Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1099Några anmärkningar över stuteriernas anläggning, samt unga fålars uppfödandeCreutz, Carl Gustaf
1786, april

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ÖFWER STUTERIERS ANLÄGGNING, SAMT UNGA FOLARS UPFÖDANDE.

Var och en som har hårdvallshö, sommarbete och rent vatten kan anlägga ett stuteri. Föder man upp sina egna hästar blir man inte bedragen. Goda fålar bör kunna säljas vid 3 år.



Hur hingstar och ston bör vara beskaffade.

Hästarna skall vara felfria, annars följer felet med till nästa generation. Beskällaren skall vara minst 3 år och stoet minst 4. Växten och byggnaden kommer av föda och skötsel men grunden av rasen. Man bör använda hästar med gott humör.

Rätta betäckningstiden, och vad därvid bör iakttagas.

Hingsten och stoet skall släppas lösa hos varandra. En hingst bör få vilopauser och födas med lätt foder.

Hur stoet bör hållas, sedan det blivit dräktigt.

Det dräktiga stoet bör få gott bete och tillräckligt väl bärgat hö. Hon skall ha avpassad motion och få tumla omkring. Detta gör att fostret inte växer fast. Stoet får inte skrämmas, då fölet i så fall kan bli skyggt och otryggt.

Vad som bör iakttagas sedan stoet fölat, och om gräsbetet.

April är den bästa födelsetiden för fölen. De har då sex månader att dia på. Stoet bör ha en avbalkning, där hon kan dia i lugn och ro. Stoet och fölet släpps på gott bete med tillgång till friskt vatten. Flera ston med föl kan vara tillsammans, men tål inte andra hästar. Man skall leka och fjolla med fölen, så att de blir folkkära. Djuren kan gå ute även sen frosten kommit.



Om installning, ans och vinterföda.

Fölen skall ha egen spilta, så stor att de kan ligga ned. De få vara lösa till i mars, då de grimmas upp. Det skall hållas rent under hästarna. De vantrivs i orenlighet. De får ohyra och förstör hovarna. Man skall aldrig ha flera djur tillsammans. I mars skall man skrapa bort luddet ur fällen och umgås försiktigt med djuren, när de släpps på stallgården. Under vinter fodras djuren med hårdvallshö ur en tät krubba. Den skall hela tiden hållas ren. Man skall inte ge dem mjölk.



Hästkurer.

Bästa sättet mot sjukdomar är god föda och skötsel. Att ofta ge medicin och åderlåta försvagar. De sjuka skall skiljas från de friska. Dåligt foder framkallar mask. Djuret återhämtar sig om det får bra foder. Har det gått för långt finns ingen bot. Yttre skador och sår skall hållas rena. Man skall vara försiktig med salvor och omslag.



Om hästslagets förbättrande och bibehållande vid beständig godhet.

De bästa hästarna är avlade här i vårt klimat, som bondklippare, norsk- och finskhästar. De som kommer från t.ex. Tyskland vantrivas. Dock må erkännas att de inhemska inte blir så höga, som kavalleriet önskar. Detta kan man råda bot för, då klippareston betäcks av större hästar.



Om färgen och vad vid den kan märkas.

Alla skymlar är goda, tigrar och grå härnäst, medan ljusa är svagare. Isabeller har röda ögon och ser bra i mörker. Stora utögda har dåligt humör. Ju besynnerligare färger och tecken desto bättre hästar. Färgen kan bero på födan.

Om hästarna i ett stall trots god ans inte trivs måste man flytta stallet till ett höglänt ställe. De som inte trivs med varann skall skiljas.



Bihang.

Hur hästars avföda från de varmare klimaten, i våra stuterier, till rasens bibehållande bör kunna souteneras.

Den sanning kan inte motsägas att mjölksaften i ådrorna, förvandlad, håller kroppen vid makt. Födan påverkar växt, styrka, humör och färgning. Även klimatet spelar in. Det är viktigt att fölen däggas av mödrarna så länge som möjligt. I vårt land blir det endast 4 månader. De skall sedan skötas med stor omsorg.

Kroppens förrättning är de samma hos hästar, som människor, nämligen naturliga, livliga och gagneliga.

Långt grovt hö är otjänligt för fölen. De tröttnar av att tugga, innan de är mätta. En blandning av hö och havre är bäst. Asplöv håller bort sjukdomar.

----------------------------
 
1100KolningssättLagersvärd, F
1786, april

PROFKOLNING EFTER HERR COMMINISTERN, MAGISTER TOLLS KOLNINGS-SÄTT.

Jag, som hört magister Toll berätta om kolningen, gjorde efter hans recept. Dock fick jag inte hans resultat. Jag bad att få låna hans dräng. Efter flera försök uppdagades att Toll använde granskog, vilket ger mer kol än tall. Kolen från tall är dock bättre.

Jag gjorde tre milor och lät flera ståndspersoner vara med vid rivandet. Inför tinget gick de ed på att kolningen gått rätt till. Jag får hela tiden mindre kol än Toll och begär nu av honom att han offentligt undervisar om sin metod.

----------------------------
 
1101Anmärkningar angående väderlek och varupriser i landsorternaAnonym
1786, april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Gisslarbo. Flera milor brann, då kolarna för den myckna snön inte kunde komma till dem. Följden har blivit att tackjärnspriserna stigit. Nu har vi gott före och körslorna sker med bekvämlighet. Alla sjöar norr om Södertälje är farbara.

Ångermanland. God skörd, vilket sänkt priserna.

Skanör. I början av månaden stark köld, sedan mängder av snö. Ett enda fartyg har strandat vid revet.

Bohuslän. Den 17 februari. Isen har brutits upp av stormen och sillen visat sig i stor mängd. Detta har uppmuntrat trankokarna.

----------------------------
 
1102Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamlingPatriotiska Sällskapet
1786, april

FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING

Redovisas Nummer 40-118 i octavio

----------------------------
 
1103Anmärkningar angående väderleken för mars 1786Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1104Ekonomiska försök av en finsk nybyggareAnonym
1786, maj

OECONOMISKA FÖRSÖK AF EN FINSK NYBYGGARE.

Noggrann redovisning av mjölkmängd, smörmängd och ostmängd på gården. Bonden tror sig kunna förbättra rasen och förmera mjölktillgången.

Funderingar om tidpunkten att så råg.

----------------------------
 
1105Om den fria teckningsskolan i ParisBarchaeus, Wetterqvist
1786, maj

OM DEN FRIA TECKNINGS-SCHOLAN I PARIS.

1765 inrättades i Paris en skola för slöjdidkares uppfostran. Så snart skolan öppnades anmäldes 1500 elever. De delades in i grupper och undervisades i räkning och geometri, byggnadskonst, människofiguren och djuren, blommor och ornamenter. Efter avslutad undervisning uppmuntras de med gesäll- och mästarbrev samt medaljer.

Var tredje månad delas ut ett betyg. Månadernas dagar är skrivna på tre rader. Om eleven varit frånvarande stryks ett snett streck över den dagen. Om eleven får ett rakt streck över dagen betyder det att man är missnöjd med honom.

Föräldrar eller mästare skall varje månad besöka skolan för att efterfråga elevens förhållanden. Varje dag hembär eleven en jetong för att visa upp hemma, som ett intyg att han deltagit i undervisningen.

Efter parisisk sed finns schweizaren, som bor vid skolans ingång och har ansvar för all material och ordningen på skolan. Ostyriga elever kastar han ut så att undervisningen inte störs.

Skolans lärare antas efter att ha lämnat arbetsprov. Skolans ekonomi betungar inte den franska staten, utan lever på frivilliga sammanskott och insättningar. Man äger lotter i skolan, till ett antal av 377 stycken. Bland ägarna märks konungen, prinsar och prinsessor.

Även i andra franska städer finns teckningsskolor. I Stockholm finns en Kungl. Målare- och Bildhuggare Academie, grundad av konungen 1777 och helt kostnadsfri. Skolan är indelad i:

1) Modellskolan, där det tecknas efter naken modell. Antalet lärjungar är 20.

2) Gipsskolan, där det ritas efter antiker och gipsmodeller. Antalet elever är 8.

3) Arkitekturskolan, där man studerar grunderna till arkitekturen. Antal, så många som få rum runt bordet.

4) Praktiska geometrin, perspektiv och målaranatomin.

5) Nedre skolan, där nybörjare undervisas i figurprinciperna, ornamentik och landskapsritningar.



Reglerna för skolan, skall var anslagna på dörren.

1) Var och en, som ritar efter levande modell, skall visa upp sitt arbete och få det godkänt.

2) Är akademiens ämbetsmän nöjda med sökandes arbete, får han ett skriftligt bevis.

3) Eleverna får inte införa värjor i arbetsrummet.

4) Var och en skall vara försedd med papper, kritor och bröd, så att inget onödigt spring skall hindra undervisningen.

5) Lärjungarna skall i god ordning inta sina platser. De som har rätt att välja platser går först.

6) Alla är skyldiga att visa sina ritningar och få dem korrigerade.

7) Var och en skall uppträda med ordning, anständighet och vördnad, eljest blir han avvisad.

----------------------------
 
1106StuterierCreutz, Carl Gustaf
1786, maj

NÖDVÄNDIGHETEN AF FULLSTÄNDIGA ANNOTATIONS-BÖCKER WID STUTERIERNA.

Nödvändigt att föra fullständiga anteckningar vid stuterierna, så att man så småningom kan avföra de djur som ha sämre egenskaper. De dåliga egenskaperna ha en förmåga att sprida sig.

Angående hästars längd. Långa hästar anses vackrare men är svagare. En kort häst är mer samlad, har närmare väg till hjärta och pulsar och blir därför starkare.

Bonden bör skaffa sig goda hästar, eftersom hans välfärd är i hög grad beroende av dessa. Tyvärr får hästarna i Sverige arbeta onormalt mycket och fram för allt börja i för unga år.

Stallbyggnaden skall byggas på torr mark och göras dragfri samt med så god plats att hästen kan lägga sig ned. Man föreslås skaffa hästar av norsk eller finsk avel. De hästarna trivas väl här.

Man bör inte köpa häst på marknader. Ej heller byta häst med någon, ty byte är gjort för gäckeri.

Att undersöka tänderna är viktigt. Hästar skall inte åderlåtas och man skall vara försiktig med mediciner. Hästar kan få starr och vara närsynta. Då är de ofta skygga. Glöm inte ge hästen salt.

En blandning med hästar från sydligare länder skulle vara av godo för alla länder. Sydländerna behöver hästar från Norden, men är svåra att övertyga om detta.

----------------------------
 
1124Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets BoksamlingPatriotiska Sällskapet
1786, juli

FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING

160 böcker in octavio

----------------------------