Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1299Medel mot förgiftningAnonym
1788, aug

MEDEL MOT FÖRGIFT

Arsenik och sublimat är giftigt, rent av dödande. Om någon intaget detta gäller en kraftig och snar hjälp. Tjock såpa kokt i 4 delar vatten och om så finns sockrad, lavemang av olja, smör, ägg, grädde insveper giftet och försvagar det, liksom gröt och choklad.

----------------------------
 
1300Anteckningar angående årsväxt i landsorternaAnonym
1788, aug

ANTECKNINGAR ANGÅENDE ÅRSVÄXT OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Värmland. Jämn vinter, lagom snö och gott slädföre. Gott pris på järnet och lågt pris på spannmålen.



----------------------------
 
1301Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1788, aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

George Schumacher, Aug. Nordensköld och A. Faxe fick belöningar för sina svar angående simkonsten.

För uppodling, plantering, stengärdsgårdar, för lång och trogen tjänst samt för berömliga gärningar utdelades belöningar.

----------------------------
 
1302Anmärkningar angående väderleken för juli 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1303Orsaker till missväxtHagström, Carl P
1788, sept

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA, OM ORSAKEN TIL MISSWÄXTER

Dåligt vårväder, mager och illa brukad jord och brist på arbetskraft har bidragit till missväxten. Att så på en bestämd dag, oberoende av hur vädret är, måste anses som en gammal fördom. Sen sådd är av ondo. Osäkerhet om man äger jorden är en följd av det annars nyttiga storskiftet och har lett till vårdslöshet med jorden. Dessutom tar mätningar inför delningarna en mängd dagsverken.

Bekvämligheter och prydnader bidrager också till lantbrukets vanvård. Till landsvägar, broar och husbyggnader används en mängd dagsverken, som tas från lantbruket.

Lätthelgdagarnas borttagande gav orsak till att bonden och hans dräng istället för att gå i kyrkan sitter på krogen. Det dröjer länge innan man glömmer, att de egentligen är arbetsdagar.

Proportionerna mellan närande och tärande är orsak till vanhävd. En lantbrukande människa mellan 10-70 år skall föda 2 tärande personer. Det är inte längre fint att vara bonde, utan bondbarnen söker sig andra utkomster. Flera tar tjänst i främmande länders sjöfart.

Hemmansklyvningarna orsakar att flera hushåll skall livnära sig på samma jord, med särskilt tjänstefolk, flera barn, och spannmålsfrätande kreatur. Dessa nya hushåll skulle ligga i utmarken istället. Backstugufolk, som ofta är lättingar och inget uträttar, bidrager till problemen. Redogörs för liknande problem i Finland.

----------------------------
 
1304Anmärkningar angående stängsel och hägnaderCreutz, Carl Gustaf
1788, sept

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE STÄNGSEL OCH HÄGNADER

Stängsel och hägnader tar stor del av skogen. Man skulle förvånas över mängden om man lade allt stängsel på ett ställe i socknen. Att bygga av sten är kinkigt. Det måste finnas flat eller sprängd sten för att lyckas. De kullriga rasar och ger upphov till mycket arbete. Att som utomlands gräva gravar eller lägga vallar och häckar är omöjligt här.

Det är stor konst att bygga en gärdsgård, som varar i 50 år. Det gäller att få stark hank. När man lagar en gammal gärdsgård slösar man mycket och tror att man måste ha nya störar. De gamla duger ofta väl.

All stör skall huggas så lång som möjligt. Den vassa ändan kan brännas eller hellre doppas i vitriolvatten för att stå emot röta. Gärdsgårdarna skall byggas raka och helst av eneträ.

----------------------------
 
1305Om kol i vetetCreutz, Carl Gustaf
1788, sept

OM KOL I HWETET

Kol är ett damm, som angriper vetekornen och gör dem svarta och osmakliga. Det finns inga bra botemedel.

Sommaren indelas i perioder. Först växer säden på höjden, sedan kommer blomningen och så matningen av kornen. Om såningstiden blir sen förskjuts denna utvecklingsföljd. Vetet blir bäst om det sås tidigt och följer rågen. Det trivs bäst, om det sås på en åker som burit korn.

----------------------------
 
1306Strödda tankar om åkerbruketAnonym
1788, sept

STRÖDDE TANKAR ANGÅENDE ÅKERBRUKET

Bonden i allmänhet äger inte tillräcklig insikt i jordbruket. Han är också ibland ganska lat. Dock får han lägga mycket av sin tid på vägbyggen och lagningar. Frälseböndernas arbete vid herrgårdarna bidrar till missväxt. Den jorden som ligger närmast gården gödes och brukas bäst. Lindor bevisar att bonden är okunnig och lat. Om bonden inte vore okunnig, sådde han inte tröskad säd, som är krossad. Jag vet inte om kornen skall sås djupt eller grunt. Blir det för djupt, blir de dränkta och för grund regnar de bort.

Jorden behöver vila, arbete och gödsel, men mina grannar strider om vad som är vila. Jag anser att en åker har vilat först efter 3-4 års klövergräs och rotfrukter under trädestiden. Jag kör med plog och sladd, mina grannar med trästock. Kanske man skall låta ogräset vara, då det skyler jorden för torka. Även gammal gödsel har kraft. Jag får gödsel genom att lägga torv istället för golv i fähusen. Jag förbättrar hästgödseln genom att ge den färsk till korna. Jag har läst allt som skrivits om lanthushållning, men är ändå villrådig.

----------------------------
 
1307Prövad förbättring av sättet att färga nät och att tjära notarBlix
1788, sept

PRÖFWAD FÖRBÄTTRING UTI SÄTTET AT FÄRGA NÄT, OCH AT TJÄRA NOTAR

Man färgar nät och strömmingsskötar bruna. Skulle de lura fisken borde de vara gröna och skulle de färgas för att bli varaktiga borde de färgas i lut av aska och albark. När man tjärar nät, häller man tjära i en vattentät båt och fyller på med varmt vatten. Tjäran är ju oljeaktig och löser sig inte i vattnet utan flyter ovanpå. När man doppar nätet träffar en del maskor tjäran andra inte. De maskor som fått tjära blir styva och ohanterliga, de som bara träffat det bruna vattnet blir mjuka.

Jag har under 5 år undvikit detta genom att färga med beckolja, som kallas alolja eller pärma. Näten blir bevarade från röta, utan att bli styva.

----------------------------