Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1297Undervisning att försiktigt hantera mjölken och skickligt tillreda smörFellman, Jacob
1788, aug

WÄLMENT UNDERWISNING OCH UPMUNTRAN, AT FÖRSICKTIGT HANDTERA MJÖLKEN, OCH SKICKLIGEN TILREDA SMÖRET; TIL WIDARE EFTERTANKE OCH FÖRSÖK

Redogörelser för smörpriser och smörets godhet på andra platser. Man anser att i Finland är betet magert och ger sämre smör. Det beror dock på sättet i tillredningen, om vi skall producera smör av hög kvalitet.

Mjölken skall förvaras i låga kärl av gran eller asp. Dessa kärl skall hållas rena. Tvättas med varmt vatten och sand, sköljas med enrislag och rent vatten. Man slår kallt vatten i bunken och får mer grädde ju mer vatten man tar. Efter 2-4 dagar beroende av vädret skummas grädden och nu skall den kärnas med en gång. Kärnan får inte ställas på ugnen, då blir smöret kärnsurt och spräckligt. När kärningen är klar tvättas smöret flera gånger med rent vatten. Smöret skall stå kallt några timmar innan det saltas. Vinter och sommarsmör får inte blandas.

Den bästa kärnan kommer från England. Jag skulle vilja göra en ritning av den, men då jag vet, att landssnickaren inte skulle förstå den eller göra ett omsorgsfullt arbete, skulle det bara leda till missnöje. Jag skänker därför 2 kärnor till varje socken i Uleåborgs län.

----------------------------
 
1298Om kaffe av cikoriarötterLandby, Christian
1788, aug

OM CAFFÉ AF CICHORII-RÖTTER

Plågad av sjukdomar, särskilt gulsot, har jag blivit botad med cikoria. Jag blandade rötterna med kaffe. Även min hustru och döttrar, som under 12 år klagat över tandvärk, huvudvärk och ständiga flussar, har blivit botade.

Cikoria och endivrötter är av samma natur. De växa vilda men kan uppdragas med frö. De vilda skall man se om de är svarta inuti, då skall de kastas. Fröna sås som vanligt i trädgårdssängar. Rötterna är långa och blommorna blå. Rötterna grävs upp, tvättas och torkas, så att de gå genom kaffekvarnen. De bränns som kaffebönor och kokas och klaras. Med socker och grädde får man en dryck, som smakar bättre än utländskt kaffe. Har man huvudvärk tar man de gröna bladen och pressar ut saften i ett linnekläde och lägger på huvudet. Odlingarna bör skyddas mot svinen.

A. Joh. Hagström vittnar att dessa rötter går att använda som kaffe.

----------------------------
 
1299Medel mot förgiftningAnonym
1788, aug

MEDEL MOT FÖRGIFT

Arsenik och sublimat är giftigt, rent av dödande. Om någon intaget detta gäller en kraftig och snar hjälp. Tjock såpa kokt i 4 delar vatten och om så finns sockrad, lavemang av olja, smör, ägg, grädde insveper giftet och försvagar det, liksom gröt och choklad.

----------------------------
 
1300Anteckningar angående årsväxt i landsorternaAnonym
1788, aug

ANTECKNINGAR ANGÅENDE ÅRSVÄXT OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Värmland. Jämn vinter, lagom snö och gott slädföre. Gott pris på järnet och lågt pris på spannmålen.



----------------------------
 
1301Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1788, aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

George Schumacher, Aug. Nordensköld och A. Faxe fick belöningar för sina svar angående simkonsten.

För uppodling, plantering, stengärdsgårdar, för lång och trogen tjänst samt för berömliga gärningar utdelades belöningar.

----------------------------
 
1302Anmärkningar angående väderleken för juli 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1303Orsaker till missväxtHagström, Carl P
1788, sept

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA, OM ORSAKEN TIL MISSWÄXTER

Dåligt vårväder, mager och illa brukad jord och brist på arbetskraft har bidragit till missväxten. Att så på en bestämd dag, oberoende av hur vädret är, måste anses som en gammal fördom. Sen sådd är av ondo. Osäkerhet om man äger jorden är en följd av det annars nyttiga storskiftet och har lett till vårdslöshet med jorden. Dessutom tar mätningar inför delningarna en mängd dagsverken.

Bekvämligheter och prydnader bidrager också till lantbrukets vanvård. Till landsvägar, broar och husbyggnader används en mängd dagsverken, som tas från lantbruket.

Lätthelgdagarnas borttagande gav orsak till att bonden och hans dräng istället för att gå i kyrkan sitter på krogen. Det dröjer länge innan man glömmer, att de egentligen är arbetsdagar.

Proportionerna mellan närande och tärande är orsak till vanhävd. En lantbrukande människa mellan 10-70 år skall föda 2 tärande personer. Det är inte längre fint att vara bonde, utan bondbarnen söker sig andra utkomster. Flera tar tjänst i främmande länders sjöfart.

Hemmansklyvningarna orsakar att flera hushåll skall livnära sig på samma jord, med särskilt tjänstefolk, flera barn, och spannmålsfrätande kreatur. Dessa nya hushåll skulle ligga i utmarken istället. Backstugufolk, som ofta är lättingar och inget uträttar, bidrager till problemen. Redogörs för liknande problem i Finland.

----------------------------
 
1304Anmärkningar angående stängsel och hägnaderCreutz, Carl Gustaf
1788, sept

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE STÄNGSEL OCH HÄGNADER

Stängsel och hägnader tar stor del av skogen. Man skulle förvånas över mängden om man lade allt stängsel på ett ställe i socknen. Att bygga av sten är kinkigt. Det måste finnas flat eller sprängd sten för att lyckas. De kullriga rasar och ger upphov till mycket arbete. Att som utomlands gräva gravar eller lägga vallar och häckar är omöjligt här.

Det är stor konst att bygga en gärdsgård, som varar i 50 år. Det gäller att få stark hank. När man lagar en gammal gärdsgård slösar man mycket och tror att man måste ha nya störar. De gamla duger ofta väl.

All stör skall huggas så lång som möjligt. Den vassa ändan kan brännas eller hellre doppas i vitriolvatten för att stå emot röta. Gärdsgårdarna skall byggas raka och helst av eneträ.

----------------------------
 
1305Om kol i vetetCreutz, Carl Gustaf
1788, sept

OM KOL I HWETET

Kol är ett damm, som angriper vetekornen och gör dem svarta och osmakliga. Det finns inga bra botemedel.

Sommaren indelas i perioder. Först växer säden på höjden, sedan kommer blomningen och så matningen av kornen. Om såningstiden blir sen förskjuts denna utvecklingsföljd. Vetet blir bäst om det sås tidigt och följer rågen. Det trivs bäst, om det sås på en åker som burit korn.

----------------------------