Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0129En engelsmans försök att åstadkomma en stark och fet höväxtAnonym
1777, juli

EN ENGELSMANS FÖRSÖK AT ÅSTADKOMMA EN STARK OCH FET HÖWÄXT

Han lägger ett stycke land i träde 1 1/2 år. Plöjer, harvar och vältar det ganska ofta och väl. Där sår han havre blandad med klöver och höfrö. På hösten skärs havren och ännu mer klöver sås. Stubben slås med lie och höfröna räfsas ner i jorden. Därpå sprids god jordmylla och gödsel. Nästa år slår man inte förrän höet fröat sig självt.

Han har också lyckats med rovodling genom att hacka ner dem i mager jord.

----------------------------
 
0130Sätt att vidmakthålla sprutor och andra läderarbetenAnonym
1777, juli

SÄTT AT WIDMAGTHÅLLA SPRUTOR OCH ANDRA LÄDER-ARBETEN

Vanligen smörjs vattensprutor med silltran, vilket lädret inte mår bra av. En saldelmakare föreslår, att man blandar rovolja, talg och rottjära. Osaltat ister kan ersätta rovoljan. För att upphänga vagnskorgar har han tagit sadelgjord och dragit den genom tjära och talg. Sadelgjorden vikes och sys över med läder. På detta sätt sparas till en vagn 2 1/2 oxhudar, och den blir betydligt starkare.

----------------------------
 
0131Underrättelser tillhörande TabellverketTabellverket
1777, juli

UNDERRÄTTELSER TILHÖRANDE TABELLWERKET.

Utdrag ur Skärkinds kyrkobok. Födda, döda och vigda, från den tid kyrkboken inrättad och redig hållen. Utdraget gäller åren 1641-1776 ur Skärkinds församling, undertecknat Hans Hederström.

Från 1640 till 1660 har allmogen varit mindre välmående.

1693-1695 Flest döda under åren.

Från 1660 till 1700 föddes 222 fler än som dog.

Från 1700 till 1720 ingicks få hjonelag, troligen på grund av att drängarna var uttagna till krig.

1711 Pest.

1718 dog en torpare 107 år gammal.

1727-1729 hårda år, få hjonelag.

1757 dyrtid, många döda, hungersnöd, ryskt mjöl delades ut till de fattiga.

----------------------------
 
0132Brev angående Faggots inrättning av spannmålsmagasinerLinroth, Carl
1777, juli

BREF ANGÅENDE FAGOTTS INRÄTTNING AF SPANMÅLS MAGAZINER

Då jag inte sett, att någon svarat på anmärkningen angående Faggots förslag till sockenmagasin, vill jag berätta följande.

Genom en vårdslös dräng brann en av mig upprättad ria 1750. Den innehöll en behändig tröskmaskin. 1760 lät jag sätta upp en ny ria av gråsten och tegel. Ladan i mitten var så stor att 12 personer kunde tröska samtidigt. Ugnarna eldades utifrån var gavel. Jag lät välva vinden över hela byggnaden och använde den som magasin. Säden förvaras i bingar med järnramar och luckor. I botten finns tappar, som öppnas från ladan, och där säden rinner ned i måttunnan. Säden är helt bevarad för råttor och ohyra, men då tegelbingarna vid ombyte av väder vätskar sig, blir säden närmast väggen möglig. På sommaren brinner säden ihop och unknar. Jag måste alltså tömma bingarna genom tapparna i botten och låta säden rinna ned i ladan att vädras. Detta är mycket kostsamt arbete.

Jag har för andra arbetens skull inte hunnit prova rian. Rietorkad säd skulle förmodligen bete sig på bättre sätt. Skulle önska vidare upplysningar i denna fråga.

----------------------------
 
0133Beskrivning på ett spannmålsmagasin vid KristianstadAnonym
1777, juli

BESKRIFNING PÅ ET SPANMÅLS MAGAZIN WID CHRISTIANSTAD

Mitt magasin är byggt av furu på en alns hög stenfot och syllar av ek. Beskrivning och ritning av hopfalsning av fotträet. Råttor skyr inget så mycket som tjära, så bottnarna och bingarna är bestrukna med tjära. Då taket är täckt med halm, vilket är råttornas bästa boplats, har jag lagt tjärade bräder under halmen.

----------------------------
 
0134Hushållningens märkvärdigheter i VästervikLindroth
1777, juli

HUSHÅNNINGENS MÄRKWÄRDIGHETER. UTDRAG AF EN BESKRIFNING PÅ WESTERWIKS SÄTERI I WERMLAND, SAMT DE UPOLDLINGAR, SOM DÄR BLIFWIT GJORDE AF FRAML KAMMARHERREN LINDROTH OCH DES ENKE-FRU

Gården mottogs i lägervall. Mangårdsbyggnaden planerad på gråstensmur, med järnstaket runt och täckt med skifferhällar från Kinnekulle. Åkern omgärdad med stenmur. Utfodringen i ladugården är mest vårsäd och halm. Hö är rart på orten. Avkastningen räcker till gårdens behov, men bra somrar säljs smör och surmjölk till Kristinehamn. 5 pigor sköter ladugården.

Till storboskapen kokas nässlor, enris, libbsticka, renfana och torkade pepparrotsblad. Redskap är plogar och harvar. Jorden är väl dikad.

----------------------------
 
0135Anmärkningar angående väderleken i juniPatriotiska Sällskapet
Anmärkningar vid väderleken i juni 1777

Åskan hördes för första gången i år. Svag nattfrost, som lidrigt skadade trädgårdsväxter.

----------------------------
 
0136Tankar om menige lantmäns undervisning i jordbrukAnonym
1777, aug

TANKAR OM MENIGE LANDTMÄNS UNDERWISANDE I JORDBRUK

I de skrifter, som nu utges för att lära lantmän jordbruk kan anmärkas att

1) Undervisning ges, som om större delen av lantmännen inte kunde sitt hantverk

2) Styrelse, som om lasten på ett forverk ökas och inte kraften

3) Belöningar, som om jordbrukaren inte förstod sitt eget bästa, utan för betalning skulle göra förbättringar.

Det har låtit, som om jordbrukets ofullkomlighet skulle härledas till okunnighet och lättja och lösas med undervisning och tvång. Om någon myndighetsperson skulle komma till min gård som jag med flit skött i 15 år, skulle han hitta mängder av brister, som jag trots idogt arbete inte kunnat genomföra. Liksom jag, vet lantmännen vad som skall göras, men brist på tid och pengar hindrar och inte okunskap. Man kan inte tänka på vad som är nyttigt att göra i ögonblicket, utan vad som är nödvändigast. Vad skulle det hjälpa, om en ordningsman talade om för honom, vad han ansåg som nyttigt.

Det är sant att de egendomar, där ägaren inte ofta är och som sköts av frälsebönder ofta är dåligt skötta. Lika är det vid de frälsehemman, där åbon har osäker besittningsrätt och skall dela sitt arbete mellan sitt och husbondens gårdsbruk. Boställen, som byter ägare ofta, sköts också illa.

Det vi lärt oss av bondens erfarenhet och klurighet är mycket mera värt än det, som stått i böcker eller meddelats av herremän. Bonden är den kloke, som ej gör med flera medel, vad han lika väl kan utföra med färre. Han spiller inte pengar och arbete på onyttiga försök. Visst ses att en herreman, som tar över en dåligt skött egendom förbättrar den. Detta gör även bonden. Den förfallna gården blir ofta såld och kan inte bli sämre. Den som kommer ny till en ort vill gärna pröva det han sett på andra håll. Tyvärr passar inte alla försök överallt. En bondes försök är lättare att ta över än en herremans. Man kan ofta inte tävla utan god ekonomi. Beträffande redskapen behövs olika på olika orter. Genom behovet kommer också uppfinningsrikedomen. Bristen på orten driver fram lösningar, som kanske inte alls behövs på andra ställen. I Danmark med dess skogsbrist bygger man på ett helt annat sätt, än där virke finns.

Visst har vårt lands lantbruk mycket förbättrats de senaste 50 åren. Vi har haft fred, folket har tillväxt i antal och fått tillfälle att förbättra sitt liv. Förbättringen kommer så småningom och återhämtar sig liksom naturen efter hand. Man skall bruka med minst dyra och minst mödosamma medel. Folket har fått tillbaka sin rätt till klyvning av jorden och genom lindriga skatteköp har de fått säker besittning. Tegskiftet får ej hindra odling. Tidigare fanns 2 tunnland jord som delades i 48 skiften.

Åkerbrukets lärare talar för nybyggen. Med det menas ett helt nytt bygge eller utökning av ett redan befintligt ställe. För att bygga nytt behövs nybyggare och ett lämpligt ställe att bygga på. Kunskapen har redan allmogen. Det tas upp ny mark så fort man hinner i hela landet. Det kan inte gå fortare. Det vore som att skylla stockholmarna för att de inte byggt förstäder av stenhus redan.

Artificiellt åkerbruk känner man till, men det kräver stora resurser att genomföra. När man inte hinner stängsla och hägna det man har, kan man inte ta på sig mera.

Författningar och patriotiska sammansättningar blir utan verkan så länge det inte finns tillräckligt med folk att genomföra dem. Regeringen bör se till, att de lagar gäller, som ger säker besittning. Med detta vill jag avskudda latmännen den beskyllningen, att de äro okunniga och lata.

----------------------------
 
0137Välmenta tankar om savolaxska åkerbruketAnonym
1777, aug

WÄLMENTE TANKAR OM SAWOLAXSKA ÅKERBRUKET

Åkrarna i Savolax är steniga. Stenarna är dock inte större än att en karl kan flytta dem åt sidan och utan större konst bygga stengärdsgårdar. En jord, som innehåller stenar bär ofta stridare säd. Det talas om brist på hö, men runt om finns lövskog, som kan ersätta höet som boskapsfoder. Därigenom får man god gödsel. Ett verkligt hinder är däremot svedjandet. Även torpare, backstugusittare och inhysingar får svedja. Soldater tas endast av hemmansägarna, vilket gör att dessa inte anser det säkert att de få nytta av sitt arbete. De tycker sig lika gärna vara inhyses och fria.

Alla backstuguhjon, som kan idka jordbruk skulle bli torpare, med skyldighet att göra dagsverken och med rättighet att få hjälp att utöka sin jord. De som inte passade för jordbruk skulle bli soldater. Lag skulle skapas, så att de friheter dessa inhysingar har skulle omvandlas till att vara laglösa.

Genom svedjandet har skogen förbrukats, så att man nu får söka bränsle miltals bort. Give Gud att de som känna denna del av landets svagheter, skulle kunna med råd understödja alla goda krafter till förbättring.

----------------------------