Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1203Anmärkning om valvs täckning under terrasserHenschen, E G
1787, juni

ANMÄRKNINGAR OM HWALF-TÄCKNING UNDER TERRASSER TIL WINNANDE AF TORRA LOGEMENTER.

Beskrivning och ritning.

----------------------------
 
1204Att sätta appreture på svenska tygerHoving, Nordberg
1787, juni

AT SÄTTA EN PÅLITLIG APPRETURE PÅ SWENSKA TYGER, SÅ GOD SOM DEN ENGELSKA.

Tyget skall vara svett och färgat svart. Sedan kokas det i svinister och sköljes.

Lägges mellan presspapper i pressen (kallas konrojas).

En utförlig beskrivning på det engelska sättet.

----------------------------
 
1205Brev rörande försök i lanthushållningenAnonym
1787, juni

BREF RÖRANDE ÅTSKILLIGA FÖRSÖK I LANDTHUSHÅLLNINGEN.

En obekant person redovisar experiment med olika sädeslag. Han har fått några få korn av olika sorter av sekreteraren i Stockholm. Han ber också honom skaffa Linnae-höfrö. Luzern som han odlat med framgång i Skåne, går icke här i Ed

----------------------------
 
1206Om mangelrotenAnonym
1787, juni

OM MANGEL-ROTEN.

Till kännedom har professor Retzius fått ett parti Flandriska betor till provodling. Han har redan provodlat mangelroten Beta Altissima, som är nyttig till föda och foder. Frö sås i plantlavar och när roten är 5-6 tum lång och med en gåspennas tjocklek sättes de ut. En inövad trädgårdsdräng bör sätta 1800-2000 plantor per dag. När bladen är 1/2 aln avskäres de invid roten till boskapsfoder. Hjärtbladen och topparna lämnas orörda.

----------------------------
 
1207Utsatta hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1787, juni

UTSATTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

10 dukater specie i belöning åt den som uppgiver "den bästa och lättaste och på egen förfarenhet grundade metoden till simningskonstens lärande för rikets ungdom".

10 dukater specie "vilka äro de bästa medel, befordra matnyttiga vilda djurs tillväxt och förkovran; och gives ännu några hittills icke beskrivne samt beprövade medel, att utrota odjuren"

----------------------------
 
1208Anmärkningar angående väderleken för maj 1787Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1209Angående landskulturenAnonym
1787, juli

ANGÅENDE LANDS-CULTUREN.

Lantbrukets vanmakt märks på att allmogens barn lockas till städerna. De pojkar som blir utan arbete där flyttar ofta utomlands till förlust för Sverige. Dels saknas binäringar som skulle ge sysselsättning året om, dels stora utlagor, dels okunnighet om jordens rätta skötsel, samt osäkerhet om ägande och nyttjanderätten.

Beskrivning över de i Norrland utförda skiften, som så småningom ledde till jordbrukets förbättring och övertygade allmogen om att ingen ränta skulle betalas för uppodlingar. Torp och backstugor anlades i myckenhet och obrukade områden lades under vård. Även om det är svårt att övervinna förfädernas olämpliga sätt att sköta jorden, görs försök och nya rön. Man rättar till jordarnas sammansättning, dikar, rensar från sten, anlägger stengärdsgårdar och hugger bort skogen runt åkrarna. Det ger luften fritt spelrum och orsakar inte frost.

Nya gödselämnen prövas, att hacka granris till strö i fähusen, att ta till vara kärrjord. 15 sjöar och flera kärr och mossar avtappades och ökade odlingsarealen. Allt under landshövding Örnschölds ledning.

Det viktiga är att man uppnår en säker skattefrihet.

Förslag på förbättringar.

1) Att frivilligt och tillfrågat folk från Dalarna och andra trångbodda orter på sex år gör arbeten som betalas med ortens priser. Efter de sex åren blir de ägare till 1/4 mantals hemman av den nyupptagna jorden. Hans änka eller släkt skall ärva honom.

2) Denna corps skall ledas av ingenjörer och ekonomer.

3) Skulle arbetet med exempelvis utdikning av sjöar leda till att någon lider skada eller gör en vinst skall detta regleras efter noga genomförd uppskattning av skadan eller vinsten.

4) När utdikningen vore genomförd, skulle marken delas upp och bostäder byggas. Ris och rötter svedjas och råg sås, så att nybyggaren kan hämta skörden vid tillträdet.

5) Dessa nybyggare skulle söka sig hustrur från sin hemort och få hjälp med bosättningen. Det vore också viktigt att få kvinnfolk från orter där slöjdnäring idkas och där boskapsskötseln nått någon höjd.

6) Uppodlings-Societeten kan inte befatta sig med slöjdnäringarna, utan där borde Patriotiska Sällskapet träda in med en särskild fond, som skulle skaffa råvaror, ge undervisning och hjälpa till med försäljningen.

7) Hur skatterna efter frihetsåren borde fördelas.

8) Landsvägar till nybyggena skulle med arbetsmanskapet brytas, kyrkor byggas och sedan av nybyggarna underhållas, älvrensningarna skulle kronan svara för.

9) Man får ej sända fler man till varje ort än att de kan livnära sig där.

10) Vart efter arbetet blir klart skall lantmätare göra kartor och beskrivningar av marken. Kostnadsförslag till uppodling följer.

----------------------------
 
1210Försök att plantera rabarberEhrensvärd. F
1787, juli

FÖRSÖK MED PLANTERING AF RHABARBER.

År 1772 erhöll F. Ehrensvärd av sin salig broder några rabarberfrön, som denne fått från Sibirien. De sattes i bänk och planterades ut på god svartmylla.

Efter tre år buro de frö och 1779 fanns 300 plantor. På fjärde året togs ett par upp men det visade sig att roten var liten och ihålig. Detta kunde bero på de stora stjälkarna, som bar fröställningarna. De skars bort och då blev roten större.

Professor Bergi har i sin trädgård likadan rabarber och att det är den äkta finns inget tvivel om. Den är nyttjad som medicin och förorsakar inte rev.

Professor Linné rådde att plantera på lerjord, då blev rötterna mindre men kompaktare och vägde lika mycket.

----------------------------
 
1211Om enträdets nyttaHedberg, Pehr
1787, juli

OM ENETRÄDETS NYTTA OCH BRUKBARHET TIL SÄDES-BESPARING, I SYNNERHET WID INFALLANDE MISSWÄXT-ÅR.

I nöden är hårda råd bättre än inga råd och nöden har uppdagat många hjälpmedel, som under andra förhållanden knappt skulle tålas att omtalas. Därför vågar jag påstå att enebusken som växer allmänt innehåller ett verkligt näringsämne även för människor. Jag hyser så höga tankar om den låga enen, att hon med ringa tillsats av säd förmår stilla hunger, styrka kroppen, liva livsandar och befrämja hälsan. Redan 1772 ingav jag till Patriotiska Sällskapet en avhandling om eneträets nytta och bruk i synnerhet vid infallande missväxt.

Den så kallade enelagen som brygges på malt giver mer än dubbelt dricka och då därav kokas matvälling sparas en god del av mjölet och saltet, än om det kokas i vatten.

Denna avhandling upptogs väl och publicerades i Inrikes Tidningar, sedan Kungl. Collegium Medicum försäkrat att det icke äventyrar hälsan.

Enebusken så som den växer på marken med stam, kvist och barr kokas en god stund. Nytt vatten påföres och kokas igen, tills man har tillräckligt till brygden. Sedan sker bryggningen på vanligt sätt. Att enedrickat är nyttigt visas av att det äldsta hjonelaget i församlingen i 60 år använt enelag till dricka och matlagning. De är båda över 90 år, men ännu ej sängliggande.

Enedrickat är törstsläckande, muntrande och nervstärkande. Den botar gikt och de farhågor att det skulle vålla ofruktsamhet, avvisas då det finns hus som använt drickat och är både friska och barnrika. Skyddar också mot skörbjugg.

----------------------------