Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0136Tankar om menige lantmäns undervisning i jordbrukAnonym
1777, aug

TANKAR OM MENIGE LANDTMÄNS UNDERWISANDE I JORDBRUK

I de skrifter, som nu utges för att lära lantmän jordbruk kan anmärkas att

1) Undervisning ges, som om större delen av lantmännen inte kunde sitt hantverk

2) Styrelse, som om lasten på ett forverk ökas och inte kraften

3) Belöningar, som om jordbrukaren inte förstod sitt eget bästa, utan för betalning skulle göra förbättringar.

Det har låtit, som om jordbrukets ofullkomlighet skulle härledas till okunnighet och lättja och lösas med undervisning och tvång. Om någon myndighetsperson skulle komma till min gård som jag med flit skött i 15 år, skulle han hitta mängder av brister, som jag trots idogt arbete inte kunnat genomföra. Liksom jag, vet lantmännen vad som skall göras, men brist på tid och pengar hindrar och inte okunskap. Man kan inte tänka på vad som är nyttigt att göra i ögonblicket, utan vad som är nödvändigast. Vad skulle det hjälpa, om en ordningsman talade om för honom, vad han ansåg som nyttigt.

Det är sant att de egendomar, där ägaren inte ofta är och som sköts av frälsebönder ofta är dåligt skötta. Lika är det vid de frälsehemman, där åbon har osäker besittningsrätt och skall dela sitt arbete mellan sitt och husbondens gårdsbruk. Boställen, som byter ägare ofta, sköts också illa.

Det vi lärt oss av bondens erfarenhet och klurighet är mycket mera värt än det, som stått i böcker eller meddelats av herremän. Bonden är den kloke, som ej gör med flera medel, vad han lika väl kan utföra med färre. Han spiller inte pengar och arbete på onyttiga försök. Visst ses att en herreman, som tar över en dåligt skött egendom förbättrar den. Detta gör även bonden. Den förfallna gården blir ofta såld och kan inte bli sämre. Den som kommer ny till en ort vill gärna pröva det han sett på andra håll. Tyvärr passar inte alla försök överallt. En bondes försök är lättare att ta över än en herremans. Man kan ofta inte tävla utan god ekonomi. Beträffande redskapen behövs olika på olika orter. Genom behovet kommer också uppfinningsrikedomen. Bristen på orten driver fram lösningar, som kanske inte alls behövs på andra ställen. I Danmark med dess skogsbrist bygger man på ett helt annat sätt, än där virke finns.

Visst har vårt lands lantbruk mycket förbättrats de senaste 50 åren. Vi har haft fred, folket har tillväxt i antal och fått tillfälle att förbättra sitt liv. Förbättringen kommer så småningom och återhämtar sig liksom naturen efter hand. Man skall bruka med minst dyra och minst mödosamma medel. Folket har fått tillbaka sin rätt till klyvning av jorden och genom lindriga skatteköp har de fått säker besittning. Tegskiftet får ej hindra odling. Tidigare fanns 2 tunnland jord som delades i 48 skiften.

Åkerbrukets lärare talar för nybyggen. Med det menas ett helt nytt bygge eller utökning av ett redan befintligt ställe. För att bygga nytt behövs nybyggare och ett lämpligt ställe att bygga på. Kunskapen har redan allmogen. Det tas upp ny mark så fort man hinner i hela landet. Det kan inte gå fortare. Det vore som att skylla stockholmarna för att de inte byggt förstäder av stenhus redan.

Artificiellt åkerbruk känner man till, men det kräver stora resurser att genomföra. När man inte hinner stängsla och hägna det man har, kan man inte ta på sig mera.

Författningar och patriotiska sammansättningar blir utan verkan så länge det inte finns tillräckligt med folk att genomföra dem. Regeringen bör se till, att de lagar gäller, som ger säker besittning. Med detta vill jag avskudda latmännen den beskyllningen, att de äro okunniga och lata.

----------------------------
 
0137Välmenta tankar om savolaxska åkerbruketAnonym
1777, aug

WÄLMENTE TANKAR OM SAWOLAXSKA ÅKERBRUKET

Åkrarna i Savolax är steniga. Stenarna är dock inte större än att en karl kan flytta dem åt sidan och utan större konst bygga stengärdsgårdar. En jord, som innehåller stenar bär ofta stridare säd. Det talas om brist på hö, men runt om finns lövskog, som kan ersätta höet som boskapsfoder. Därigenom får man god gödsel. Ett verkligt hinder är däremot svedjandet. Även torpare, backstugusittare och inhysingar får svedja. Soldater tas endast av hemmansägarna, vilket gör att dessa inte anser det säkert att de få nytta av sitt arbete. De tycker sig lika gärna vara inhyses och fria.

Alla backstuguhjon, som kan idka jordbruk skulle bli torpare, med skyldighet att göra dagsverken och med rättighet att få hjälp att utöka sin jord. De som inte passade för jordbruk skulle bli soldater. Lag skulle skapas, så att de friheter dessa inhysingar har skulle omvandlas till att vara laglösa.

Genom svedjandet har skogen förbrukats, så att man nu får söka bränsle miltals bort. Give Gud att de som känna denna del av landets svagheter, skulle kunna med råd understödja alla goda krafter till förbättring.

----------------------------
 
0138Vilka medel kunna vidtagas att förbättra anstalterna mot eldsvådorAnonym
1777, aug

HWILKA MEDEL KUNNA WIDTAGAS AT FÖRBÄTTRA ANSTALTERNA EMOT ELDSWÅDOR, HWILKA WID UTFÖRANDET ÄRO GÖRLIGE, FÖR LANDET TJENLIGE, OCH ICKE FÖR KOSTSAMME

Denna prisfråga är utsatt av Göttingska Vetenskaps Sällskapet. Orsaken är de många bränderna, som drabbar befolkningen både på landet och i städer. Det är framför allt hur man skall förekomma eldsvådorna, som är mest intressant.

En av pristagarna är Johan Fred Glaser. Han menar att en eldordning, som passar till den speciella orten skall upprättas. Byggnader bygges av sten. Golv särskilt kring eldstäderna göres av sten. Husen får inte byggas för höga och skall ligga skilda från varandra. Mangårdshus och ladugård kan skiljas genom trädplantering. Inte för många små hus. I städerna sättes husen i kvarter med gator emellan och brandmurar. Tak och fönsterluckor av järn, taken av tegel, järnplåtar får inte vara för branta. Halmtak förbjudes. Måste man ändå ha halm, tryckes lera och kalk in i knipporna, som blir motståndskraftiga och ej så eldfängda.

Vattentillgången är oumbärlig. Brunnar, dammar och vattenledningar bör finnas, där sådant går att göra. Kring husen skall takrännor vara av plåt och allt regnvatten samlas. Pumpar som pumpar vattnet ur cisternerna skall finnas.

I verkstäder och platser där man brukar mycket eld skall kar med saltvatten stå. Saltet bevarar vattnet från att ruttna, skyddar kärlen och släcker elden bättre än bara vatten. Oljor, tjära, fernissa släcks inte med vatten, utan med kvävning. Där skall finnas våta täcken.

Skorstenseld släckes bäst genom att man raskt släcker elden på härden och stänger spjället. Skorstenar skall sotas ofta, genom att man för en granrisbuske upp och ned i skorstenen.

Folk kallas till brandplatsen genom klämtning, trumning, skjutning eller bud. Vattnet till sprutorna behöver värmas vid stark köld. Det skall finnas en ordning vid eldsvådan. En styresman eller eldförste utdelar arbete till de församlade. Dessa skall ha övats, så att var och en vet sin uppgift. Ett hus som ej kan räddas rives för att på det sättes släcka elden.

Folket skall undervisas om hur eld uppstår och skaffa eldredskap, något som flera kan göra tillsammans. Våt säd och hö kan självantända och anses dra åskan till sig. Även stora mängder boskap och obrunna gödselhögar kan påverkas av eld. Brandvakter utsätts och man får inte gå med bart ljus i uthus eller eljest. Spioner utsänds att se på brandvaktens arbete.

Att rädda folk går till så att ett starkt täcke hålls av fyra personer, så att den nödställde kan hoppa i. Ett rep med en järnkrok som fästes i fönstret, kan man hasa sig ned med. Även repstegar är bra.

Vid eldsvåda möts man på höger sida och de som kör, gör det på vänster. Är gränderna smala ordnas enkelriktning. De orter, som inte ordnar sin eldbekämpning i tid, bör inte njuta av brandstod om de drabbas. Den husägare, som inte lär barn och tjänstefolk vara aktsamma med elden, räknas som en granne, som vill sätta eld på grannens hus.

----------------------------
 
0139Medel att förvara dricka från att surnaAnonym
1777, aug

MEDEL AT FÖRWARA DRICKA IFRÅN AT SURNA

Man bygger i källaren en kista, där tunnor läggs ned. De skiljs åt av stenar. Tunnorna innehåller dricka. Utrymmet mellan tunnorna fylls med sand. Längst ned bygges ett par små dörrar, där sanden rinner ut, när man vill komma åt tunnorna.

----------------------------
 
0140Beskrivning hur en art ansjovis insaltas och tillreds i Riga och LivlandGadd, Pehr Adr.
1777, aug

BESKRIFNING, HURU EN ART ANJOVIS INSALTAS OCH TILREDES I RIGA OCH LIFLAND

Man väljer den minsta strömmingen och saltar den orensad och osköljd. Den ligger ett dygn, varefter den torkas på linkläde. Sedan lägges den på rygg i en ekkagge och saltas och kryddas med kryddpeppar, spansk humle och nejlikor.

----------------------------
 
0141Botemedel mot lungsot. I anledning av Hellenii disputation om hypericum eller johannisört under Linnés presidie försvarad i Uppsala 1766Hellenii, C N
1777, aug

BOTEMEDEL EMOT LUNGSOT. I ANLEDNING AF C N HELLENII DISPUTATION OM HYPERICUM ELLER JOHANNIS-ÖRT, UNDER ARCHIAT. OCH RIDDAREN VON LINNEES PRESID. FÖRSWARAD I UPSALA 1766.

En handfull knoppar av johannisört kokas i ett stop spanskt vin i 12 timmar. Intages morgon och afton.

Växten skall plockas före midsommar och finnas på apoteken. Linné har botat den starkaste lungsot, som härrör från sårade lungor.

----------------------------
 
0142Mot gikt och podager Mot gikt och podagerAnonym
1777, aug

EMOT GIKT OCH PODAGER

Radix Aristolochiae Rotundae, Gentianae, Herbae Chamaedryos, Chamaepytoes, Centaureae Minoris pulvriseras och intages i 4 månader varje morgon. Sedan vid färre tillfällen. Pulvret är mycket beskt och kan tagas med vin eller te. Ingen varm mat, surt eller salt, och hetsiga likörer. Rörelse är nyttigt, helst ridning.

----------------------------
 
0143Förslag till förbättrat sädesmåttFaxell, Christopher
1777, aug

FÖRSLAG TIL FÖRBÄTTRAT SÄDESMÅTT

Förslag till nya mått. Föreslås att våra mångfaldiga bergslagsvikter skall avskaffas.

----------------------------
 
0144Beskrivning på en potatiskvarnFalkengren
1777, aug

BESKRIFNING PÅ EN JORDPÄRONS-QWARN, UPFUNNEN AF EN TORPARE JON NILSSON OCH KONGL PATR SÄLLSKAPET MEDDELAD AF HERR LANDSHÖFDINGEN OCH RIDD. FALKENGREN

Beskrivning av kvarnen. Potatisen skall malas kokt medan den är ljummen. Efter malningen iblandas mjöl och knådas till en vanlig deg. Jäst måste tillsättas. Kvarnen har här beskrivits i sin första skepnad, men bör förbättras.

----------------------------