Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1281StuterierCreutz, Carl Gustaf
1788, maj

BIHANG TIL SEDNARE INGIFNA ANMÄRKNINGAR, ANGÅENDE STUTERIER

Så länge ett hästslag förbättras bör man inte avbryta betäckningen inom denna linje. Vid samgåendet skall tiden mellan gångerna vara endast ett par timmar, såvida inte hingsten är medtagen av för mycket tjänstgöring. Första gången räknas som en slags preparation. En hingst bör inte ha fler än 8-10 ston. Redan fålar på fyra år kan användas. Vid samgåendet skall inga störande moment tillåtas. Inga främmande människor får distrahera. Hingstar skall helst vattnas med rinnande vatten.

I fält är hingsten starkast, sedan stoet och sist vallacken. Det är inte nödvändigt att se hästen ålder på tänderna, det finns andra sätt.

Det Kungl. Stuteriet i Kungsör och Strömsholm kan tävla med främmande inrättningar.

----------------------------
 
1282Om väderlek, årsväxt och varupriser i landsorternaAnonym
1788, maj

OM WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Halmstad. Den 15 mars bröt isen upp i havsviken. Den 2 april sköljde Nissaströmmen och drog med sig en bro. Den 11 april låg fartyg och väntade på tjänlig vind.

Falkenberg. Fin vår.

----------------------------
 
1283Anmärkningar angående väderleken för april 1788Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1284Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Orsaker till missväxtLagerholm, Peter
1788, juni

SWAR PÅ FÖLJANDE KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS I INRIKES TIDNINGARNE N:O 37 D. 11 MAIJ 1786 UTSATTA FRÅGA: HWILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM WÄDERLEK) SOM I ALLMÄNHET MÄST BIDRAGA TIL MISSWÄXTER I VÅRT LAND? BÖRA DE UPSÖKAS, ANTINGEN UTI LANDTMANNENS MINDRE ARBETSAMHET OCH OKUNNIGHET, ELLER UTI RÅDANDE FÖRDOMAR, ELLER UTI BRISTER, HWILKA UTI ALLMÄNNA OCH ENSKILDA FÖRFATTNINGAR TORDE KUNNA UPLETAS? HWARJEMTE ÖNSKAS, AT DE MEDEL OCH UTWÄGAR UPGIFWAS, SOM KUNNA FÖREKOMMA MISSWÄXTER PÅ DET LÄTTASTE OCH FÖR ALLMOGEN MINST KOSTSAMMA SÄTT.

Upsatt af Peter Lagerholm.

(Omfattande skildring, 48 trycksidor, här i starkt sammandrag.)



Okunnighet, mindre arbetsamhet och rådande fördomar torde vara de betydande orsakerna. Okunnighet om hur väder påverkar växten. Såningstid, kvalitet på utsäde, torkning är viktiga orsaker. Överflöd i byggnader, kläder, ståt, delikat smak för mat måste undvikas. ALL MISSVÄXT BÖRJAR I TRÄDESGÄRDET! Det gäller att rätt förstå väderleken och inrätta sitt arbete därefter.

Göra noggranna observationer över väderleken år från år. Dock bör man alltid börja och sluta sina göromål under bön. Tung jord bör omröras tidigt, medan lösare jordar kan ligga längre. Vid torka skall man inte omröra jorden. Säden skall avtagas i rätt tid.

Rågen blomstrar på fjorton dagar, matas på fjorton dagar och mognar på fjorton dagar. Beskrivning av ett sätt att torka säden, genom att sätta upp den i hattnekar, som är så effektiva att rior och torklador är överflödiga.

Att på våren lufta och sola sitt utsäde samt att kalka vetet. Att noga rensa bort alla ofrön (ogräs), vilket en gammal gumma, som inte duger något till, kan göra. Att så dåliga korn är ej tillrådligt. Den säden kan under goda år ges till kreaturen. Under missväxtsår är den ursållningen även bättre för folket än dravel.

Avsluta sådden innan nedan. Man skall aldrig så då månen inte syns.

Odling av rovor kan förbättra hushållningen under missväxtsår. Används mosade tillsammans med något mjöl till brödbak.

----------------------------
 
1285Anmärkningar angående väderleken för maj 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1286Svar på frågan: Om orsaken till missväxtLagerholm, Peter
1788, juli

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN, OM ORSAKEN TIL MISSVÄXT

Snö som faller utan att jorden är tillfrusen skadar roten på säden och orsakar missväxt. När snön fallit, sprider jag ut löv över åkern och låter får trampa medan de äter. Sedan körs en snöplog och packar resten. När snön smälter är det viktigt att hålla dikena öppna. Ligger snön kvar i drivor på våren, låter jag köra med oxar så att skorpan bräcks och sedan låter jag karlar skyffla ut snön på de bara ställena. Det är viktigt att så i rätt tid och att rätta sig efter väderleken. Jag för noggranna anteckningar på väderleken och hur den påverkar åkrarnas olika jordarter.

----------------------------
 
1287Beskrivning på en riebyggnadWeckström, Wetterstedt
1788, juli

BESKRIFNING PÅ EN RIE-BYGGNAD

Ritning och beskrivning av en ria, som av Patriotiska Sällskapet bedömdes vara värd skådepenning i guld av 5 dukaters vikt.

Tillägg angående förenämnda riebyggnad och tabell över hur mycket virke det går åt.

----------------------------
 
1288Uppgift om minst kostsamma och mest varaktiga takGedda, Dan G
1788, juli

UPGIFT OM MINST KOSTSAMMA OCH MEST WARAKTIGA TAK

Det bästa är platt tegel, som är avpassat för taket. Tegelbruken gör dessa tegel efter modell. Dessa tak passar både i städerna och på landet, även till ladugårdar för dem som så kan. De läggs på tjärade furuspån, vilka håller minst 20 år. Använder man ekspån måste de rödfärgas vart tredje år.

----------------------------
 
1289Anledning till tiggeriers avhjälpande på landetGeijer, Carl Fredric
1788, juli

ANLEDNING TIL TIGGERIERS AFHJELPANDE PÅ LANDET

När man läst prisfrågan, hur Göteborg kommit tillrätta med tiggeriet, måste man tänka på tiggeriet på landsbygden. Detta är mycket utbrett och där måste man ofta härbärgera tiggare under natten, vilket kan medföra smittsamma sjukdomar.

Den förordningen att tiggande skall stanna inom sin socken efterlevs inte. Så länge spannmålspriserna och därmed andra priser är så varierande vill ingen förlagsman handla med spinning och garntillverkning. Detta skulle annars vara ett sätt att försörja de fattiga. De unga lär sig på detta sättet att tigga istället för att arbeta. Om några premier lämnades till den, som tar hand om dessa barn och vande dem vid arbete, skulle man nå samma resultat som med barnhusbarnen i städerna.

Detta förslag skulle väl av en del anses som träldom, men jag kan inte tänka mig värre än att frysa och svälta, som barnen nu gör.

----------------------------