de efterlämnat ett sparkapital. De anhöriga har genast infunnit sig för att dela, trots att de tidigare inte velat kännas vid sitt ansvar. Därför bör all kvarlåtenskap lämnas till fattigkassorna i socknen. Skulle dessa författningar upprätthållas skulle tiggeriet snart upphöra.

----------------------------
 
1315Anteckningar angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1788, okt

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA

Luleå. God höskörd och god skörd. Den väderprofet, som säger, att april våt och maj kall, fyller bondens lårar och lador all, har i år blivit sannspådd.

Vikbolandet. Gott höstbete. Dock skall inga andra än slaktdjur beta på frostlupen äng, då de bli sjuka fram på vintern. Första snön kom 1 november. Den smälte och bortbrände gräsvallen. Kallt över jul, men sedan mildväder under januari. Februari blev kall och snörik. Den 21 sjönk termometern till minus 36 grader. Alltså endast 4 grader från den punkt där kvicksilvret fryser. Den 17 juni var det 42 grader varmt. Norrköping led svårt av den starka vårfloden. Svår torka i juli och augusti har gjort att boskapen dött som flugor. Många kommer att dö av foderbrist i vinter. Man har inte fått igen utsädet.

----------------------------
 
1316Anmärkningar angående väderleken för september 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1317Kort avhandling om utsäde och åkerns besåendeOdelmark, S L A
1788, nov

KÅRT, MEN FÖRMODELIGEN PÅ OJÄFACKTIGA SANNINGAR GRUNDAD AFHANDLING OM UTSÄDE OCH ÅKERS BESÅENDE

Ju bättre och renare utsäde, desto bättre och renare säd. En god tunna råg, vete, bönor eller ärter bör väga 14 lispund, korn och bovete något över 12 och havre 6. Gammal säd förlorar i vikt, så man bör så ny och torr säd. De största kornen ger den bästa växten. Därför bör man utrensa dessa till utsäde. Den bästa sädesharpan är den engelska. Modell finns i Patriotiska Sällskapets modellsamling. Bäst att vart tredje år byta utsäde.

Jorden är växternas kved, där de hämta sin näring. Dels genom de krafter naturen givit dels genom det den erhåller av gödslingen. Det gäller att så på lagom djup. Varje korn behöver ett visst utrymme. Man bör alltså inte så för tätt. Beräkning av utsäde och gödning i förhållande till skörden.

Att sätta ris för ärterna att klättra på är att spilla sin skog och fördärva sin åker, då man sedan bränner riset. Ärtorna stöder varandra.

----------------------------