Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1158Om källarbyggnadeWestbeck, Mag. Zachar.
1787, jan

OM KÄLLARE-BYGGNAD.

Att bygga källare är en kostsam sak både när man använder gråsten och tegel. Om man dessutom skall förse sin källare med trägolv finns risk för röta förutom att det går åt mycket trä (skogsöda).

Försöket, det enda i världen, går ut på att använda kol, helst till en längd av 1/2 aln. Muras som tegel.

Murbruket innehåller kol trampat i lera och kilar av kol har också använts. Efter tre dagar skickades drängarna in för att ta bort stödbågarna och det sprakade och knakade ett par timmar. Sen blev allt tyst. Drängarna fick hoppa försiktigt utanpå valvet, som höll.

----------------------------
 
1159Anteckningar angående handelnAnonym
1787, jan

ANTECKNINGAR ANGÅENDE HANDEL.

31 oktober 1787 utfärdades privilegier att upprätta ett Svensk Västindiskt handelskompani med avsikt att driva handel med St. Bartelemy och andra Västindiska öar.

Handeln omfattar även slavhandel

----------------------------
 
1160Jämförelser mellan salupriser för hundra år sedanAnonym
1787, jan

JÄMFÖRELSE IMELLAN KÖP OCH SALU-PRISERNA PÅ NEDANNÄMDE NÖDTORFTS-WAROR UTI OCH FÖR 100 ÅR SEDAN.

Tabell med de vanligaste varornas priser 1686 och 1786. I anmärkningen meddelas att kursen är förändrad, men inte i så hög grad som prisstegringen.

----------------------------
 
1161Botemedel mot rödsotBergius, P J
1787, jan

BOTEMEDEL EMOT RÖDSOTEN. INGIFWET TIL KONGL. COLLEGIUM MEDICUM AF HERR PROFESS. P.J. BERGIUS.

Professor P.J. Bergius har inlämnat till Kungl. Collegium Medicum ett botemedel mot rödsot. Den sjukdomen bedöms som den, som står för största dödligheten i landet.

Man blandar lika delar franskt vin-ättika-linolja, som patienten får 2 skedar av varannan timme. Dessutom ges grynsoppor.

Bergius har funnit att detta medel är vida överlägset de vanliga med rabarber och opiater.

----------------------------
 
1162Berömliga gärningarAnonym
1787, jan

BERÖMLIGE GERNINGAR OCH FÖRETAGANDER.

Arbrå socken. För att uppfylla vår konungs välgörande avsikter har Arbrå socken den 6 januari emottagit 32 barnhusbarn, som den 13:de vid en rörande gudstjänst överlämnades till sina fosterföräldrar.

Malmköping. I mars 1785 överlämnade v. Presidenten i Kungl. Svea Hovrätt herr Adam Fredenstjerna till biblioteket i Kungl. Militär-Academin vid Kungl. Södermanlands Regemente följande böcker:

3 geografiska kartor

7 teckningar över betydliga fästningar och städer

50 dito över fältslag, belägringar och militäriska operationer samt

4 ritningar och rullar över arméer och deras ställningar.

Stora Åby i Östergötland. Kronolänsman Jonas Fellbom har skänkt 50 riksdaler till socknen. Räntan används till socknens fattiga. Fällbom var själv i sin ungdom fattig, men har med Guds hjälp lyckats nå välmåga. Han har dock inte drabbats av girighet.

Tammerfors. Fabrikören Abraham Häggman har inrättat en lerbråk till murtegels förfärdigande, en klädesvalk, ett färgeri, ett pappersbruk, en sågkvarn, en helgrynskvarn, en kopparhammare samt anlagt den privilegierade harts-terpentin- och oljefabriken allt i samma ström.

Floda i Södermanland. Då kyrkan flera gånger varit utsatt för stöld, har på pastors råd, beslut tagits att två män med skarpladdade gevär, varje natt skall patrullera runt kyrkan och sockenmagasinet.

----------------------------
 
1163Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i orternaAnonym
1787, jan

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I LANDSORTERNA.

Karlstad. På grund av lenväder blev tillförseln av lantmannavaror till Luciamarknaden ganska liten. Priser.

Ed i Småland. Beskrivning av hela årsproduktionen.

----------------------------
 
1164Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1787, jan

UTDELTE HEDERSBELÖNNGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Belöningar för uppodling, trädplantering, stenbyggad, stenmur samt långvarig tjänst.

----------------------------
 
1165Anmärkningar angående väderleken för december 1786Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1166Berättelse om boskapskötseln på LindnäsEkblad, Lars Pet.
1787, febr

BERÄTTELSE OM BOSKAPS-SKÖTSELN PÅ LINDNÄS GÅRD I NYLANDS LÄN OCH WÄNGZÄLÄ SOCKEN.

Lars Peter Ekblad har av landshövdingen blivit befalld att beskriva hur han sköter sin ladugård. Han är mycket smickrad, men menar att det beror på att de andra boskapsägarna sköter sina djur så dåligt, så att hans sätt framstår som ett mönster och han får större avkastning än de andra.

Beskrivning och ritning på ladugården. Beskrivning av hur mycket foder det går åt under vintern och hur kalvningen är planerad.

Fåren sköts efter överste Boijes hushållsbok. På sommaren går boskapen i hagar bevuxena med skog utan hund eller vallhjon, trots att björnar ej är sällsynta. Björnen angriper dock inte en tjur, med 30 älskarinnor och barn. Djuren mjölkas morgon och kväll, och tages hem till natten.

Gödseln samlas från ladugården på vintern och körs ut på åkern. På sommaren samlas den på ladugårdsbacken, där djuren hålls om natten. Området är delat i två delar, som man växlar mellan.

Urinen samlas i kar, som har 5 tappar i nederkanten. Karet körs ut på åkern och tapparna slås snabbt ur medan vagnen rör sig framåt.

En väl gödd ko gör mera gagn både i hushållet och i gödselhögen än fyra utmagrade.

----------------------------