Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1238Svar på den av Kungl. Patriotiska Sällskapet föreställda fråga: Genom vilka utvägar kan spanska ullen av svenska får bibehållas i sådant pris och värde, att schäferiernas tillväxt måtte vinnaSillén, G W
1787, nov

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET FÖRESTÄLDA FRÅGA: GENOM HWILKA UTWÄGAR KAN SPANSKA ULLEN AF SWENSKA FÅR BIBEHÅLLAS I SÅDANT PRIS OCH WÄRDE, AT SKÄFERIERNAS TILWÄXT OCH BESTÅND DÄRIGENOM BEHÖRIGEN MÅTTE WINNAS, OCH HANDELN MED SWENSKA YLLETILWERKNINGEN PÅ UTRIKES ORTER BEFRÄMJAS?

Det gäller att ha så lågt pris på det egna landets produkter, att de kan konkurrera med utlandet. Varans värde består av två delar. Råvaran som kallas naturens alster och tillverkningen som kallas idoghetens lön. När utländsk vara införs i landet beror det på att den inhemska inte är tillräcklig, för dyr eller dålig. Jag talar nu inte om de varor som för dyrhets skull köps bara för att de är främmande.

Jonas Alströmer tycks vara den som genom att införa ullförsäljningspremier har gjort mest för att lyfta den svenska ullen i värde.

Får är de husdjur, som är enklast att hålla.

Upplysningens förnyande och utbredande:

att i almanackor införa korta underrättelser om nyttan av förbättrad fårskötsel

att goda pennor skriver i samma ämne i månadsskrifter och tidningar

att Alströmers lilla bok, Swenska Fåraherdens Wägwisare sprids

att Vitterhetssällskapen inför tävlingsämnen och ibland något skaldestycke om fårskötselns nöje

att medborgarna uppmanar sina grannar att modigt uppdriva fåraveln

att en sammansättning av ansedda patrioter i alla landsändar fördubblade den spanska fåraveln

att förehålla allmogen att det lönar sig, skulle vara en säker utväg att kunna öka utrikeshandeln med våra ylletillverkningar.

----------------------------
 
1239Jordpäronkvarn, nyttjad i Närke år 1786Anonym
1787, nov

JORD-PÄRON-QWARN NYTTJAD I NERIKE ÅR 1786

Ritning och beskrivning av kvarnen. Jordpäronplantering lönar mödan och knölarna kan malas till nyttigt mjöl. Mjölet renas och vattnet ges till kreaturen. Det har inte lyckats göra mjöl av kokt potatis.

----------------------------
 
1240Kungl. Patriotiska Sällskapets förnyade grunder för dess hedersbelöningars utdelandePatriotiska Sällskapet
1787, nov

KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FÖRNYADE GRUNDER FÖR DESS HEDERSBELÖNINGARS UTDELANDE FÖR UPODLING AF OBRUKAD MARK, TIL ÅKER OCH ÄNG:

En bonde, som uppodlat 4 tunnland åker och 8 lass hö eller 2 tunnland åker och 12 lass hö och dessutom hävdat sina gamla åkrar väl, är berättigad till belöning. Har det skett med större kostnad kan arealen vara mindre. Även den bonde, som fått 2 avkastningskorn mer än vad som är brukligt på orten, skall vara berättigad till belöning. Torpare, arrendatorer och hälftenbrukare behöver göra hälften av vad bonden skall prestera. Ståndspersoner med andra motiv än att förbättra sin egendom utesluts. Detsamma gäller för fogdar och boställshavare. De som utökat sin ladugård med mer än 1/3 och som kan bestyrka att de valt beteshagar med gott vatten och indelat dem i flera skiften, kan också komma ifråga för belöningar.



För plantering av frukt- och ädlare lövträd.

Den som drivit fruktträd till 8 års ålder och planterat 25 äpple- eller päronträd eller 100 körsbärsträd eller plommonträd eller 100 lövträd med 12 års ålder kan komma ifråga för belöning. För övrigt gäller samma regler som för uppodling av åker. Antalet träd kan minskas om klimatet lägger hinder i vägen. Trädgårdsmästare kan komma ifråga.



För hägnader av sten.

Den bonde som lagt 100 famnar stengärdsgård. På ställen där stentillgången är stor fordras 200 famnar.



För biskötsel.

Den som äger 15 bistockar. Torpare och jämställda 6 bistockar kan få belöning.



För stenhusbyggnader på landet.

Gäller lantbrukare eller boställshavare, som byggt antingen mangårdsbyggnad eller ladugård.



Påfund i lanthushållningen.

Redskap som utan mycken kostnad kan användas av gemene man eller förbättringar på redan brukliga åker- och körredskap.



För nyttiga påfund till förmån för fabriker och hantverkerier.

De skall vara nyttiga och godkända. Inrättningar som arbetshus på landet, linne- och kamullgarns uppdrivande m.m.



Belöning av tjänstefolk.

Endast de som arbeta hos adeln, ståndspersoner, prästerskapet på landet, så kallade oxdrängar och ladugårdspigor är berättigade till belöningar. De skall ha tjänat på samma ställe i 10 år från den tid de fyllt 20 år. De skall vara kända för redlighet och duglighet. Belöningarna är en silversked och om de fortsätter på samma arbetsplats 5 år till, ett hattband av silver. Pigorna får efter 15 år en halskedja av silver.

Alla ansökningarna skall vara styrkta av pastor och kyrkvärdarna och utlyst på sockenstämman.

----------------------------
 
1241Anmärkningar angående väderleken för oktober 1787Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1242Svar på frågan: Om sädestorkningshusAngerstein, Joh.
1787, dec

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS Å NYO UTSATTA FRÅGA: HURU BÖRA SÄDESTORKNINGS-HUS, SÄRDELES FÖR ALLMOGENS OCH MINDRE LANDTHUSHÅLLARES BEHOF, BEQWÄMLIGAST OCH MED MINSTA KOSTNAD ANLÄGGAS?

Det första svaret är en påbyggnad av en befintlig lada.

Det andra är ett sätt att sätta upp säden i hässjor med axen vända inåt. En man går in och slår på axen, som faller till marken på en utlagd duk. Tjänstefolket var inte benäget att göra detta arbete, varför man anställde en dalkarl.

Ritning till bägge förslagen finns.

----------------------------
 
1243Om nödvändigheten för jorden att utsädet ombytesBagge, Peter
1787, dec

OM NÖDVÄNDIGHETEN FÖR JORDEN, AT BLIFWA BESÅDD MED OLIKA SLAG AF WÄXTER, GRUNDAD DELS PÅ EGEN ERFARENHET, DELS PÅ HWAD ENGELSMANNEN GENTLEMAN FARMER KALLAD, BY HENRI HUME, DÄROM AF TRYCKET UTGIFWIT 1782.

Stråväxter gör jorden hård, emedan den tar sin växtkraft bara ur jorden. Andra växter, som kål, ärter, bönor, potatis, morötter, persilja tar sin växtkraft ur luften och gör jorden lös. Det är därför nödvändigt att växla emellan olika växter såvida man inte kan få gödsel i stora mängder från någon stad. Den egna ladugården förslår inte.

Dessutom bör man vart tredje år skaffa utsäde från annat håll.

----------------------------
 
1244Färgförsök med mossorMöller, C F
1787, dec

FÄRG-FÖRSÖK MED SWENSKA MOSSOR.

Recept på färgbad, som erhölls vid försök med 12 olika mossor. De flesta gav gul eller rödbrun färg.

----------------------------
 
1245Underrättelse hur drunknade återkallas till livetAnonym
1787, dec

FÖRBÄTTRAD UNDERRÄTTELSE, HURU MAN KAN ÅTERKALLA TIL LIFWET DEM SOM DRUNKNAT.

I England har ett sällskap av människovänner utrönat sätt och medel för dem, som drunknat och varit som döda. De har räddat 1500 personer och givit ut berättelser om hur de gått tillväga. Tyvärr finns de inte översatta.

1) Den drunknade bör fortast möjligt föras till ett hus.

2) Sedan han lagts till sängs avtorkas han med varma flanellskynken.

3) Om väderleken är kall skall det ske i ett varmt rum, men om det är kvalmig väderlek skall fönstren öppnas så att spänstig luft kommer in.

4) Det får inte samlas en mängd nyfiket folk, utan 4-6 flinka personer räcker.

5) Gnides kroppen med salt, medan man stryker med fyrkantiga flaskor fyllda med varmvatten.

6) Skulle det slå fel, bäres kroppen till en bagarstuga och runt om placeras 4 personer vid god kondition.

7) Den drunknade strykes på bröstet med spirituella drycker, näsan kittlas till nysning och kroppen skakas kraftigt var 10:de min.

8) Tobaksrök inblåst i sätet har visat sig göra nytta.

9) Mun mot mun metoden anbefalles, om det finns någon närstående där.

10) Så fort minsta tecken på liv visar sig, ges ett skedblad av något varmt och tunt samt en liten dos alkohol. Ingen åderlåtning. Man bör fortsätta med upplivningsförsöken minst 2 timmar.

----------------------------
 
1246Om amerikansk grytaAnonym
1787, dec

OM EN FÖRDELAKTIG INRÄTTNING, TIL GRÖNSAKERS KOKANDE, KALLAD AMERIKANSK GRYTA.

Det är en kittel, vari står ett kärl av förtent järnbleck, som är genomstunget av små hål. Man lägger grönsakerna i den inre behållaren och kokar vattnet i den yttre.

Denna uppfinning blir nödvändig för den klassen av människor, som ej är van att med kryddor hårt blanda guds gåvor.

----------------------------