Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1265Berömliga gärningarRuuth, Trädgårdh
1788, febr

BERÖMLIGA GERNINGAR

Johan Nylander utanför Uleåborg har ansökt att få anlägga ett tjärraffineringsbruk. Han har odlat utmarker, byggt glasbruk, sågverk, mjölkvarnar, stampverk och skeppsvarv. Han har utdelat lin- och hampfrö till allmogen med beskrivning av plantering och skötsel. Han har ordnat segelled till orten och upprest en 45 alnar hög känningsbåk. Han har köpt säd till den fattiga allmogen och inrättat ett barnsängshus för födande kvinnor. Han får av Kungl. Maj:t titeln Hovråd och tillstånd att inrätta tjärverket.

Lars Larsson på Adelsåsen i Skaraborgs län har upptagit hemman på en mosse och gjort odlingar på en ödemark, vilket flera personer vittnar.

Han är 72 år gammal och hans hustru 62.

Olof Andersson och en dräng och en piga gav sig ut i en klubbeka, vilken kantrade. Olof blir räddad av en 10-årig gosse, som finns i en annan eka och lyckas få fatt på Olofs hår. De driver sedan båda till stranden hållande sig i ekan. Olof har sedan sörjt för gossen, men nog borde han väl ha någon belöning, anser kyrkoherde Simon Trädgårdh. Patriotiska Sällskapet har tilldelat gossen Olof Olsson 12 riksdaler.

----------------------------
 
1266Anmärkningar angående väderleken för januari 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1267Om inrättningar av arbetshusBodman, E A
1788, mars

OM INRÄTTNINGAR AF ARBETSHUS.

Arbetshus och allmosesammanskott har bägge det målet, att avhjälpa den nödlidandes behov och förekomma tiggeri. Föreslås inrättandet av ett allmose- och arbetshus här i Norrköping.

1) Frivillig utgift från stadens invånare.

2) Vid öppnandet mönstras alla som åtnjutit fattigmedel. Medlen fördelas på dem som genom ålder, sjukdom, kroppslyte samt änkor med späda barn, har särskilt svårt att försörja sig.

3) Alla arbetsföra utesluts från allmosor, men uppmuntras till arbete. Finns det inget får de sysselsättas inom arbetshuset.

4) Arbetshuset skall vara öppet alla söckendagar.

5) Helst skall den arbetande utföra arbetet hemma och mot pant låna redskap.

6) Betalningen sker kontant och efter hur mycket arbete som utförts.

7) Barn och andra oövade personer får undervisning i arbetet.

8) Det är inte meningen att någon konkurrens med näringsidkare skall uppstå.

9) Spånad och strumpstickning blir vanliga sysselsättningar. Varje lördag skrivs upp på en tavla vilka arbeten som finns till nästa vecka och taxan.

10) Om någon i staden önskar få ett arbete utfört kan han anmäla sitt intresse till arbetshuset.

11) Arbetet är frivilligt. Om man hittar folk som inte arbetar utan tigger skall man föra dem till arbetshuset. Tar de inte chansen att arbeta där blir det polissak.

12) Presentation av direktionen.

13) Bokhållare skall hålla ordning på arbetsfördelning, inkomst och utgifter.

14) Redovisning sker före 28 februari.

15) Följer redovisning av fonden.

----------------------------
 
1268Berättelse om biskötsel efter Lüneburgska metodenMandelgren, Anders
1788, mars

BERÄTTELSE, HURU UNDERTECKNADE, ÅREN 1779 OCH 1780, IDKAT BI-SKÖTSELN EFTER LÜNEBURGSKA METHODEN.

Detta året var våren tidig, med aktivitet i kuporna. Dock inträffade tre veckors nattfrost, som fördärvade ungarna och spred sjukdom i kuporna.

Svärmningen blev sämre än vanligt. Eftersom det inte finns ljung i närheten, sattes kuporna på en vagn och fraktades 2 mil bort till en ljunghed. Även året därpå blev ett dåligt år för biskötseln.

----------------------------
 
1269Dessein till brobyggnader av träWacklin, Henr.
1788, mars

DESSEIN TIL BROBYGGNADER AF SMÄRRE TRÄN.

Tre förslag med ritningar på hur man kan bygga broar med betydande sparsamhet av trä och till en låg kostnad.

----------------------------
 
1270Om svavelns nytta vid murarbetenHenschen, Erasmus
1788, mars.

OM SWAFWELS NYTTA WID MUR-ARBETEN.

Försök vid Hjälmare Slussverksbyggnad att fästa järn vid sten med hjälp av svavel.

----------------------------
 
1271Anmärkningar över isbrännaCreutz, Carl Gustaf
1788, mars

NÅGRE ANMÄRKNINGAR ÖFWER ISBRÄNNA PÅ ÅKER OCH ÄNG.

Isbränna eller isförkylning skadar den växande grödan. Har man tillräckligt med folk, kan man med yxor och spett krossa isen och rädda växten.

----------------------------
 
1272Gikt och nytt bruk av jordpäronAnonym
1788, mars

UPGIFTER.

Mot gikt intages Balsam Copaivae morgon och kväll. Med samma medel botas även skörbjugg.

Från Paris kommer ett nytt rön angående potatis. Kokt och blandad med mandel är det ett medel att hålla huden mjuk och fin.

----------------------------
 
1273Brev om sättet att tillreda ansjovisAnonym
1788, mars

UTDRAG AF ETT BREF FRÅN MARSEILLE, RÖRANDE DET DÄRSTÄDES BRUKLIGA SÄTTET, AT TILREDA ANCHOVIS.

Från Marseille kommer ett recept på hur man tillreder ansjovis. Fisken fångas med fina nät. Man bryter av huvudet så att inälvorna följer med. Lägges i byttor och över hälls en lag, som kokas av vatten, salt och röd jord, som finns på Spanska kusten.

----------------------------