Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1130Anmärkningar angående väderleken för juli 1786Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1131Om lanthushållningens upphjälpande och förkovrande i synnerhet i SmålandAnonym
1786, sept

OM LANDTHUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE OCH FÖRKOFRANDE, I SYNNERHET UTI SMÅLAND (FORTS)

Om odalåker och utsäden.

En häst är som dess skötsel och så är det med åkern också. Missväxt härleder ofta från lantbrukarens mindre eftertanke, tröghet och försummelse. Betydande hinder om inte storskifte skett. Tvesäde rekommenderas särskilt på sandjord. Ju mindre åkrar desto mer sällan får jorden vila. Lera och särskilt märgel förbättrar jorden. Är jorden sur och tung hjälper sand. Stenrensning och dikesanläggning. Diken avleder vatten och lämnar luften fritt tillträde till växten, som blir upplivad. Under sura höstar måste man torka säd, åtminstone till utsäde. Den säd som växt på en åker, kan bara användas till utsäde där i 3 år, sedan måste man köpa eller byta med grannarna. Sådden sker i torrt och varmt väder. Höst- och vinterråg trivs i Småland om jorden är väl beredd och gödslad. Lin sås oftast på trädesjorden.



Om betesängar, deras indelning och stängsel.

Då boskapen haft en mager vinter, blir våren och sommaren ingen fägnad om betet är dåligt. Man måste dela betet i mindre ängar, så att de hinna växa till sig och inte trampas och sölas. Det fordras en kalvhage, 2 hästhagar, 2 oxhagar och 4 kohagar. Betet ömsas var fjortonde dag. Fåren går på trädesgärdet. Ungboskapen får söka sin föda på utmarken. Gott vatten är lika viktigt som bete. Man bör försöka få levande stängsel, genom att lägga ned alkvistar med frön. Djupa diken runt betet är kostsamt, men dikesjorden blandad med hack av kvistar ger utmärkt gödning.



Om beteshagarnas utsöndrande från utmarken.

Beteshagarna skall en gång för alla avsöndras från skogen.



Om boskapsavel.

Allmogens välmåga kommer av boskapsskötseln. Utan dess spillning kan åker och äng inte bestå. Boskapen ger mjölk, kött, talg, skinn, hudar, hår och ull. Man bör inte ha fler djur än man kan underhålla. Djuren skall fodras 4 gånger om dagen med halm, hö, löv, nässlor, rovor och sillhuvuden. De skall hållas rena och man skall tala väl med dem. På detta sätt ger 2 välfödda kor mer än 4 magra. Kalvar bör påläggas, men inga som har mindre än 8 framtänder. De uppföds inne hela första året med enelag, surmjölk och vassla. Ungdjuren skall ha salt och gnidas i munnen med salt varje vecka. Svansar och manar klipps på hösten.

Fåraveln bör förbättras med bättre baggar, så att ullen blir finare. De fodras inne i fårhuset under vintern och skall ha tillgång på sleke av salt, malört och enbär. Får äter gärna löv, men bör ha tillgång på hö också.

Svin är avelsamma. De måste dock alltid vara ringade.

Bin är de minst kostsamma husdjuren. De behöver tillsyn under svärmningen och dragfria hemvist. Kuporna bör stå mot norr, så att de inte värms av vårsolen för tidigt. Bin har som andra kreatur ont om födan om de blir för många. Därför bör man plantera blomrika träd, om man skall lyckas med biodling.



Om svedjande och skogars vård.

Säd på svedjeland blir riklig och skogen växer fort på jord som varit svedd. Inget svedje bland björk. De ger rikligt med löv och trä till redskap och ved. Granarna underkvistas och stammarna tas till gärdsel. Ljung och lingonris skall inte svedjas, utan förruttnas under granris. Inget svedje sker förrän träden är så stora att de kan nyttjas till ved eller gärdsel. Granen ersätts på 30 år. Tallen på 40. Man bör bara svedja till beteshagar eller vid bergverk, där kolning förekommer. De som säljer produkter ur skogen bör vara varsamma.



Om lövträds planterande.

Träd bör avlas med frö och inte genom att flytta ett halvvuxet träd. Allmogen bör beflita sig om ekplantering. Man låter svinen upprota marken och där sås ekollon. Där sås hägg, oxel och rönnbär för att tvinga eken att växa rak. Senare kan man hacka upp platsen och så höfrö. Denna plantering länder en jordbrukare till heder, då han inte själv får någon nytta av den.

Om allmogen följer dessa rekommendationer förbättrar de sina hemman. En bondes främsta styrka består i många barn, då detta arbetssättet kräver många händer.

----------------------------
 
1132Anmärkningar över ekonomiska försök av en finsk nybyggareAnonym
1786, sept

ANMÄRKNINGAR ÖFWER OECONOMISKA FÖRSÖKEN AF EN FINSK NYBYGGARE, UTI HUSHÅLLS-JOURNALEN ÅR 1786 MAIJ MÅNAD

Författaren är villrådig om han skall satsa på fåravel eller boskapsavel. Jag har i 50 års tid haft ladugård. Till en början 200 kor, men då de blir större c:a 100. Det har visat sig att medelmåttiga föräldrar kan ge praktexemplar vid aveln. Det mesta beror på gott bete, vatten och vänlig skötsel. Då ger en ko god ränta. Det är inte nödvändigt att ta vara på all grädden vid smörtillverkningen. Flera kärl och flera armar som skummar, äter upp förtjänsten av mer smör. Min mjölk silas i blykärl, då slipper man rengöringen och fetman fastnar inte i kärlet. Får inte surna i kärlet, då det skadliga blyet fälls ut. Blylådorna håller i 30 år. Att göra ost lönar sig inte. Troligen är det bättre att ge överloppsmjölken till djuren. Redogörs för försök att göra så mycket smör som möjligt av en viss kvantitet mjölk. Vad som vållar att en del kärningar är nästan omöjliga har man aldrig lyckats förklara. Kan vara en ört eller insekt.

Getter är lönsamma om man har en duktig vallare. Tag mina anmärkningar endast som välmening från min sida.

----------------------------
 
1133Stillande badning mot håll och styngAnonym
1786, sept

STILLANDE BADNING EMOT HÅLL OCH STYNG

Koka torkade kardborrar och lägg på stället där hållet känns. När det endast känns i axeln försvinner det av sig självt. Åderlåtning och salpeterpulver ges efter vanligheten för säkerhets skull.

Jag har använt lingondrickan, som rekommenderades i Hushållnings-Journalen 1779 i stället för ättika vid vasslans ystande. Jag har även blandat det med källvatten. Under 7 år har ingen dött, som använt detta botemedel. Min 50-åriga dräng insjuknade svårt i håll och styng och en gumma som åderlät honom sade bestämt, att han skulle dö. En piga sändes till apoteket efter mer medicin, men tyckte inte det var någon idé att gå, när han ändå skulle dö. Detta förargade mig så att jag sa: Du skall din --- få se, att han skall bli frisk. Han fick behandling med kardborrar och den beskedliga karlen lever än.

Jag har också prövat lingondrickat mot hetsiga sjukdomar. Det prövades på en gosse, som nattetid blev svårt sjuk och ingen doktor fanns att tillgå. En äldre kvinna, som i många år besvärats av en svår törst, har också fått lindring.

Undanber mig vördsammast kritik, förrän de som så vill, har gjort ordentliga försök

----------------------------
 
1134Om nyttjandet av tobak: Kungl. Kollegii Medici underdåniga betänkande av den 22 augusti 1785Anonym
1786, sept

OM NYTTJANDET AF TOBAK: KGL. COLLEGII MEDICI UNDERDÅNIGA BETÄNKANDE AF D. 22 AUG 1785

Kungl. Maj:t har genom en Instruktion befallt Kollegium Medici att ta reda på orsakerna, varför en del orter är mer osunda än andra och vilken ändring bör vidtagas. I stöd av denna befallning vill vi visa på tobakens skadliga påföljder. Inte bara äldre utan även ungdom har fått den inrotade vanan att bruka tobak. Den finns bekvämligt tillgänglig och odlas överallt till lantbrukets skada och förlust.

Tobaken försvagar matsmältningen och påverkar nerverna genom sin narkotiska egenskap. Att alldeles förbjuda ett så inrotat missbruk torde inte gå. Men inskränkningar i allmogens planteringar till förmån för nyttiga växter vore önskvärt. Odlingarna borde ske i städerna. Om beredningen skedde i fabriker, skulle det vara mindre skadligt för hälsan. Dessutom måste varan köpas för reda pengar, vilket också skulle försvåra åtkomsten, särskilt för ungdomen.

----------------------------
 
1135Om tak av sågspånLeyel, Carl
1786, sept

OM TAK AF SÅGSPÅN

I anledning av rön publicerade i Hushållnings-Journalen har jag gjort försök att täcka tak med sågspån.

Detta har lyckats bra. Det har legat ett år utan att läcka.

----------------------------
 
1136Anmärkningar angående väderleken för augusti 1786Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1137Anmärkningar vid gråstenshuggningen i KarlskronaHenschen, Erasm. Gabr.
1786, okt

ANMÄRKNINGAR WID GRÅSTENSHUGGNINGEN UTI CARLSCRONA

Om man inte hittar lämpligt material till huggning kan klyvning vara värt att försöka. Sandsten spricker av väta och köld, men gråstenen står emot.

Den ljusa gråstenen är mest lämplig till huggning. Den finns i Blekinge. Ritning och beskrivning på de franska verktygen som används. Dessa verktyg är så enkla, att vilken smed som helst som får en mall, kan tillverka dem. Beräkning av priser och dagsverken.

Enklast är att spränga kullerstenar och sedan med ett enda slag hugga dem raka. Beskrivning på olika sätt att klyva.

Gråstenshuggningen har med fördel använts vid den nya dockbyggnaden i Karlskrona. Tabell på kostnaden.

När en stenhuggare antages får han ett nummer, som följer honom. Detta nummer målas i romerska siffror med tjära på hans verktyg. Även stenen märks. Varje stenhuggare har tillåtelse att vara närvarande, när andras stenar mäts, anmärka på felen och föra journal. Springer en sten sönder under arbetet betalas 2/3. Om han på något sätt skadar sina kamraters arbeten eller anger sig sjuk utan att vara det, blir han avskedad. Den som anger honom får belöning. Blir han sjuk får han viss ersättning. Premier utbetalas till de flitigaste.

Ritning och beskrivning på olika stenar huggna på olika sätt.

----------------------------
 
1138Rön och försök vid mossars och kärrs uppodlingHisinger, J
1786, okt

RÖN OCH FÖRSÖK WID MOSSARS OCH KÄRRS UPODLING

När jag uppodlat kärr, har jag första året bara upptagit ett dike längs med. Senare grävs diken mellan huvuddikena. Det uppgrävda skall läggas ut mitt på tegen. Nästa år torvas tegen av och torven läggs i hög att ruttna. Är det vit lös mossa har jag prövat att bränna av den. Redan i slutet av juli har jag sedan sått med rotråg. Dikena måste rensas varje år. Blir kärren fortfarande gyttjiga påförs sand. När gräset försvinner på mossarna, finns alltid mossa och trädgrenar som skjutits upp. Då får man ta bort rötterna, göda och så igen. De ger då fullgod avkastning och lönar kostnaden. Jag har också planterat potatis och rotfrukter, vilka blivit bra. Morötter och sockerärter blir inte tillräckligt söta.

----------------------------