Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0127Beprövad och av engelska vetenskapssociteten gillad uppgift att förekomma sot på veteAnonym
1777, juli

BEPRÖWAD OCH AF ENGELSKA WETENSKAPS-SOCITETEN GILLAD UPGIFT, AT FÖREKOMMA SOT PÅ HWETE

Man slår 70-80 kannor vatten i ett bryggkar och en fjärding osläckt kalksten, låter stå i 30 timmar. Tappas av så klart som möjligt i ett annat kar och häller i salt. I denna lut stöper man vetet i en vid korg. Man låter korgen rinna av över luten en halvtimma och sedan är säden färdig att sås efter 24 timmar. Denna metod är använd i 30 år och aldrig har det funnits sot på vetet.

----------------------------
 
0128Ett sätt att stöpa vete som skall bringa det till en förunderlig fruktbarhetAnonym
1777, juli

ET SÄTT AT STÖPA HWETE, SOM SKAL BRINGA DET TIL EN FÖRUNDERLIG FRUGTBARHET, UPGIFWET AF EN ENGELSMAN

Kalksten upplöst i regnvatten omrördes flera gånger under 3 dagar. Östes i ett annat kar och blandades med salpeter och duvträck. Blandningen skall stå i 4 dagar. Sedan stöpte han vetet i 18 timmar och lät det lufttorka. Andra gången 12 timmar och tredje gången 6 timmar. Såddes glest. Den kvarblivna massan blandades med jord, där ärter såddes om våren, som växte oerhört. Har man inte duvträck, kan hönsträck duga.

----------------------------
 
0129En engelsmans försök att åstadkomma en stark och fet höväxtAnonym
1777, juli

EN ENGELSMANS FÖRSÖK AT ÅSTADKOMMA EN STARK OCH FET HÖWÄXT

Han lägger ett stycke land i träde 1 1/2 år. Plöjer, harvar och vältar det ganska ofta och väl. Där sår han havre blandad med klöver och höfrö. På hösten skärs havren och ännu mer klöver sås. Stubben slås med lie och höfröna räfsas ner i jorden. Därpå sprids god jordmylla och gödsel. Nästa år slår man inte förrän höet fröat sig självt.

Han har också lyckats med rovodling genom att hacka ner dem i mager jord.

----------------------------
 
0130Sätt att vidmakthålla sprutor och andra läderarbetenAnonym
1777, juli

SÄTT AT WIDMAGTHÅLLA SPRUTOR OCH ANDRA LÄDER-ARBETEN

Vanligen smörjs vattensprutor med silltran, vilket lädret inte mår bra av. En saldelmakare föreslår, att man blandar rovolja, talg och rottjära. Osaltat ister kan ersätta rovoljan. För att upphänga vagnskorgar har han tagit sadelgjord och dragit den genom tjära och talg. Sadelgjorden vikes och sys över med läder. På detta sätt sparas till en vagn 2 1/2 oxhudar, och den blir betydligt starkare.

----------------------------
 
0131Underrättelser tillhörande TabellverketTabellverket
1777, juli

UNDERRÄTTELSER TILHÖRANDE TABELLWERKET.

Utdrag ur Skärkinds kyrkobok. Födda, döda och vigda, från den tid kyrkboken inrättad och redig hållen. Utdraget gäller åren 1641-1776 ur Skärkinds församling, undertecknat Hans Hederström.

Från 1640 till 1660 har allmogen varit mindre välmående.

1693-1695 Flest döda under åren.

Från 1660 till 1700 föddes 222 fler än som dog.

Från 1700 till 1720 ingicks få hjonelag, troligen på grund av att drängarna var uttagna till krig.

1711 Pest.

1718 dog en torpare 107 år gammal.

1727-1729 hårda år, få hjonelag.

1757 dyrtid, många döda, hungersnöd, ryskt mjöl delades ut till de fattiga.

----------------------------
 
0132Brev angående Faggots inrättning av spannmålsmagasinerLinroth, Carl
1777, juli

BREF ANGÅENDE FAGOTTS INRÄTTNING AF SPANMÅLS MAGAZINER

Då jag inte sett, att någon svarat på anmärkningen angående Faggots förslag till sockenmagasin, vill jag berätta följande.

Genom en vårdslös dräng brann en av mig upprättad ria 1750. Den innehöll en behändig tröskmaskin. 1760 lät jag sätta upp en ny ria av gråsten och tegel. Ladan i mitten var så stor att 12 personer kunde tröska samtidigt. Ugnarna eldades utifrån var gavel. Jag lät välva vinden över hela byggnaden och använde den som magasin. Säden förvaras i bingar med järnramar och luckor. I botten finns tappar, som öppnas från ladan, och där säden rinner ned i måttunnan. Säden är helt bevarad för råttor och ohyra, men då tegelbingarna vid ombyte av väder vätskar sig, blir säden närmast väggen möglig. På sommaren brinner säden ihop och unknar. Jag måste alltså tömma bingarna genom tapparna i botten och låta säden rinna ned i ladan att vädras. Detta är mycket kostsamt arbete.

Jag har för andra arbetens skull inte hunnit prova rian. Rietorkad säd skulle förmodligen bete sig på bättre sätt. Skulle önska vidare upplysningar i denna fråga.

----------------------------
 
0133Beskrivning på ett spannmålsmagasin vid KristianstadAnonym
1777, juli

BESKRIFNING PÅ ET SPANMÅLS MAGAZIN WID CHRISTIANSTAD

Mitt magasin är byggt av furu på en alns hög stenfot och syllar av ek. Beskrivning och ritning av hopfalsning av fotträet. Råttor skyr inget så mycket som tjära, så bottnarna och bingarna är bestrukna med tjära. Då taket är täckt med halm, vilket är råttornas bästa boplats, har jag lagt tjärade bräder under halmen.

----------------------------
 
0134Hushållningens märkvärdigheter i VästervikLindroth
1777, juli

HUSHÅNNINGENS MÄRKWÄRDIGHETER. UTDRAG AF EN BESKRIFNING PÅ WESTERWIKS SÄTERI I WERMLAND, SAMT DE UPOLDLINGAR, SOM DÄR BLIFWIT GJORDE AF FRAML KAMMARHERREN LINDROTH OCH DES ENKE-FRU

Gården mottogs i lägervall. Mangårdsbyggnaden planerad på gråstensmur, med järnstaket runt och täckt med skifferhällar från Kinnekulle. Åkern omgärdad med stenmur. Utfodringen i ladugården är mest vårsäd och halm. Hö är rart på orten. Avkastningen räcker till gårdens behov, men bra somrar säljs smör och surmjölk till Kristinehamn. 5 pigor sköter ladugården.

Till storboskapen kokas nässlor, enris, libbsticka, renfana och torkade pepparrotsblad. Redskap är plogar och harvar. Jorden är väl dikad.

----------------------------
 
0135Anmärkningar angående väderleken i juniPatriotiska Sällskapet
Anmärkningar vid väderleken i juni 1777

Åskan hördes för första gången i år. Svag nattfrost, som lidrigt skadade trädgårdsväxter.

----------------------------