Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1139Några anmärkningar om väderlekens förhållande efter årstidernaCreutz, Modeer
1786, okt

NÅGRA ANMÄRKNINGAR OM WÄDERLEKENS FÖRHÅLLANDE EFTER ÅRSTIDERNA

Väderlekens skiften bör göra, att vi söka efter orsakerna. En del växter, som visar sig tidigt på våren, förebådar torr sommar och andra väta. Ett flitigt granskande av detta skulle gynna våra efterkommande. Visar sig mycket blåklint, blir nästa års skörd svag. Mycket ekollon visar att hösten blir lång och vacker. Tranärter visar på våt höst. När getingarna bygger under tak blir det våt höst, bygga de i jorden blir det torrt. Mycket rönnbär tyder på våt höst.

Fäller hästar och kreatur håren tidigt blir det tidig vår. När haren, som har färg av snön, växlar i färg blir vintern lång. När möss söker sig till husen kommer vintern. Om mullvaden kastar upp stora högar blir vintern kall. När vattensorkar bygger på land blir vattendragen bottenfrusna. När myrorna svärmar flitigt blir god sommar. Jag har sett myrstackar på holmar, som måste ha kommit till genom att honan flugit dit. När väppling och harsyra vänder upp bladen blir blåst.

Tillägg av Modeer.

Årstiderna rätta sig inte efter den borgerliga almanackan. Man måste rådfråga naturen själv. Vilken kunskap skulle lantmännen ha, om de ägde en almanacka hämtad av iakttagelser ur naturen.

Vårens början med blåsippor och hästhov.

Vårens medeltid med vitsippa och kabbeleka.

Vårens slut med hägg, gräset börjar växa, smöret blir gult och enen ryker.

Sommarens början med rönnens blomning, rågen går i ax.

Sommarens medeltid när ärten och blåklinten blommar, smultronen mognar.

Sommarens slut när hallonen mognar och skörden börjar.

Höstens början när ljungen blommar och sädesmannen manas ut på fältet.

Höstens medeltid när äpplena och lingonen mognar och skogen gulnar.

Höstens slut när lövet faller och svalan flyttar.

Den odödlige Linné har redan genom sin Calendarium Florae banat väg till en Naturens Almanacka.

----------------------------
 
1140Anmärkningar angående mjölkkor, smör och ostAnonym
1786, okt

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE MJÖLKEKOR, SAMT SMÖR OCH OST

Högbenta kor är dåliga mjölkkor, medan bruna är de bästa. Stora svarta rättikor, nässlor, palsternackor, rovor och kålblad befordrar mjölken. Ju mer en ko mjölkas, desto mer mjölk ger hon. Mjölkpigans förhållande till djuren är också viktigt. Mjölkkärlen måste var rena. Om smöret inte kärnar anses det ofta bero på häxeri, antingen i kärlet, mjölken eller luften. Glasbunkar är de bästa kärlen. De glaserade krukmakarkärlen kan innehålla bly. De bör aldrig användas till sur mjölk. Snygghet och renlighet är viktig i mjölkkammaren.

----------------------------
 
1141Årsväxt i Östergötland på några år.Anonym
1786, okt

ÅRSWÄXT I ÖSTERGÖTLAND PÅ NÅGRA ÅR

Östergötland har räknats som en kornbod, som kunnat sälja till kringliggande platser. Detta beskriver Broocman i sin beskrivning av Östergötland. Nu har emellertid landet drabbats av missväxt. Missväxten beror på väderleken och inte på jordmån eller dålig skötsel. Uppteckning från 1771-1785 av höskörd och säd.

----------------------------
 
1142Anmärkningar angående väderleken för september 1786Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1143Ittershagens uppgift att bereda takspån mot eld och rötaArbin, A M v
1786, nov

ÖFWERSÄTTNING AF HERR GEORG CHRISTIAN ITTERHAGENS PÅ TYSKA SPRÅKET FÖRFATTADE UPGIFT, AT GÖRA TAKSPÅN OANTÄNDLIG WID ELDSWÅDOR OCH WARACKTIG EMOT RÖTA.

Att kalk, släckt med hett vatten, kan konservera träspån så att risk för brand minskar, menar Itterhage efter experiment, som han gjort. Dessutom blir spånen ej utsatta för röta. Man gräver en grop och kläder den invändigt med bräder. Däri varvar man kalk och spån, som får ligga flera veckor.

Han föreslår att man behandlar skeppsplankor på samma sätt för att undvika skeppsbrand. Att övertäcka kruttunnor med kalk skulle hjälpa mot eld.

Arbin har reservationer mot sättet, men menar att om det fungerar borde man använda det på golvplankor, som ibland med stor skada lossnar där de är fästade i murar. Han tror att det kan bero på sanden som är blandad i murbruket.

----------------------------
 
1144Om stora barnhusinrättningens ödenUlf, Carl Magnus
1786, nov

OM STORA BARNHUS-INRÄTTNINGENS ÖDEN.

Den 24 april 1624 beslutas att anlägga ett barnhus för värnlösa och övergivna ungdomars upptuktelse. GUSTAF ADOLPH ger tuktmästaren i Stockholm Joachim Firbrandt i uppgift att inrätta en anläggning för 100 barn.

Den 30 oktober 1633 utfärdar Drottning CHIRISTINA privilegium för informatorn och hovpredikanten mäster Johan Mathiae att anlägga ett barnhus, där barnen skall få lära sig antingen bokliga konster, hantverk eller krigskonst allt efter vars och ens önskan.

En öde plats vid Rörstrand doneras till evärdlig ägo. Sedan följer stadgar från 1650 till 1755. 1785 inrättas ett hem för spädare barn.

----------------------------
 
1145Nödiga underrättelser vid åkerbruketCreutz, Carl Gustaf
1786, nov

NÖDIGE UNDERRÄTTELSER, SOM WID ÅKERBRUKET BÖRA I ACKT TAGAS.

Åkern bör vara väl hägnad. För att undvika bottensyra måste åkern dikas. För lite dikning är skadligt, men för mycket minskar åkern, så det gäller att göra lagom.

Åkern bör ligga i sol och inte i skugga av buskar och träd. Beredningen av jorden är viktig och man använder de redskap som lämpar sig bäst beroende på jordens beskaffenhet. En bonde bör själv, veta hur han skall handskas med utsäde och sådd och inte bara lita på anställda.

Växelbruk är viktigt. Korn och vete trivs på samma jordar.

Gödsling sker oftast vid midsommar, vilket är en olämplig tid då solen torkar ur gödseln dess verkande partiklar och bortför dem med luften. Bättre tid är på hösten.

----------------------------
 
1146Underrättelser om linnevävnaden i Nätra sockenAnonym
1786, nov

UNDERRÄTTELSE OM LINNE-LÄRFTS WÄFNADEN UTI NÄTRA SOCKEN.

Kännetecken på fint lingarn är att det är gult till färgen eller vitt om det är blekt. Det skall kunna delas av borste och vara långt.

I Nätra och flera av landsorterna revas lingarnet på haspel som är 2 1/2 aln i diameter. 100 varv gör en knäpp och 16 knäpp en haspelhärva.

Vid Nyköpings Arbetshus och de flesta fabriker räknas annorlunda. Beskrivning av hur garnbommen bör vara placerad i förhållande till bröstbommen beroende på vilken sorts dräll man väver.

Beskrivning av hur skedarna är indelade i pasmor.

Recept på klister som man stryker på väven för att få den hållbarare och underlätta vävningen.

Viktuträkning av inslagsgarnet. Tidsåtgång och spinnarlön.

Vävlängd på en dag av olika kvaliteter. Garnuträkning och priser på garnet.

----------------------------
 
1147Om matrabarberBergius, Peter Jonas
1786, nov

OM MAT-RABARBER.

P.J. Bergius ger anvisning på hur man kan använda Rheum Rhaponticum, som han kallar matrabarber. Stjälken och bladen ger en behaglig syra och kan blandas i alla slags soppor. Om man breder jord över stjälkarna vartefter de kommer upp blir de bleka till färgen och så möra att de kan ätas som sallad.

Skall planteras på kalljord och växer sen år efter år. Bergius har lämnat frön från sina plantor till direktören Callström i Kungsträdgården vid Jakobs kyrka, där man kan erhålla dessa

----------------------------