Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1303Orsaker till missväxtHagström, Carl P
1788, sept

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA, OM ORSAKEN TIL MISSWÄXTER

Dåligt vårväder, mager och illa brukad jord och brist på arbetskraft har bidragit till missväxten. Att så på en bestämd dag, oberoende av hur vädret är, måste anses som en gammal fördom. Sen sådd är av ondo. Osäkerhet om man äger jorden är en följd av det annars nyttiga storskiftet och har lett till vårdslöshet med jorden. Dessutom tar mätningar inför delningarna en mängd dagsverken.

Bekvämligheter och prydnader bidrager också till lantbrukets vanvård. Till landsvägar, broar och husbyggnader används en mängd dagsverken, som tas från lantbruket.

Lätthelgdagarnas borttagande gav orsak till att bonden och hans dräng istället för att gå i kyrkan sitter på krogen. Det dröjer länge innan man glömmer, att de egentligen är arbetsdagar.

Proportionerna mellan närande och tärande är orsak till vanhävd. En lantbrukande människa mellan 10-70 år skall föda 2 tärande personer. Det är inte längre fint att vara bonde, utan bondbarnen söker sig andra utkomster. Flera tar tjänst i främmande länders sjöfart.

Hemmansklyvningarna orsakar att flera hushåll skall livnära sig på samma jord, med särskilt tjänstefolk, flera barn, och spannmålsfrätande kreatur. Dessa nya hushåll skulle ligga i utmarken istället. Backstugufolk, som ofta är lättingar och inget uträttar, bidrager till problemen. Redogörs för liknande problem i Finland.

----------------------------
 
1304Anmärkningar angående stängsel och hägnaderCreutz, Carl Gustaf
1788, sept

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE STÄNGSEL OCH HÄGNADER

Stängsel och hägnader tar stor del av skogen. Man skulle förvånas över mängden om man lade allt stängsel på ett ställe i socknen. Att bygga av sten är kinkigt. Det måste finnas flat eller sprängd sten för att lyckas. De kullriga rasar och ger upphov till mycket arbete. Att som utomlands gräva gravar eller lägga vallar och häckar är omöjligt här.

Det är stor konst att bygga en gärdsgård, som varar i 50 år. Det gäller att få stark hank. När man lagar en gammal gärdsgård slösar man mycket och tror att man måste ha nya störar. De gamla duger ofta väl.

All stör skall huggas så lång som möjligt. Den vassa ändan kan brännas eller hellre doppas i vitriolvatten för att stå emot röta. Gärdsgårdarna skall byggas raka och helst av eneträ.

----------------------------
 
1305Om kol i vetetCreutz, Carl Gustaf
1788, sept

OM KOL I HWETET

Kol är ett damm, som angriper vetekornen och gör dem svarta och osmakliga. Det finns inga bra botemedel.

Sommaren indelas i perioder. Först växer säden på höjden, sedan kommer blomningen och så matningen av kornen. Om såningstiden blir sen förskjuts denna utvecklingsföljd. Vetet blir bäst om det sås tidigt och följer rågen. Det trivs bäst, om det sås på en åker som burit korn.

----------------------------
 
1306Strödda tankar om åkerbruketAnonym
1788, sept

STRÖDDE TANKAR ANGÅENDE ÅKERBRUKET

Bonden i allmänhet äger inte tillräcklig insikt i jordbruket. Han är också ibland ganska lat. Dock får han lägga mycket av sin tid på vägbyggen och lagningar. Frälseböndernas arbete vid herrgårdarna bidrar till missväxt. Den jorden som ligger närmast gården gödes och brukas bäst. Lindor bevisar att bonden är okunnig och lat. Om bonden inte vore okunnig, sådde han inte tröskad säd, som är krossad. Jag vet inte om kornen skall sås djupt eller grunt. Blir det för djupt, blir de dränkta och för grund regnar de bort.

Jorden behöver vila, arbete och gödsel, men mina grannar strider om vad som är vila. Jag anser att en åker har vilat först efter 3-4 års klövergräs och rotfrukter under trädestiden. Jag kör med plog och sladd, mina grannar med trästock. Kanske man skall låta ogräset vara, då det skyler jorden för torka. Även gammal gödsel har kraft. Jag får gödsel genom att lägga torv istället för golv i fähusen. Jag förbättrar hästgödseln genom att ge den färsk till korna. Jag har läst allt som skrivits om lanthushållning, men är ändå villrådig.

----------------------------
 
1307Prövad förbättring av sättet att färga nät och att tjära notarBlix
1788, sept

PRÖFWAD FÖRBÄTTRING UTI SÄTTET AT FÄRGA NÄT, OCH AT TJÄRA NOTAR

Man färgar nät och strömmingsskötar bruna. Skulle de lura fisken borde de vara gröna och skulle de färgas för att bli varaktiga borde de färgas i lut av aska och albark. När man tjärar nät, häller man tjära i en vattentät båt och fyller på med varmt vatten. Tjäran är ju oljeaktig och löser sig inte i vattnet utan flyter ovanpå. När man doppar nätet träffar en del maskor tjäran andra inte. De maskor som fått tjära blir styva och ohanterliga, de som bara träffat det bruna vattnet blir mjuka.

Jag har under 5 år undvikit detta genom att färga med beckolja, som kallas alolja eller pärma. Näten blir bevarade från röta, utan att bli styva.

----------------------------
 
1308Anmärkningar över höstsädets betandeCreutz, Carl Gustaf
1788, sept

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HÖSTSÄDETS BETANDE

Att låta djuren beta på höstsädet är mycket vanligt. Man vill särskilt under god väderlek undvika att säden växer så hög redan på hösten, att den lägger sig. Men trampningen skadar roten, även om tjälen är i jorden. Gödseln bränner och djuren äter även där växten är svag. Vad harar, råttor och grävsvin gnager på vintern återställes av sig självt. Jag förstår inte fruktan för liggråg. Den reser sig ju och näringssaften rinner lika bra genom strået även om det ligger. Det skinn som syns på våren, när snön är borta kan man lossa och räfsa bort, men det klarar sig ofta ändå. Det är inte den som sår och plöjer utan Herren som skall ha äran.

----------------------------
 
1309Anmärkningar angående mask på tobak, samt försök med några blomsterväxterAnonym
1788, sept

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE MASK PÅ TOBAK, SAMT FÖRSÖK MED NÅGRA BLOMSTER-WÄXTER

En järngrå mask, som påminner om kålmasken har gjort stor skada på min tobak. Den äter märgen i stjälken och hela plantan faller omkull. Enda sättet är att varje morgon gå igenom hela landet och då man finner en avbruten planta gräva och där hittar man masken.

Sedan jag lagt obrunnen gödsel i botten på mina trädgårdssängar lyckades jag få de finaste sammetsrosor. Även Cyklamen, Digitalis Nigella, Damascena, Clematis, Ricinus Polyanthes och Geranium trivdes och blommade.

----------------------------
 
1310Anmärkningar angående väderleken för augusti 1788Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1311Svar på fråga: Vilken är den bästa, lättaste och på egen erfarenhet grundade metoden för simningskonstenFaxe, Arvid
1788, okt

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: HWILKEN ÄR DEN BÄSTA, LÄTTASTE OCH PÅ EGEN ERFARENHET GRUNDADE METHODE TIL SIMNINGS-KONSTENS LÄRANDE FÖR RIKETS UNGDOM?

Då sjöfart på det högsta bidrar till rikets sällhet, men sjöns faror uppväcker avsky hos dem som måste handhava yrket, är det av yppersta vikt att lära ut simningskonsten. Tidigare sades om en okunnig människa, att hon kunde varken läsa eller simma. Djuren kan simma. Tjocka personer flyter lättare och allra bäst i salt vatten. En person som faller på huvudet i vattnet kommer upp med huvudet först. Detta beror på att lår och ben är tyngre än överkroppen. Det är kläderna som drar dem till botten. Beskrivning av olika salthalter i vattnet och dess påverkan på kroppens förmåga att flyta.

Innan man börjar öva simning skall kroppen härdas i kallt vatten för att undvika kramp. Sedan sänks eleven sakta ned i vattnet för att upptäcka att han ej sjunker längre än till halsen. Därefter binds något hjälpmedel t.ex. kork, bräda, oxblåsa på för att underlätta flytandet. All övning sker på grunt vatten. Huvudet hålls högt, armarna sträcks över huvudet och rörs i en halvcirkel, benen dras mot kroppen och sträcks ut igen.

Även om man kan simma, händer att sjöfolk drunknar, då vågorna går höga och vattnet är kallt. Därför rekommenderas en korktröja.

Rida, fäkta och voltigera lärs ut vid våra högskolor, men inte simkonsten. Detta sker i andra nationer, vare sig det gäller den befallande klassen eller den lydande. I Paris finns en simskola, som t.o.m. undervisar fruntimmer, som med stor färdighet simmar över Seine. En allmän regel borde utfärdas att alla rekryter skulle lära sig simma. Simningsgillen borde inrättas, där man på en bestämd dag visade sin skicklighet i att simma och fick ett hederstecken eller någon annan belöning.

----------------------------