Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1149Anmärkningar angående väderlek och årsväxt i landsorternaNyreen, C
1786, nov

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA.

Ljusdals socken. De barnhusbarn som placerades i socknen förra året artar sig väl. De medförde mässlingen men sedan har inget barn varit sjukt eller dött. De trivs väl.

Söderköping. Ganska god höskörd. Dålig höstsäd. Potatisen, som nu är i allmänt bruk, blev dålig på lerjord men bättre på sandjord, där den bör planteras.

Ett märkligt regn, som efterlämnade gula droppar som satt kvar och torkade. De innehöll förmodligen pollen av tall och gran fast allmogen kallade det svavelregn

----------------------------
 
1150Anmärkningar angående väderleken för oktober 1786Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1151Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Om sädestorkningshus för allmogenPatriotiska Sällskapet
1786, dec

SWAR UPPÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HURU BÖRA SÄDESTORKNINGS-HUS, SÄRDELES FÖR ALLMOGENS OCH MINDRE FÖRMÖGNA LANDTHUSHÅLLARES BEHOF, BEQWÄMLIGAST OCH MED MINSTA KOSTNAD ANLÄGGAS?

Fråga: Hur konservera säden på åkern vid mycken väta? Hur bevara den i spannmålsbodar utan att den blir förstörd? Hur kan man föda dagsverkfolket på vintern?

Om man skär med lie, och räfsar och skylar, tar det tre dagsverken på 1 tunnland. Skulle man skära med skära, samla och kamma av axen i en maskin skulle det kosta 12 till 15 dagsverken.



Man bör satsa på eldrior. Man bör tröska så snart som möjligt.

Beskrivning över olika rior och en ekonomisk plan för dess användning.

----------------------------
 
1152Beskrivning över svenska kärrs uppodlingAnonym
1786, dec

BESKRIFNING ÖFWER UPODLINGEN AF QWARNKÄRRET, SOM INNEHÅLLER 10 GEOMETRISKA TUNNE- OCH 16 1/2 KAPPLAND, BELÄGET PÅ SVENSKBY RUSTHÅLLS EGOR, LYDANDE UNDER FAGERVIKS BRUK, I INGO SOCKEN, RASEBORGS WÄSTRA HÄRAD OCH NYLAND, HWILKET FÖRMENES I FORDNA TIDER WARIT ETT TRÄSK, OCH WID DESS UTLOPP DRIFWIT EN SQWALTQWARN.

Under åren 1758-1784 utdikades och odlades ett träsk i Fagerviks bruk i Nyland. Arbetsbeskrivning och kostnad, samt inkomst på nya odlingen.

----------------------------
 
1153Om gråstens klyvningModeer
1786, dec

OM GRÅSTENS-KLYFNING, I ANLEDNING AF HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR NÄSTFÖREGÅENDE MÅNAD.

Att klyva sten med hjälp av krut är dyrt. Om man letar efter naturliga sprickor och trär in en träkil, som är skodd med järn och ganska lätt hamrar på den, spricker stenen.

Finns bild på arbetsmetoden

----------------------------
 
1154Märkvärdiga händelser i naturenAnonym
1786, dec

MÄRKWÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN.

I en sjö i Götlunda socken i Närke har plötsligt fisken flutit upp på land och legat död efter stränderna. Folk har tagit hand om den och saltat ned mycket, och fisken tycks inte vara skadlig till föda. Orsaken till fiskdöden känner man ej. Kanhända någon skadlig gas trängt upp ur botten.

I Vassbo nära Hjälmaren var ett jordskalv, så att folk sviktade som i en gunga. Omedelbart under oss finns en vulkan, färdig att visa sig om Allmakten öppnar väg för den

----------------------------
 
1155Kungörelse om svaren angående sädestorkningshus, samt utdelad brandstodPatriotiska Sällskapet
1786, dec

KUNGÖRELSE OM SWAREN ANGÅENDE SÄDESTORKNINGS-HUS, SAMT UTDELT BRANDSTOD.

7 svar har inkommit alla med sina valspråk. Inget har uppfyllt det åsyftade ändamålet så något pris har ej utdelats. Samma fråga med dubbel belöning är utlyst.

En nybyggare som drabbats av vådeld har erhållit den Berchiska brandstoden.

----------------------------
 
1156Anmärkningar angående väderleken för november 1786Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1157Anmärkningar om färgmaterialerAnonym
1787, jan

ANMÄRKNINGAR OM FÄRG-MATERIALIER; I SYNNERHET OM WEJDE, KRAPP OCH WAU.

Färger indelas i trenne slag:

1) vatten- och saftfärger,

2) jord- eller oljefärger,

3) glasfärg eller emalj.



Mjölkglas görs av brända ben. Tillverkas i Berlin bl.a.

Spansk gröna göres av koppar och vindrav. Många tillsatser används i färgerierna för att förhöja eller förminska färgen t.ex. ättika, skedvatten, vinsten, urin, kalk och pottaska.

Från Indien kommer coccionelle. Är en slags insekt som lever på indiska fikonträdet. De rökes ned ur trädet och samlas ihop.

I Polen växer ett träd vid vars rötter finns ett bär eller insekt, som också ger röd färg.

Från Västindien kommer också indigo. Att göra den blå färgen anses vara det stora mästerstycket. Indigo bereds av en buske, som kallas nil eller anil.

Ordeille kommer från Kanarieöarna och är gjord av en slags bergmossa. Används inte så ofta då den är obeständig i färgen. Man gör lackmus av den i Holland.

Orleana ger en orange färg, som används i husfärgning. Curcuma eller Terra Merita är en ört som ger scharlakansfärg.

Galläpplen är ett slags äpplen som växa i Turkiet, ger färgen gallae.

Många träd från Västindien ger olika färger.

I Europa odlas ett gräs wejde, som när det har nått ett fingers längd plockas av, sköljes och torkas samt mals på en speciell kvarn. Efter att det begjutits med vatten brinner de ihop och ser ut som hö. Ger grönt och blått på förut gult. Ger även rött och svart.

Krapp är en annan växt, där man ur roten utvinner röd färg. Safflor odlas och blommorna ger ett gulrött färgämne likt saffran.

Wau ger gul färg och är också odlad i England och Tyskland bl. a. I Sverige växer flera vilda växter som används att färga med t.ex. skärda, knoppört, vädd, valbjörk, dofta, stenmossa, Marie sänghalm, ekäpplen, blåklint, spenat, tranbär, kråkbär, prästkragar, blåbär och stenfrö.

Förklaring av ritningar på kvarnar och torkställningar för färgframställning.

----------------------------