Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1102Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamlingPatriotiska Sällskapet
1786, april

FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING

Redovisas Nummer 40-118 i octavio

----------------------------
 
1103Anmärkningar angående väderleken för mars 1786Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1104Ekonomiska försök av en finsk nybyggareAnonym
1786, maj

OECONOMISKA FÖRSÖK AF EN FINSK NYBYGGARE.

Noggrann redovisning av mjölkmängd, smörmängd och ostmängd på gården. Bonden tror sig kunna förbättra rasen och förmera mjölktillgången.

Funderingar om tidpunkten att så råg.

----------------------------
 
1105Om den fria teckningsskolan i ParisBarchaeus, Wetterqvist
1786, maj

OM DEN FRIA TECKNINGS-SCHOLAN I PARIS.

1765 inrättades i Paris en skola för slöjdidkares uppfostran. Så snart skolan öppnades anmäldes 1500 elever. De delades in i grupper och undervisades i räkning och geometri, byggnadskonst, människofiguren och djuren, blommor och ornamenter. Efter avslutad undervisning uppmuntras de med gesäll- och mästarbrev samt medaljer.

Var tredje månad delas ut ett betyg. Månadernas dagar är skrivna på tre rader. Om eleven varit frånvarande stryks ett snett streck över den dagen. Om eleven får ett rakt streck över dagen betyder det att man är missnöjd med honom.

Föräldrar eller mästare skall varje månad besöka skolan för att efterfråga elevens förhållanden. Varje dag hembär eleven en jetong för att visa upp hemma, som ett intyg att han deltagit i undervisningen.

Efter parisisk sed finns schweizaren, som bor vid skolans ingång och har ansvar för all material och ordningen på skolan. Ostyriga elever kastar han ut så att undervisningen inte störs.

Skolans lärare antas efter att ha lämnat arbetsprov. Skolans ekonomi betungar inte den franska staten, utan lever på frivilliga sammanskott och insättningar. Man äger lotter i skolan, till ett antal av 377 stycken. Bland ägarna märks konungen, prinsar och prinsessor.

Även i andra franska städer finns teckningsskolor. I Stockholm finns en Kungl. Målare- och Bildhuggare Academie, grundad av konungen 1777 och helt kostnadsfri. Skolan är indelad i:

1) Modellskolan, där det tecknas efter naken modell. Antalet lärjungar är 20.

2) Gipsskolan, där det ritas efter antiker och gipsmodeller. Antalet elever är 8.

3) Arkitekturskolan, där man studerar grunderna till arkitekturen. Antal, så många som få rum runt bordet.

4) Praktiska geometrin, perspektiv och målaranatomin.

5) Nedre skolan, där nybörjare undervisas i figurprinciperna, ornamentik och landskapsritningar.



Reglerna för skolan, skall var anslagna på dörren.

1) Var och en, som ritar efter levande modell, skall visa upp sitt arbete och få det godkänt.

2) Är akademiens ämbetsmän nöjda med sökandes arbete, får han ett skriftligt bevis.

3) Eleverna får inte införa värjor i arbetsrummet.

4) Var och en skall vara försedd med papper, kritor och bröd, så att inget onödigt spring skall hindra undervisningen.

5) Lärjungarna skall i god ordning inta sina platser. De som har rätt att välja platser går först.

6) Alla är skyldiga att visa sina ritningar och få dem korrigerade.

7) Var och en skall uppträda med ordning, anständighet och vördnad, eljest blir han avvisad.

----------------------------
 
1106StuterierCreutz, Carl Gustaf
1786, maj

NÖDVÄNDIGHETEN AF FULLSTÄNDIGA ANNOTATIONS-BÖCKER WID STUTERIERNA.

Nödvändigt att föra fullständiga anteckningar vid stuterierna, så att man så småningom kan avföra de djur som ha sämre egenskaper. De dåliga egenskaperna ha en förmåga att sprida sig.

Angående hästars längd. Långa hästar anses vackrare men är svagare. En kort häst är mer samlad, har närmare väg till hjärta och pulsar och blir därför starkare.

Bonden bör skaffa sig goda hästar, eftersom hans välfärd är i hög grad beroende av dessa. Tyvärr får hästarna i Sverige arbeta onormalt mycket och fram för allt börja i för unga år.

Stallbyggnaden skall byggas på torr mark och göras dragfri samt med så god plats att hästen kan lägga sig ned. Man föreslås skaffa hästar av norsk eller finsk avel. De hästarna trivas väl här.

Man bör inte köpa häst på marknader. Ej heller byta häst med någon, ty byte är gjort för gäckeri.

Att undersöka tänderna är viktigt. Hästar skall inte åderlåtas och man skall vara försiktig med mediciner. Hästar kan få starr och vara närsynta. Då är de ofta skygga. Glöm inte ge hästen salt.

En blandning med hästar från sydligare länder skulle vara av godo för alla länder. Sydländerna behöver hästar från Norden, men är svåra att övertyga om detta.

----------------------------
 
1124Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets BoksamlingPatriotiska Sällskapet
1786, juli

FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING

160 böcker in octavio

----------------------------
 
1125Anmärkningar angående väderleken för juni 1786Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1126Om lanthushållningens upphjälpande och förkovrande i synnerhet i SmålandKeij, Johan
1786, aug

OM LANDTHUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE OCH FÖRKOFRANDE, I SYNNERHET UTI SMÅLAND

Alla trogna undersåtar bör verka för att giva Gud vad honom tillhörer och Konungen vad honom tillhörer. Jordbrukaren har inte den sämsta lotten. Han lever tryggt i sin koja och får sköta sig själv.

Ett rikes styrka står med folkökningen. Därför är hemmansklyvningar tillåtna, bonden får utlagor om han har 4 barn hemma, vid missväxt finns magasiner att låna ur, vid överflöd kan säden säljas för stadgat pris till brännerierna. Patr. Sällskapet hedrar den som utmärker sig i lanthushållningen.



Om hustomter, deras indelning, byggande, odlande och planterande.

Hustomterna skall vara stora, dels med tanke på eldsvåda och dels så att flera hushåll ryms. Beskrivning på hur en tomt skall indelas. 4 askar planteras, då ormar inte trivs i dess närhet. Utanför den ingärdade tomten läggs gatan, som leder till ladugårdsplanen. Sädesstuga med spis och badstuga byggs längst bort.



Om gödselns förökande.

Gödseln är guldgruvan, ur vilken jordbrukaren hämtar sin förmögenhet. Beskrivning av en kompost. Lövet som faller på ängarna skall räfsas samman och användas som strö i ladugården och föda till fåren. All urin efter människor samlas. Större grenar och stubbar samlas till milor, som tänds. Askan används som gödsel.



Om höfrös samlande.

När höet körs in, vältes det av så att fröna faller på ett lakan. Även på stället där höet gives till djuren samlas fröna.



Om ängens förändrande och förbättrande.

Alla barrträd på ängen skall tas ned. Att alla hårdvallsängar i forntiden varit åker syns på upplagda rör och renar. Ängen delas i 12 stycken, som bearbetas på olika sätt. Torven tas upp och vändes. Rensa från stenar och fyll igen hålen. Vart 12:e år upptas ängen till åker. Att odla upp mossar kan inte en vanlig bonde klara. Det är ett arbete för adeln.

----------------------------
 
1127Hammarsmedshärd vid Strömfors bruk i Finland är inrättad med rör, att förekomma eldsvådor av gnistorAnonym
1786, aug

HAMMARSMEDS-HÄRD VID STRÖMSFORS BRUK I FINLAND, INRÄTTAD MED RÖR, AT FÖREKOMMA ELDSWÅDOR AF GNISTORS UTSPRIDNING

Ritning och beskrivning.



----------------------------