Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1295Svar på frågan: Vilken är den bästa, lättaste och på egen erfarenhet grundade metoden för simningskonstens lärande för rikets ungdomNordensköld, Aug.
1788, aug

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTSATTA FRÅGA: HVILKEN ÄR DEN BÄSTA, LÄTTASTE OCH PÅ EGEN ERFARENHET GRUNDADE METHODE, TIL SIMNINGS-KONSTENS LÄRANDE FÖR RIKETS UNGDOM?

Jag svarar inte på frågan på grund av de 10 dukaterna, utan för att göra Sällskapet ett nöje, då jag mycket värdesätter dess arbete. Jag är övad simmare och har aldrig träffat någon, som varit bättre övad i denna konst.

Simningskonsten består i driftighet och övning. Man kan redan som 4-5-åring börja simma. Barn flyter bättre än gamla och kvinnor flyter bättre än män. Man bör om man är oövad vara på ett långgrunt ställe. Det är hälsosammare i saltvatten, då insjövatten svider i ögonen. När vattnet nått knähöjd, skall man plaska vatten på huvudet, annars får man svindel. Man skall inte simma efter en måltid. Man får nämligen sendrag, om man går varm av mat och dryck i vattnet.

Konsten för en begynnare är att kunna flyta och inte vara rädd. Man börjar med hjälpmedel t.ex. blåsor, tomma buteljer, sävknippor, korktröjor eller bäst en sågbräda med rundade hörn. Man bör lära sig att ha huvudet under vattnet. Dessa övningar får man aldrig göra ensam. Sedan övar man att utan hjälpmedel kasta sig i vattnet och hastigt slå med händerna. Snart upptäcker man, att man kan simma.

För att kunna simma långt vänjer man sig att draga med händerna och stöta på med fötterna. Det räcker att använda en hand och en fot ömsom. Man tränar sedan längre och längre sträckor och lär att vila på vattnet. Det gäller att lära sig att dyka t.ex. från en båt utan att slå i magen. En övning i detta är att kasta i en röd tegelflisa och hoppa i efter den innan den nått botten.

Det är lättare och mindre påkostande att simma på rygg. Dessutom går det fortare. Att kunna stå under vattnet är nästa övning. Men man bör inte dyka längre än 3-4 alnar då blodkärlen pressas ihop på stort djup och man riskerar blodstörtning. Man bör öva att hålla andan. Pärlfiskare är experter på detta.

Ingen starkare och hälsosammare kroppsövning ges än simning, men man bör iakttaga försiktighet och simma i sällskap med någon eller följas av båt. Sällskapet förtjänar tack, som rekommenderar föräldrar att lära barnen simma.

----------------------------
 
1296Om insekter som skada säden och sädesväxtenBjerkander, Clas
1788, aug

OM INSEKTER, SOM SKADA SÄDEN OCH SÄDESWÄXTEN

Orsaken till missväxt beror ibland på skadedjur.

Phalaena Tritici är en mask som går på vetet. Genom att förstöra dem då säden körs in förminskas de.

Elater Segetis är den skadligaste insektsmasken. Den går på all slags säd och äter upp hälften. Jag låter barn följa efter plogen och samla dessa maskar i en glasflaska.

Musca Secalis går på råg. Den som inte känner hans arbete ser honom inte utan skyller på vädret. Något botemedel är svårt att finna. Linné klagade 1750 över att rotmasken var rågens värsta fiende.

Phalaena Conspicillaris, rågbroddsmask, gör stor skada även på kålplantor.

Phalaena Secalis går att plocka när den är stor. Den bor och äter i de grövsta stråna.

Limax Agrestis ger rost på stjälken och bladen. Det ligger som ett rött pulver. Det är råg som angrips.

Musca Frit ger sig på kornet. Var flugan finns om vintern vet man inte.

Musca Avene går på havren och förorsakar slöhavre.

Phalaena Pisi, Phalaena Exsoleta och Curculio Pisi går på ärterna. Bladlössen äter upp ärthalmen helt.

----------------------------
 
1297Undervisning att försiktigt hantera mjölken och skickligt tillreda smörFellman, Jacob
1788, aug

WÄLMENT UNDERWISNING OCH UPMUNTRAN, AT FÖRSICKTIGT HANDTERA MJÖLKEN, OCH SKICKLIGEN TILREDA SMÖRET; TIL WIDARE EFTERTANKE OCH FÖRSÖK

Redogörelser för smörpriser och smörets godhet på andra platser. Man anser att i Finland är betet magert och ger sämre smör. Det beror dock på sättet i tillredningen, om vi skall producera smör av hög kvalitet.

Mjölken skall förvaras i låga kärl av gran eller asp. Dessa kärl skall hållas rena. Tvättas med varmt vatten och sand, sköljas med enrislag och rent vatten. Man slår kallt vatten i bunken och får mer grädde ju mer vatten man tar. Efter 2-4 dagar beroende av vädret skummas grädden och nu skall den kärnas med en gång. Kärnan får inte ställas på ugnen, då blir smöret kärnsurt och spräckligt. När kärningen är klar tvättas smöret flera gånger med rent vatten. Smöret skall stå kallt några timmar innan det saltas. Vinter och sommarsmör får inte blandas.

Den bästa kärnan kommer från England. Jag skulle vilja göra en ritning av den, men då jag vet, att landssnickaren inte skulle förstå den eller göra ett omsorgsfullt arbete, skulle det bara leda till missnöje. Jag skänker därför 2 kärnor till varje socken i Uleåborgs län.

----------------------------
 
1298Om kaffe av cikoriarötterLandby, Christian
1788, aug

OM CAFFÉ AF CICHORII-RÖTTER

Plågad av sjukdomar, särskilt gulsot, har jag blivit botad med cikoria. Jag blandade rötterna med kaffe. Även min hustru och döttrar, som under 12 år klagat över tandvärk, huvudvärk och ständiga flussar, har blivit botade.

Cikoria och endivrötter är av samma natur. De växa vilda men kan uppdragas med frö. De vilda skall man se om de är svarta inuti, då skall de kastas. Fröna sås som vanligt i trädgårdssängar. Rötterna är långa och blommorna blå. Rötterna grävs upp, tvättas och torkas, så att de gå genom kaffekvarnen. De bränns som kaffebönor och kokas och klaras. Med socker och grädde får man en dryck, som smakar bättre än utländskt kaffe. Har man huvudvärk tar man de gröna bladen och pressar ut saften i ett linnekläde och lägger på huvudet. Odlingarna bör skyddas mot svinen.

A. Joh. Hagström vittnar att dessa rötter går att använda som kaffe.

----------------------------
 
1299Medel mot förgiftningAnonym
1788, aug

MEDEL MOT FÖRGIFT

Arsenik och sublimat är giftigt, rent av dödande. Om någon intaget detta gäller en kraftig och snar hjälp. Tjock såpa kokt i 4 delar vatten och om så finns sockrad, lavemang av olja, smör, ägg, grädde insveper giftet och försvagar det, liksom gröt och choklad.

----------------------------
 
1300Anteckningar angående årsväxt i landsorternaAnonym
1788, aug

ANTECKNINGAR ANGÅENDE ÅRSVÄXT OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Värmland. Jämn vinter, lagom snö och gott slädföre. Gott pris på järnet och lågt pris på spannmålen.



----------------------------
 
1301Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1788, aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

George Schumacher, Aug. Nordensköld och A. Faxe fick belöningar för sina svar angående simkonsten.

För uppodling, plantering, stengärdsgårdar, för lång och trogen tjänst samt för berömliga gärningar utdelades belöningar.

----------------------------
 
1302Anmärkningar angående väderleken för juli 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1303Orsaker till missväxtHagström, Carl P
1788, sept

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA, OM ORSAKEN TIL MISSWÄXTER

Dåligt vårväder, mager och illa brukad jord och brist på arbetskraft har bidragit till missväxten. Att så på en bestämd dag, oberoende av hur vädret är, måste anses som en gammal fördom. Sen sådd är av ondo. Osäkerhet om man äger jorden är en följd av det annars nyttiga storskiftet och har lett till vårdslöshet med jorden. Dessutom tar mätningar inför delningarna en mängd dagsverken.

Bekvämligheter och prydnader bidrager också till lantbrukets vanvård. Till landsvägar, broar och husbyggnader används en mängd dagsverken, som tas från lantbruket.

Lätthelgdagarnas borttagande gav orsak till att bonden och hans dräng istället för att gå i kyrkan sitter på krogen. Det dröjer länge innan man glömmer, att de egentligen är arbetsdagar.

Proportionerna mellan närande och tärande är orsak till vanhävd. En lantbrukande människa mellan 10-70 år skall föda 2 tärande personer. Det är inte längre fint att vara bonde, utan bondbarnen söker sig andra utkomster. Flera tar tjänst i främmande länders sjöfart.

Hemmansklyvningarna orsakar att flera hushåll skall livnära sig på samma jord, med särskilt tjänstefolk, flera barn, och spannmålsfrätande kreatur. Dessa nya hushåll skulle ligga i utmarken istället. Backstugufolk, som ofta är lättingar och inget uträttar, bidrager till problemen. Redogörs för liknande problem i Finland.

----------------------------