Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1273Brev om sättet att tillreda ansjovisAnonym
1788, mars

UTDRAG AF ETT BREF FRÅN MARSEILLE, RÖRANDE DET DÄRSTÄDES BRUKLIGA SÄTTET, AT TILREDA ANCHOVIS.

Från Marseille kommer ett recept på hur man tillreder ansjovis. Fisken fångas med fina nät. Man bryter av huvudet så att inälvorna följer med. Lägges i byttor och över hälls en lag, som kokas av vatten, salt och röd jord, som finns på Spanska kusten.

----------------------------
 
1274Om väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1788, mars

OM WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT M M I LANDSORTERNA.

Härnösand. Dålig sommar och sträng köld under hösten har fördärvat säden. Även strömmingsfisket har slagit fel.

Västmanland. Dyr föda.

Karlstad. Dyr föda.

Halmstad. Svår köld. Isen ligger fortfarande i mitten av mars i havsviken. Ingen brist på säd, tack vare de utmärkta sädesmagasinerna.

----------------------------
 
1275Märkliga händelser i naturenAnonym
1788, mars

MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN.

Falkenberg. 24 februari kändes en jordstöt under någon minut. Ingen skada.

Öregrund. Svarvaren Eric Björks hustru födde 15 mars 2 barn, 16 februari förra året födde hon 3 barn, 2 april året dessförinnan födde hon 2 barn; alltså 7 barn på 2 år.

Ljungs socken. En hustru 70 år gammal alltid känd för sedligt och vackert uppträdande, lade sig till sängs för 10-12 år sedan och har inte talat med någon. Lever innesluten i sin sparlakansäng. Underlig sjukdom.

----------------------------
 
1276Anmärkningar angående väderleken för februari 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1277Svar på fråga: Vilka är orsakerna till missväxt?Nyrén, Carl
1788, april

SWAR PÅ FRÅGA: HVILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM VÄDERLEKEN) SOM I ALLMÄNHET MEST BIDRAGA TILL MISSWÄXT I VÅRT LAND?

Frågan faller i två delar. Beror missväxten på vädret eller andra orsaker. De ger upphov till skilda missväxter. De som beror av vädret drabbar flera socknar och områden, de andra enskilda.

Orsakerna är mindre arbetsamhet, okunnighet, rådande fördomar och brister i allmänna och enskilda författningar. Jag vill tillägga förakt för religionen och gudsfruktan eller försummelse av bönen samt missbruk.

Svensken är inte mindre arbetsam än andra. Visst är den late bondens åker sämre, men det gäller ju inte som en allmän regel, att landet skulle vara mindre arbetsamt. Inte heller är svensken okunnig. Nya rön som ängsskötsel, cirkulationsbruk, hästkötts ätande bör ske långsamt.

Mycket har redan lärts t.ex. jordblandningar och dikning som var helt okänt för 100 år sedan.

Det måste medges att bondeståndet är mest benäget att hänga fast vid fördomar och vidskepelse. Att göra ängen till åker är fördärvligt. Där så skett i Skåne har aveln försvagats. Det andra missbruket är svedjandet. Jag fördömer inte svedjandet på orter, där man inte kan göra sig av med skogen på annat sätt. Men att på slättbygden där man behövde plantera träd, i stället bränna dem, är fel. Svedning minskar skogen, utödar jorden och förstör ängen. Den fördärvliga tobaksplanteringen, som tar bort hälften av städernas jord och dessutom odlas på landet, är fördärvlig. Tobaksland fordra stark gödning. Skulle denna plantering varit förbjuden, i stället för uppmuntrad, som under de sista 50 åren, skulle tillståndet i landet varit ett annat. Om man haft cirkulationsbruk av hö på de planteringar, där nu växer tobak, skulle vi klarat brödfödan utan att behöva köpa utomlands. Tobaksrökning och brännvinssupande är svåra ovanor att utrota, liksom talesättet: så gjorde far min före mig.

Med lagar och författningar menar jag inte landslagarna, utan de enskilda lagarna som husbönder har för sitt tjänstefolk. Lindrigt pris på livsmedel, förtroende, hjälpsamhet, munterhet och håg för arbetet befordrar den enskildes väl. Många barmhärtighetsverk är utförda. Prästernas löningssätt är mycket mattande för allmogen och bidrar till religionsförakt. Redogörs för prästernas lönesättning.

Hemmansklyvningen har ansetts som ett av skälen till försvagat åkerbruk. I norr där det finns plats, kan man inte påstå att den är överdriven. Slöseri med timmer och för stora hus är en annan orsak. Hållskjutsinrättningen är nästa orsak.

----------------------------
 
1278Anmärkningar angående väderleken för mars 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1279Svar på frågan om orsakerna tilSvar på frågan: Om orsakerna till missväxtNyrén, Carl
1788, maj

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN, OM ORSAKEN TIL MISSWÄXTER?

I Sverige skall farvägar underhållas av den enskilde, vilket leder till bondens vanmakt. I Frankrike står det allmänna för vägar och broar eller av arrendatorer, som genom vägtullar får sin försörjning. De hiskliga snöfall, som inträffar här på vintern mattar allmogen med många dagsverken både för människor och djur. Sköter bonden inte sin uppgift, blir han lagförd av kronolänsman. På grund av de höga gärdsgårdarna efter gatorna stannar snön kvar innanför.

En orsak till lantmannens vanmakt har skyllts på tjänstehjonsordningen. Här har varit många diskussioner kring detta. En del hävdar att tjänstefolket har odrägliga löner, som ruinerar bonden. Andra menar att frihet för tjänstefolket vore att föredra. Ingen har dock kunnat finna någon medelväg mellan självsvåld och träldom.

Storskiftet har blivit föremål för många bönders missnöje.

När författningen om den regala tillverkningen av brännvin kom, trodde man att en ordentlig besparing både på spannmål och skog skulle märkas. Dessutom skulle missbruket av brännvin minska. Ingen av dessa avsikter har infriats. Det finns de, som anser sig göra en god samhällsinsats genom att dricka. De som farit till staden för att sälja något, har ofta kommit hem utan penningar, då de supit upp dem.

Skogsbesparingen slog också fel. Runt städerna är nu skogsparkerna skövlade. Bönderna använde inte ved utan ris och torv under sina brännvinspannor. Den spannmål man använde var ofta av sämre kvalitet och uppblandades med enbär, och bär av olika slag. Högt och ojämnt spannmålspris har medverkat till vanmakten.

De medel, som med minst kostnad kan förekomma missväxten.

Om frihet råder och var man får ha sitt i frid och ro, kan åtminstone inte missnöje ge orsak till missväxt. Om ändå en oblid väderlek orsakar missväxt skall sparsamhet från de goda åren hjälpa. Alltså bör magasin inrättas. Med sparsamhet menar jag, att vara nöjd med vad landet producerar och inte falla för flärd och överflöd.

Ett tidigare förslag i Hushållsjournalen att med kalk utestänga skadedjuren ur magasinen tycks väl omständligt. Det finns andra sätt, vaxdukar av buldan impregnerade med kopparärg och vax t.ex. Den största svårigheten med magasin är hur man skall få pengar till företaget. Föreslås valutasedlar som en slags lånehandlingar. Redogörelse från olika orter om sättet att komma tillrätta med problemet.

----------------------------
 
1280Anmärkningar angående annotationsböcker och instruktionerna vid stuterierCreutz, Carl Gustaf
1788, maj

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE ANNOTATIONS-BÖCKER OCH INSTRUKTIONERNA WID STUTERIERNA

Alla stuterier bör ha noggranna instruktioner och anteckningar, då det gäller att göra förbättringar av hästslagen. Det gäller att undvika spontana beblandelser. Det gäller att förstärka de goda egenskaperna hos djuren.

Tjänstgöringsinstruktionen blir ett fullkomligt reglemente för alla anställda. Hushållsdelen gäller markerna där djuren skall födas. Viktigt att ha särskilda stall för sjuka hästar. Hästars sjukdomar påminner om människornas och skulle inte inrättningarnas kirurg kunna bota även dessa. Hovslagarens arbete bör inte räknas till läkekonsten.

----------------------------
 
1281StuterierCreutz, Carl Gustaf
1788, maj

BIHANG TIL SEDNARE INGIFNA ANMÄRKNINGAR, ANGÅENDE STUTERIER

Så länge ett hästslag förbättras bör man inte avbryta betäckningen inom denna linje. Vid samgåendet skall tiden mellan gångerna vara endast ett par timmar, såvida inte hingsten är medtagen av för mycket tjänstgöring. Första gången räknas som en slags preparation. En hingst bör inte ha fler än 8-10 ston. Redan fålar på fyra år kan användas. Vid samgåendet skall inga störande moment tillåtas. Inga främmande människor får distrahera. Hingstar skall helst vattnas med rinnande vatten.

I fält är hingsten starkast, sedan stoet och sist vallacken. Det är inte nödvändigt att se hästen ålder på tänderna, det finns andra sätt.

Det Kungl. Stuteriet i Kungsör och Strömsholm kan tävla med främmande inrättningar.

----------------------------