Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1201Anmärkningar angående väderleken för april 1787Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1202Försök med potatis till brännvinsbränningPoppe, Modeer
1787, juni

FÖRSÖK MED POTATER, BOHWETE OCH HAFRE, TIL BRÄNNEWINSBRÄNNANDE.

Joachim von Poppe redovisar försök att bränna brännvin av bovete, potatis och havre. Försöken har utförts av landshövdingen De Bruce med hjälp av bergsmästaren Qvist vid regale bränneriet.

Det bästa resultatet gav bovete. Men det odlas lite i Sverige, vilket borde avhjälpas med undervisning antingen i artiklar i Provincers Almanackor eller genom prästerskapet.

Patriotiska Sällskapet borde uppmuntra allmogen att odla och belöna resultatet. De bör även tillstyrka Höglovliga Bränneri Direktionen att använda bovete istället för råg. Potatis kan också med fördel användas till brännvin.

Man skulle då spara rågen till människoföda och inte behöva köpa för dyra penningar utomlands. På flera år har inte bonden kunnat föda sig, men om man startar den nya odlingen av bovete och potatis borde han bliva i stånd att föda sig av landets egen frukt.

Poppe beskriver egna försök med potatis, som han nu anser alldeles nödvändig efter flera år av missväxt.

Konungen har av nådig omsorg förbjudit att man använder råg till brännvin för att förebygga hungersnöd, men han har med förundran sett hur allmänheten har stormat för att få brännvin, innan det skulle tryta. Han är övertygad, att om brännerierna betalade för potatisen, skulle odlingen komma igång med så gott resultat att allt inte kunde brännas. Man skulle då lära sig att äta potatis och fodra djuren med den. Då skulle den gyllene tiden vara tillbaks och vi skulle kunna sälja råg utomlands.

All olovlig bränning och lurendrejerihandel skulle upphöra om det fanns ständig tillgång på brännvin.

Provresultaten redovisas.

Modeer ger en kortare beskrivning, hur han odlat bovete i Stockholmstrakten. Han talar om hur man skall tillverka gryn, som kokas till gröt åt tjänstefolket, medan skalen ges till svinen.

----------------------------
 
1203Anmärkning om valvs täckning under terrasserHenschen, E G
1787, juni

ANMÄRKNINGAR OM HWALF-TÄCKNING UNDER TERRASSER TIL WINNANDE AF TORRA LOGEMENTER.

Beskrivning och ritning.

----------------------------
 
1204Att sätta appreture på svenska tygerHoving, Nordberg
1787, juni

AT SÄTTA EN PÅLITLIG APPRETURE PÅ SWENSKA TYGER, SÅ GOD SOM DEN ENGELSKA.

Tyget skall vara svett och färgat svart. Sedan kokas det i svinister och sköljes.

Lägges mellan presspapper i pressen (kallas konrojas).

En utförlig beskrivning på det engelska sättet.

----------------------------
 
1205Brev rörande försök i lanthushållningenAnonym
1787, juni

BREF RÖRANDE ÅTSKILLIGA FÖRSÖK I LANDTHUSHÅLLNINGEN.

En obekant person redovisar experiment med olika sädeslag. Han har fått några få korn av olika sorter av sekreteraren i Stockholm. Han ber också honom skaffa Linnae-höfrö. Luzern som han odlat med framgång i Skåne, går icke här i Ed

----------------------------
 
1206Om mangelrotenAnonym
1787, juni

OM MANGEL-ROTEN.

Till kännedom har professor Retzius fått ett parti Flandriska betor till provodling. Han har redan provodlat mangelroten Beta Altissima, som är nyttig till föda och foder. Frö sås i plantlavar och när roten är 5-6 tum lång och med en gåspennas tjocklek sättes de ut. En inövad trädgårdsdräng bör sätta 1800-2000 plantor per dag. När bladen är 1/2 aln avskäres de invid roten till boskapsfoder. Hjärtbladen och topparna lämnas orörda.

----------------------------
 
1207Utsatta hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1787, juni

UTSATTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

10 dukater specie i belöning åt den som uppgiver "den bästa och lättaste och på egen förfarenhet grundade metoden till simningskonstens lärande för rikets ungdom".

10 dukater specie "vilka äro de bästa medel, befordra matnyttiga vilda djurs tillväxt och förkovran; och gives ännu några hittills icke beskrivne samt beprövade medel, att utrota odjuren"

----------------------------
 
1208Anmärkningar angående väderleken för maj 1787Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1209Angående landskulturenAnonym
1787, juli

ANGÅENDE LANDS-CULTUREN.

Lantbrukets vanmakt märks på att allmogens barn lockas till städerna. De pojkar som blir utan arbete där flyttar ofta utomlands till förlust för Sverige. Dels saknas binäringar som skulle ge sysselsättning året om, dels stora utlagor, dels okunnighet om jordens rätta skötsel, samt osäkerhet om ägande och nyttjanderätten.

Beskrivning över de i Norrland utförda skiften, som så småningom ledde till jordbrukets förbättring och övertygade allmogen om att ingen ränta skulle betalas för uppodlingar. Torp och backstugor anlades i myckenhet och obrukade områden lades under vård. Även om det är svårt att övervinna förfädernas olämpliga sätt att sköta jorden, görs försök och nya rön. Man rättar till jordarnas sammansättning, dikar, rensar från sten, anlägger stengärdsgårdar och hugger bort skogen runt åkrarna. Det ger luften fritt spelrum och orsakar inte frost.

Nya gödselämnen prövas, att hacka granris till strö i fähusen, att ta till vara kärrjord. 15 sjöar och flera kärr och mossar avtappades och ökade odlingsarealen. Allt under landshövding Örnschölds ledning.

Det viktiga är att man uppnår en säker skattefrihet.

Förslag på förbättringar.

1) Att frivilligt och tillfrågat folk från Dalarna och andra trångbodda orter på sex år gör arbeten som betalas med ortens priser. Efter de sex åren blir de ägare till 1/4 mantals hemman av den nyupptagna jorden. Hans änka eller släkt skall ärva honom.

2) Denna corps skall ledas av ingenjörer och ekonomer.

3) Skulle arbetet med exempelvis utdikning av sjöar leda till att någon lider skada eller gör en vinst skall detta regleras efter noga genomförd uppskattning av skadan eller vinsten.

4) När utdikningen vore genomförd, skulle marken delas upp och bostäder byggas. Ris och rötter svedjas och råg sås, så att nybyggaren kan hämta skörden vid tillträdet.

5) Dessa nybyggare skulle söka sig hustrur från sin hemort och få hjälp med bosättningen. Det vore också viktigt att få kvinnfolk från orter där slöjdnäring idkas och där boskapsskötseln nått någon höjd.

6) Uppodlings-Societeten kan inte befatta sig med slöjdnäringarna, utan där borde Patriotiska Sällskapet träda in med en särskild fond, som skulle skaffa råvaror, ge undervisning och hjälpa till med försäljningen.

7) Hur skatterna efter frihetsåren borde fördelas.

8) Landsvägar till nybyggena skulle med arbetsmanskapet brytas, kyrkor byggas och sedan av nybyggarna underhållas, älvrensningarna skulle kronan svara för.

9) Man får ej sända fler man till varje ort än att de kan livnära sig där.

10) Vart efter arbetet blir klart skall lantmätare göra kartor och beskrivningar av marken. Kostnadsförslag till uppodling följer.

----------------------------