Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1225Om ekars planteringCreutz, Carl Gustaf
1787, sept

OM EKARS PLANTERANDE.

Nödvändigheten av ekars plantering inses av envar. Trädet växer långsamt och sprids endast med vind, fåglar eller ekorrar. Men då de flesta kreatur tycker om ollonen och rötterna, är de flitiga att hitta och äta upp dem.

Där det finns gamla träd måste orten varit öde på människor. Annars skulle djuren fördärvat småplantorna. Ekar finns av flera slag. Järnek eller blå eken är den hårdaste, men den som nyttjas till slöjd är lösare.

Man borde uppmuntra backstusittare och tjänstehjon att odla och vårda ekar. Som belöning kunde deras namn nämnas vid bröllop eller gästabud.

Eken skall planteras fritt, så att solen kommer åt och helst inhägnas eller planteras på någon holme, där djuren inte kommer åt att äta den. Vid svedjebruk måste ekar aktas.

----------------------------
 
1226Medium av spannmålsprisAnonym
1787, sept

MEDIUM AV SPANNMÅLS-PRISERNA I FÖLJANDE RIKETS PROVINCER, ÅREN 1776 TIL OCH MED1785.

Tabell på spannmålspriser åren 1776-1785 i åtskilliga län.

----------------------------
 
1227Hammarsmedsslaggs nytta på åkernAngerstein, Modeer
1787, sept

ANLEDNINGAR TIL BÖRDIGHETENS FÖRÖKANDE PÅ ÅKER AF GAMMALT HAMMARSMEDS-SLAGG

----------------------------
 
1228Märkliga uppodlingarSiegroth, Gust. A v
1787, sept

MÄRKELIGA UPODLINGAR OCH FÖRETAGANDER TIL LANDTHUSHÅLLNINGENS FÖRMÅN.

Gust. Siegrot har av sällskapet blivit uppmanad att beskriva sin hushållsgärning. Han har varit överlanthushållare över 4 socknar i Småland och gjort betydande inrättningar enligt BYORDNINGEN.

1757 inrättades sockenmagasiner, där allmogen kunde låna säd och ej i otid vara tvungna att sälja sin säd till underpris.

Skogsvården var viktig, så att tjänligt timmer ej brändes och att nyplantering skedde. (Även i Småland var det risk för skogsbrist.)

Han beskriver sen sin egen gård i Mariannelund, där han byggt nya hus och anlagt en tullkvarn samt fruktträdgård. 2000 lövträd är planterade i alléer och på tjänliga ställen. 40 tunnland åker, varav hälften i träda på Upplandsviset. Äng och bete för 4-6 hästar, 40 får, 45-50 kreatur trots stenig mark. 1276 famnar stengärdsgård 3-4 alnar breda, 4-5 alnar höga. 400 famnar lägre stenmur med gärdsel ovanpå. Fiskdamm, där fiskodling bedrivs.

Dikning var något helt okänt, men nu har grannarna tagit efter.

Han har av all stenen byggt en holme med häckar och spatservägar. Denna koloss höjer vattennivån till kvarnen och fiskdammen.

Det har tidigare varit Krono-Pärlfiske i dammen, varför jag nu samlat pärlsnäckor i myckenhet och erhållit 2 vackra mogna pärlor.

Gödseln har blivit förökad med hjälp av kärr och dyjord.

Han har byggt en kanal och avtappat vattnet ur en sjö utan avlopp, där fisken ofta kvävdes. Vann även 3 små ängar.

1781 anlades en exercisplats för Kalmare Regemente.

1783 inrättades ett Kronobränneri, som drivs med vattenkraft och ligger nära landsväg.

1782 anlades ett manufakturverk med knip- och spikhammare kallat Gustafsfors.

Beskrivning hur man förbättrar ängs- och betesmark.

----------------------------
 
1229Anmärkningar angående väderleken för augusti 1787Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1230Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Hur man med minsta kostnad och på kortaste tid kan göra åkerjorden fri från landhavreAnonym
1787, okt

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGA: HURU EN LANDTMAN MED MINSTA KOSTNAD OCH PÅ KORTASTE TID, KAN MED SÄKERHET GÖRA SIN ÅKERJORD FRI OCH REN FRÅN DEN SKADELIGA LANDHAFREN?

Svar från Jacob Sjösten, kyrkoherde Tiburtius och Matts Wallberg. Bättre medel än vad de anför, finns knappast.

Sjösten har märkt, att landhavren trivs bäst i sur jord. Han kör i april, så att fröna gror, sår brådkorn i maj och harvar därefter. Men på trädningen året därpå, kom den upp rikligt. Han körde flera gånger och lyckades minska landhavren, men inte helt utrota den.

Prosten Tiburtius slog av landhavren, när den var i sin bästa växt och gav till djuren. Sedan dikade han åkern och körde den och sådde råg på hösten. När åkern var i träde körde han flitigt. Därefter har inte landhavren funnits på 27 år.

Wallberg menar att landhavren trivs på vilken jord som helst. Den tål ligga i jorden länge, men växer inte mer än ett år på samma rot. Han varnar för ärtlyckor på trädesjorden och tredingssäde. Han tillstyrker dikning och höstsäde.

Undvik att ge hästen landhavre, då fröna går rätt igenom honom och hamnar på åkern igen med gödseln.

----------------------------
 
1231Anmärkningar och rön om sättet att mältaHellén, M
1787, okt

ANMÄRKNINGAR OCH RÖN WID SÄTTET AT MÄLTA

Miljoner tunnor säd mältas årligen och allmogens mältningssätt är orsaken till rikets sädesbrist. De får både malt och dricka inom 8 dagar. Maltens godhet beror på ett långsamt mältningsförfarande.

Då själva livet i kornet är innestängt och ligger i dvala, måste det väckas av vattnet. Födan måste sökas i luften. Jag utnyttjar den söta dunsten av en brygd. Även imman, som uppstiger av brännvinsmäsken har en god inverkan på maltet. Maltet fordrar åtminstone 6 veckors mältningstid.

----------------------------
 
1232Om en i Småland befintlig jordart tjänlig till färgMorin, Kjellerstedt
1787, okt

OM EN I SMÅLAND BEFINTLIG JORDART, TJENLIG TIL FÄRG

Jag har bränt jorden på en skyffel över stark värme. Rivit den med vatten och låtit torka. Den ger en ganska vacker brun färg. Behöver man mycket går det att bränna i bakugnen. Denna jordart finns på Henje utmark, mellan Jönköping och Halmstad.

Intyg att denna jord ger en röd färg om den blandas med vitriol, sillake, tjära eller tjärvatten. Säljes för 8 skilling tunnan. Ger inget skydd mot eld, men något mot förruttnelse.

Första uppfinnaren var framlidne kammarherren Gyllenhöök, medan Morin är först med att bränna och förädla jordfärgen.

Detta intyg av Kjellerstedt är uppläst vid Gnosjö församlings sockenstämma. Innevånarna i Gnosjö intygar att det verkligen förhåller sig så.

----------------------------
 
1233Medel mot möss i ladornaAnonym
1787, okt

MEDEL MOT MÖSS I LADORNA

Åkerbrukssällskapet i Mähren föreslår att man lägger sand på ladgolvet och strör på fläder. Efter ett lager halm kan man lägga dit säden. Mushålen täpps till av sanden och råttorna flyr lukten av fläder.

----------------------------