Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0124Anmärkningar om överstelöjtnant Anckarströms avhandling om åkerjordens beredning i HushållsJournalen dec 1776Anckarström, Jacob Johan
1777, juli

ANMÄRKNING WID ÖFWERSTE-LIUTENANTEN OCH RIDDAREN ANCKARSTRÖMS AFHANDLING OM ÅKERJORDENS BEREDNING M M INFÖRD UTI HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR DEC MÅNAD 1776

Det är sant att en åkerman aldrig bliver fullärd. Han har att lära mekaniken i sina redskap och att förstå jordens art. Väderleken, som han är så beronde av kan han ändå inte styra.

Jordens körande är skadlig endast då den är torr och luften ren och torkande. Tidigt på våren och i stark väta måste den dock köras för att befria jorden från de dunster den innehåller. Den gamla regeln, att gammalt träde är bättre än nytt snede, är falsk. Rotmasken ökas inte av för mycket körning. Mycket körning förhindrar inte ogräs.

Om diken råder det olika mening. En del påstår att smala åkrar och diken är bäst, medan andra säger, att inte fler diken än att överflödsvattnet rinner bort är nödvändigt. Vattnet kan dock behövas på åkern. Ett underligt påstående är att många diken befordrar solen och luften att tränga in i jorden och göra den fruktsam. Önskar någon kemist ville utreda detta.

----------------------------
 
0125Sätt att föröda ohyra på unga fruktträdAnonym
1777, juli

SÄTT AT FÖRÖDA OHYRA PÅ UNGA FRUGTTRÄD

Inget kan vara nöjsammare än att anlägga en trädskola. Inget är ì mera förtretligt, då plantorna skadas av ohyra.

Mullvaden är inte så farlig, som man tror. Den äter inte ì trädrötter utan gräsrötter. Man skall därför hålla rent från ì ogräs. På våren skall all snön bort, annars gör mullvaden gångar ì mellan snön och jorden och där stryker allting med.

Bladlössen är svåra och en gråluden mask äter knoppar, blad ì och bark. Han spinner in sig i ett nät och klibbar ihop bladen. ì Allt måste plockas bort.

En liten grå mångfotad insekt, som knappt syns, äter knoppen ì och hjärtbladen.

Botemedlet är att koka en stark lut av tarvlig rulltobak och ì pensla på trädet.

----------------------------
 
0126Rön om potatisAnonym
1777, juli

RÖN OM POTATOES

Några har klagat att potatisodling i grop inte lyckats. Förmodlingen beroende på att solen inte nått ner till plantans rötter. Jag grävde ett dike i öst- västlig riktning, så att morgon och aftonsolen skulle nå dit. I diket planterade jag med en alns mellanrum potatis. Så fort plantorna visade sig fyllde jag igen dikena genom att varje dag påföra litet jord. Detta fortsatte tills plantorna stod i en ganska hög jordvall. Även under en lång torka klarade sig växten. Om man på våren tar bort de flesta ögonen på potatisen, skjuter de kvarvarande bättre skott.

Jag förvarade potatisen under vintern i en jordhög. Potatis sönderkokad och blandad i kreaturens dricka ökade mjölkens ymnighet. Man borde pröva att släppa kreaturen på potatisåkern. Skulle ryktet att potatisblast är giftig vara sant, visar det sig. Den som föreslår att använda potatisblad istället för tobak blir nog ensam om sin smak. Växten kan dock användas till en del, fast den inte duger till allting.

----------------------------
 
0127Beprövad och av engelska vetenskapssociteten gillad uppgift att förekomma sot på veteAnonym
1777, juli

BEPRÖWAD OCH AF ENGELSKA WETENSKAPS-SOCITETEN GILLAD UPGIFT, AT FÖREKOMMA SOT PÅ HWETE

Man slår 70-80 kannor vatten i ett bryggkar och en fjärding osläckt kalksten, låter stå i 30 timmar. Tappas av så klart som möjligt i ett annat kar och häller i salt. I denna lut stöper man vetet i en vid korg. Man låter korgen rinna av över luten en halvtimma och sedan är säden färdig att sås efter 24 timmar. Denna metod är använd i 30 år och aldrig har det funnits sot på vetet.

----------------------------
 
0128Ett sätt att stöpa vete som skall bringa det till en förunderlig fruktbarhetAnonym
1777, juli

ET SÄTT AT STÖPA HWETE, SOM SKAL BRINGA DET TIL EN FÖRUNDERLIG FRUGTBARHET, UPGIFWET AF EN ENGELSMAN

Kalksten upplöst i regnvatten omrördes flera gånger under 3 dagar. Östes i ett annat kar och blandades med salpeter och duvträck. Blandningen skall stå i 4 dagar. Sedan stöpte han vetet i 18 timmar och lät det lufttorka. Andra gången 12 timmar och tredje gången 6 timmar. Såddes glest. Den kvarblivna massan blandades med jord, där ärter såddes om våren, som växte oerhört. Har man inte duvträck, kan hönsträck duga.

----------------------------
 
0129En engelsmans försök att åstadkomma en stark och fet höväxtAnonym
1777, juli

EN ENGELSMANS FÖRSÖK AT ÅSTADKOMMA EN STARK OCH FET HÖWÄXT

Han lägger ett stycke land i träde 1 1/2 år. Plöjer, harvar och vältar det ganska ofta och väl. Där sår han havre blandad med klöver och höfrö. På hösten skärs havren och ännu mer klöver sås. Stubben slås med lie och höfröna räfsas ner i jorden. Därpå sprids god jordmylla och gödsel. Nästa år slår man inte förrän höet fröat sig självt.

Han har också lyckats med rovodling genom att hacka ner dem i mager jord.

----------------------------
 
0130Sätt att vidmakthålla sprutor och andra läderarbetenAnonym
1777, juli

SÄTT AT WIDMAGTHÅLLA SPRUTOR OCH ANDRA LÄDER-ARBETEN

Vanligen smörjs vattensprutor med silltran, vilket lädret inte mår bra av. En saldelmakare föreslår, att man blandar rovolja, talg och rottjära. Osaltat ister kan ersätta rovoljan. För att upphänga vagnskorgar har han tagit sadelgjord och dragit den genom tjära och talg. Sadelgjorden vikes och sys över med läder. På detta sätt sparas till en vagn 2 1/2 oxhudar, och den blir betydligt starkare.

----------------------------
 
0131Underrättelser tillhörande TabellverketTabellverket
1777, juli

UNDERRÄTTELSER TILHÖRANDE TABELLWERKET.

Utdrag ur Skärkinds kyrkobok. Födda, döda och vigda, från den tid kyrkboken inrättad och redig hållen. Utdraget gäller åren 1641-1776 ur Skärkinds församling, undertecknat Hans Hederström.

Från 1640 till 1660 har allmogen varit mindre välmående.

1693-1695 Flest döda under åren.

Från 1660 till 1700 föddes 222 fler än som dog.

Från 1700 till 1720 ingicks få hjonelag, troligen på grund av att drängarna var uttagna till krig.

1711 Pest.

1718 dog en torpare 107 år gammal.

1727-1729 hårda år, få hjonelag.

1757 dyrtid, många döda, hungersnöd, ryskt mjöl delades ut till de fattiga.

----------------------------
 
0132Brev angående Faggots inrättning av spannmålsmagasinerLinroth, Carl
1777, juli

BREF ANGÅENDE FAGOTTS INRÄTTNING AF SPANMÅLS MAGAZINER

Då jag inte sett, att någon svarat på anmärkningen angående Faggots förslag till sockenmagasin, vill jag berätta följande.

Genom en vårdslös dräng brann en av mig upprättad ria 1750. Den innehöll en behändig tröskmaskin. 1760 lät jag sätta upp en ny ria av gråsten och tegel. Ladan i mitten var så stor att 12 personer kunde tröska samtidigt. Ugnarna eldades utifrån var gavel. Jag lät välva vinden över hela byggnaden och använde den som magasin. Säden förvaras i bingar med järnramar och luckor. I botten finns tappar, som öppnas från ladan, och där säden rinner ned i måttunnan. Säden är helt bevarad för råttor och ohyra, men då tegelbingarna vid ombyte av väder vätskar sig, blir säden närmast väggen möglig. På sommaren brinner säden ihop och unknar. Jag måste alltså tömma bingarna genom tapparna i botten och låta säden rinna ned i ladan att vädras. Detta är mycket kostsamt arbete.

Jag har för andra arbetens skull inte hunnit prova rian. Rietorkad säd skulle förmodligen bete sig på bättre sätt. Skulle önska vidare upplysningar i denna fråga.

----------------------------