Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1278Anmärkningar angående väderleken för mars 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1279Svar på frågan om orsakerna tilSvar på frågan: Om orsakerna till missväxtNyrén, Carl
1788, maj

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN, OM ORSAKEN TIL MISSWÄXTER?

I Sverige skall farvägar underhållas av den enskilde, vilket leder till bondens vanmakt. I Frankrike står det allmänna för vägar och broar eller av arrendatorer, som genom vägtullar får sin försörjning. De hiskliga snöfall, som inträffar här på vintern mattar allmogen med många dagsverken både för människor och djur. Sköter bonden inte sin uppgift, blir han lagförd av kronolänsman. På grund av de höga gärdsgårdarna efter gatorna stannar snön kvar innanför.

En orsak till lantmannens vanmakt har skyllts på tjänstehjonsordningen. Här har varit många diskussioner kring detta. En del hävdar att tjänstefolket har odrägliga löner, som ruinerar bonden. Andra menar att frihet för tjänstefolket vore att föredra. Ingen har dock kunnat finna någon medelväg mellan självsvåld och träldom.

Storskiftet har blivit föremål för många bönders missnöje.

När författningen om den regala tillverkningen av brännvin kom, trodde man att en ordentlig besparing både på spannmål och skog skulle märkas. Dessutom skulle missbruket av brännvin minska. Ingen av dessa avsikter har infriats. Det finns de, som anser sig göra en god samhällsinsats genom att dricka. De som farit till staden för att sälja något, har ofta kommit hem utan penningar, då de supit upp dem.

Skogsbesparingen slog också fel. Runt städerna är nu skogsparkerna skövlade. Bönderna använde inte ved utan ris och torv under sina brännvinspannor. Den spannmål man använde var ofta av sämre kvalitet och uppblandades med enbär, och bär av olika slag. Högt och ojämnt spannmålspris har medverkat till vanmakten.

De medel, som med minst kostnad kan förekomma missväxten.

Om frihet råder och var man får ha sitt i frid och ro, kan åtminstone inte missnöje ge orsak till missväxt. Om ändå en oblid väderlek orsakar missväxt skall sparsamhet från de goda åren hjälpa. Alltså bör magasin inrättas. Med sparsamhet menar jag, att vara nöjd med vad landet producerar och inte falla för flärd och överflöd.

Ett tidigare förslag i Hushållsjournalen att med kalk utestänga skadedjuren ur magasinen tycks väl omständligt. Det finns andra sätt, vaxdukar av buldan impregnerade med kopparärg och vax t.ex. Den största svårigheten med magasin är hur man skall få pengar till företaget. Föreslås valutasedlar som en slags lånehandlingar. Redogörelse från olika orter om sättet att komma tillrätta med problemet.

----------------------------
 
1280Anmärkningar angående annotationsböcker och instruktionerna vid stuterierCreutz, Carl Gustaf
1788, maj

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE ANNOTATIONS-BÖCKER OCH INSTRUKTIONERNA WID STUTERIERNA

Alla stuterier bör ha noggranna instruktioner och anteckningar, då det gäller att göra förbättringar av hästslagen. Det gäller att undvika spontana beblandelser. Det gäller att förstärka de goda egenskaperna hos djuren.

Tjänstgöringsinstruktionen blir ett fullkomligt reglemente för alla anställda. Hushållsdelen gäller markerna där djuren skall födas. Viktigt att ha särskilda stall för sjuka hästar. Hästars sjukdomar påminner om människornas och skulle inte inrättningarnas kirurg kunna bota även dessa. Hovslagarens arbete bör inte räknas till läkekonsten.

----------------------------
 
1281StuterierCreutz, Carl Gustaf
1788, maj

BIHANG TIL SEDNARE INGIFNA ANMÄRKNINGAR, ANGÅENDE STUTERIER

Så länge ett hästslag förbättras bör man inte avbryta betäckningen inom denna linje. Vid samgåendet skall tiden mellan gångerna vara endast ett par timmar, såvida inte hingsten är medtagen av för mycket tjänstgöring. Första gången räknas som en slags preparation. En hingst bör inte ha fler än 8-10 ston. Redan fålar på fyra år kan användas. Vid samgåendet skall inga störande moment tillåtas. Inga främmande människor får distrahera. Hingstar skall helst vattnas med rinnande vatten.

I fält är hingsten starkast, sedan stoet och sist vallacken. Det är inte nödvändigt att se hästen ålder på tänderna, det finns andra sätt.

Det Kungl. Stuteriet i Kungsör och Strömsholm kan tävla med främmande inrättningar.

----------------------------
 
1282Om väderlek, årsväxt och varupriser i landsorternaAnonym
1788, maj

OM WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Halmstad. Den 15 mars bröt isen upp i havsviken. Den 2 april sköljde Nissaströmmen och drog med sig en bro. Den 11 april låg fartyg och väntade på tjänlig vind.

Falkenberg. Fin vår.

----------------------------
 
1283Anmärkningar angående väderleken för april 1788Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1284Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Orsaker till missväxtLagerholm, Peter
1788, juni

SWAR PÅ FÖLJANDE KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS I INRIKES TIDNINGARNE N:O 37 D. 11 MAIJ 1786 UTSATTA FRÅGA: HWILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM WÄDERLEK) SOM I ALLMÄNHET MÄST BIDRAGA TIL MISSWÄXTER I VÅRT LAND? BÖRA DE UPSÖKAS, ANTINGEN UTI LANDTMANNENS MINDRE ARBETSAMHET OCH OKUNNIGHET, ELLER UTI RÅDANDE FÖRDOMAR, ELLER UTI BRISTER, HWILKA UTI ALLMÄNNA OCH ENSKILDA FÖRFATTNINGAR TORDE KUNNA UPLETAS? HWARJEMTE ÖNSKAS, AT DE MEDEL OCH UTWÄGAR UPGIFWAS, SOM KUNNA FÖREKOMMA MISSWÄXTER PÅ DET LÄTTASTE OCH FÖR ALLMOGEN MINST KOSTSAMMA SÄTT.

Upsatt af Peter Lagerholm.

(Omfattande skildring, 48 trycksidor, här i starkt sammandrag.)



Okunnighet, mindre arbetsamhet och rådande fördomar torde vara de betydande orsakerna. Okunnighet om hur väder påverkar växten. Såningstid, kvalitet på utsäde, torkning är viktiga orsaker. Överflöd i byggnader, kläder, ståt, delikat smak för mat måste undvikas. ALL MISSVÄXT BÖRJAR I TRÄDESGÄRDET! Det gäller att rätt förstå väderleken och inrätta sitt arbete därefter.

Göra noggranna observationer över väderleken år från år. Dock bör man alltid börja och sluta sina göromål under bön. Tung jord bör omröras tidigt, medan lösare jordar kan ligga längre. Vid torka skall man inte omröra jorden. Säden skall avtagas i rätt tid.

Rågen blomstrar på fjorton dagar, matas på fjorton dagar och mognar på fjorton dagar. Beskrivning av ett sätt att torka säden, genom att sätta upp den i hattnekar, som är så effektiva att rior och torklador är överflödiga.

Att på våren lufta och sola sitt utsäde samt att kalka vetet. Att noga rensa bort alla ofrön (ogräs), vilket en gammal gumma, som inte duger något till, kan göra. Att så dåliga korn är ej tillrådligt. Den säden kan under goda år ges till kreaturen. Under missväxtsår är den ursållningen även bättre för folket än dravel.

Avsluta sådden innan nedan. Man skall aldrig så då månen inte syns.

Odling av rovor kan förbättra hushållningen under missväxtsår. Används mosade tillsammans med något mjöl till brödbak.

----------------------------
 
1285Anmärkningar angående väderleken för maj 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1286Svar på frågan: Om orsaken till missväxtLagerholm, Peter
1788, juli

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN, OM ORSAKEN TIL MISSVÄXT

Snö som faller utan att jorden är tillfrusen skadar roten på säden och orsakar missväxt. När snön fallit, sprider jag ut löv över åkern och låter får trampa medan de äter. Sedan körs en snöplog och packar resten. När snön smälter är det viktigt att hålla dikena öppna. Ligger snön kvar i drivor på våren, låter jag köra med oxar så att skorpan bräcks och sedan låter jag karlar skyffla ut snön på de bara ställena. Det är viktigt att så i rätt tid och att rätta sig efter väderleken. Jag för noggranna anteckningar på väderleken och hur den påverkar åkrarnas olika jordarter.

----------------------------