Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1186Om nyttan av blommorna på vattenväxten kaveldunAnonym
1787, april

OM NYTTAN AV BLOMMORNA PÅ WATTEN-WÄXTEN, KALLAD KAFWELDUN

Typha anguflifolia och Typha latifolia kallas kaveldun, kasedyn, narrkolvar, krutläskare, dunstockar, klubbgräs. Dunet används av fattigt folk att stoppa sängkläder med. I Frankrike har gjorts försök att karda. Blandat med bomull gick det och 2 par mjuka varma vantar förfärdigades av garnet. Även hattar med blandningar av harhår blev lyckat. Växtens stjälkar duger till taktäckning

----------------------------
 
1187Beskrivning på en kaffecylinder, som brukas i Holland att bränna kaffe iLidbeck, Eric Gustaf
1787, april

BESKRIFNING PÅ EN CAFFÉ-CYLINDER, SOM BRUKAS I HOLLAND TIL CAFFÉ-BÖNORS BRÄNNANDE

I Holland dricker alla svagt kaffe varje morgon med bröd, smör och ost till. Under dagen dricker de starkt te med bröstsocker. Stora och små röker tobak ur kritpipor och de läskar sig med genever eller enebärsbrännvin. Ritning och beskrivning på en cylinder, som används vid kaffebönornas rostande

----------------------------
 
1188Om olja av benvedsbärAnonym
1787, april

OM OLJA AV BENVEDS-BÄR

Bären plockas och lägges att skrumpna något. Sedan pressas oljan ur. Den ger en sjundedel av bärens vikt. Användes som brännolja

----------------------------
 
1189Om pilplanteringRöök, Von
1787, april

OM PIL-PLANTERING

När våren kommer hugger man av kronan på en gammal pil. De raka kvistarna lägges i en vattenpuss, tills de fått vita ögon. Då är tid att plantera dem. Man gör ett hål med en järnstör en halv aln djup och sätter kvisten och en träkäpp som stöd. Efter en tid slår det ut skott efter hela kvisten. De skall avplockas utom allra högst upp. Efter fem år kan man skatta trädet på löv och bränsle. Vill man ha häck planteras de vid en spaljé och man plockar inte av skotten.

----------------------------
 
1190Sammandrag av varuimporten till Stockholms stad under förlidet årAnonym
1787, april

SAMMANDRAG AF WARU-IMPORTEN TIL STOCKHOLMS STAD UNDER FÖRLEDET ÅR

Redogörelser för alla varor, deras vikt eller mått. T.ex. 206437 citroner.

----------------------------
 
1191Gagnande författningarLiljencrantz, J
1787, april

GAGNANDE FÖRFATTNINGAR

Skrivelse från Gustaf III till baron Gust. Ad. von Siegroth rörande en köpings anläggande vid Malmahed. Då platsen är för liten för en stad tillstyrker konungen att man anlägger en köping i anslutning till Malmaheds Mötes- och Regementsplats. De som väljer att bo där får 20 års frihet från utskylder. De får driva vilken verksamhet de gitter. Där skall inte bedrivas åkerbruk, utan man får så mycket jord, som behövs för tomter, gator, torg och kålgårdar.

Efter två år var anläggningen i gång och 51 personer bodde där, 3 handelsmän och 8 hantverkare. De hade 50 års tullfrihet. I ena ändan av köpingen ligger Lilla Malmas kyrka och alléer är redan planterade vid gatorna.

----------------------------
 
1192Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1787, april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M M I LANDSORTERNA

Nyland. Sällsynt behaglig vinter. Dimman har dock orsakat sjuklighet. Skörden var inte så god, men jag behöver inte köpa säd till våren

----------------------------
 
1193Anmärkningar angående väderleken för mars 1787Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1194Välmenta anmärkningar över lanthushållningen i Halland och dess nuvarande tillståndAnonym
1787, maj

WÄLMENTA ANMÄRKNINGAR ÖFWER LANDTHUSHÅLLNINGEN I HALLAND, OCH DESS NU WARANDE TILSTÅND

Om åkerbruket i Halland vore rätt vårdat och ingen missväxt inträffade skulle landskapet kunna försörja sig själv. Men gamla vanor, penningbrist och fattigdom lägger hinder i vägen. Skogsdelen är svårodlad, men landet efter havet är desto fruktbarare med rätt skötsel. Ängarna är mycket vanvårdade. Man har härmat ståndspersoner, som gjort nyodlingar i utmarken, på bekostnad av den gamla åkern. De som bo nära stranden tar tång som gödsel. Den måste dock uppblandas med kreatursspillning för att göra mesta nytta. Sådan spillning finns inte i tillräcklig mängd. Man säljer mer hö och halm än man egentligen har möjlighet till, vilket försvagar de egna dragarna. Dikning är något man försummar. Det straffar sig under våta år. Man byter inte plats för de olika sädeslagen och sår oren säd. Detta gör att man besväras mycket av ogräs. Storskiftet är genomfört, men ger inte den fördel, som man förmodat. Betet är ganska svagt.

Flygsanden gör stor skada på vissa ställen. Tydliga märken visar, att många områden varit täckta av ek, bok och furu, där nu bara är kala berg och ljunghedar. Skogsbristen är stor på slättbygden, men även i skogstrakterna tar man ut för mycket träd för att sälja, när man behöver pengar. Eken slår till i åker och ängsgärden och är till stor förargelse. Den är dålig och allmogen försöker bli av med den, med dryga rättegångar som följd.

Varje höst ger sig 1000 personer ut i skärgården för att arbeta med sillfiske och trankokning. De blir borta i 3-4 månader, just den angelägnaste tiden att arbeta med åkern. Det är nästan omöjligt att städsla en dräng eller piga om de inte får den rättigheten att dra till sillfisket eller till Skåne för att tröska. Man skulle tro att de tjäna grova pengar på detta extra arbete, men erfarenheten visar, att förhållandena inte är så. De använda ofta denna inkomst till överflöd.

Så är tillståndet i Halland. Här finns inga resurser att tjäna något vid sidan av. Tidigare tjänade man på vävnad och andra tillverkningar, men sedan Borås blivit enda avnämare av dylika varor, har all handel upphört. Landsdelen behöver hjälp i sin stora fattigdom och lever i den förhoppningen att vår ömsinta konung Gustaf III måtte gripa denna landsända under armarna.

----------------------------