Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1090Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1786, febr

BERÖMLIGA GERNINGAR

Gåvor till de drabbade av vådelden i Jönköping.

----------------------------
 
1091Anmärkningar angående väderleken för januari 1786Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1092Om skogar, byggningssättTham
1786, mars

OM SKOGAR, BYGGNINGSSÄTT, ELDSWÅDOR M M. AF THAM TIL DAGSNÄS.

När Jönköping eldhärjades gick värden för 3-4 tunnor guld till spillo. Det brinner i medeltal två städer om året, trots de lagar som finns för att förhindra eldsvådor. Man måste sota skorstenar och anlägga kjölnor långt från husen. Förekomma tjänstefolkets vårdslöshet med eld, genom att inte använda tobakspipor utan lock. Inte använda julhalm på golven.

Några synpunkter på Patriotiska Sällskapets fråga: Om rätta byggningssättet i våra småstäder?

1) Att inte anlägga städer på platser utan vatten.

2) Att bygga hus med bara en våning.

3) Gatorna böra var minst 50 alnar breda och de största ännu bredare. Gatorna bör vara planterade med träd.

4) Husen skall byggas med gaveln åt gatan och ha en stenmur efter långsidorna.

5) Noggrannare murning av skorstenar och spisar. Eldstäderna skall ställas 4 tum från väggen.

6) Alla halmtak bör ligga väster om eldstäder och kjölnor. Brygghusen åt norr, då det är minst risk för att vinden blåser åt det hållet.

7) Att försöka bygga med eldsäkra tak, helst skiffer.

8) Att varna för tobaksrökning som ofta är orsaken till vådeld.

9) Tjänstehjon borde med lag åläggas att ersätta, om de av slarv åstadkommit eld.

----------------------------
 
1093Beskrivning av fågelnät och dess bruk i svenska skärgårdenÖdman, Samuel
1786, mars

BESKRIFNING AF FOGELNÄTET OCH DESS BRUK UTI SWENSKA SKÄRGÅRDEN.

Fågelnätets användning är gammalt. Det användes innan krutet. Man har märkt att sjöfågeln finns till havs under natten och vid soluppgången flyger inomskärs för att söka föda. Beroende på vindarna väljer de olika sund och man kan sätta upp nätet på lämpligt ställe. Nätet knyts av tretrådigt lingarn 30-100 famnar långt, 4 famnar djupt. Varje maska görs 4 tum i kvadrat. Det fästes med mässingsringar på en stång över vattnet. Ritning och beskrivning av nätet och dessa användning.

De fåglar som fastna i nätet är: alfågeln och ådfågeln, vilka inte borde fångas eller skjutas, och svärtan. Även tordmulen och gudungen, vildänder, viggar och havsorrar fastnar i nätet.

Vildgåsen, grisslan och måsfåglarna klarar sig och jag har endast en gång på 10 år sett en fågel av pelikansläktet, nämligen en havstjäder.

Ett nät kostar mellan 5-10 riksdaler och gör tjänst i 20 år. Fångar man 100 par alfåglar är kostnaden betald. Nu störs fångandet av en mängd skyttar, som med sina knallar skapar förvirring.

----------------------------
 
1094Medel att hindra tjurar att stångasAnonym
1786, mars

MEDEL AT HINDRA FOLK-ILSKNA TJURAR STÅNGAS, OCH AT MED HORNEN SJELFSWÅLDIGT LYFTA AF GRINDAR.

Tjuren binds i sitt bås. Runt hornen dras ett rep som fästes stramt till höger och vänster. Man utmärker var på hornet svicken slutar och med en påk slår man av hornet, så att svicken blir bar.

Man bestryker med salpeter och ammoniak så att det skall svida än värre.

Efter ett par dagar smörjes med tjära för att hindra myggor att bita.

En människa med påk blir i fortsättningen en förfärlig syn för tjuren. Jag önskar att härmed hava sparat många liv, lämmar och besådda åkrar.

----------------------------
 
1095Berättelse om handelsseminarium på ÖringeAnonym
1786, mars

BERÄTTELSE, OM DET NYLIGEN INRÄTTADE HANDELS-SEMINARIUM PÅ ÖRINGE WID HALMSTAD.

Kommersrådet Fredrik Christoffer Wurmb, som flyttat från Tyskland och bosatt sig på Öringe gård mellan Halmstad och Laholm, har där startat en handelsskola.

Anledningen till att lägga den på landet istället för i en stad är, att det är lättare att hålla eleverna under uppsikt där.

All slags kontorsundervisning ges och eleverna betalar 26 riksdaler per kvartal. Då man vill ge eleverna god kunskap i handelsämnen, men också uppfostran till hederliga och sedliga personer följer 15 ordningsregler.

----------------------------
 
1096Berömda gärningarDavidsson, Persson
1786, mars

BERÖMLIGE GERNINGAR.

Bland alla vackra gärningar, som utmärka det lyckliga tidevarvet under Gustaf III, är en av de yppersta vetenskapernas utspridande. T.ex. den vid Kungl. Södermanlands Regemente år 1782 inrättade militärakademin.

Redovisning av de medel, som inkommit, för akademins fortbestånd.

Från St. Tuna. Redovisning av årsväxt under nio år, då de flesta varit missväxtår. Pastorn i församlingen försöker att få fram arbetstillfällen t.ex. rothuggning och spånad för de sämst ställda. Dessutom bidrager han med utsäde. Prosten Thenstedt har med stor omkostnad förbättrat en hage som hört till prästgården och fått bördig mark.

----------------------------
 
1097Anmärkningar angående väderleken för februari 1786Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1098Anmärkningar i hushållningenAnonym
1786, april

ANMÄRKNINGAR I HUSHÅLLNINGEN.

Resonemang om ängens och betesmarkens utvidgning kontra spannmålspriser och författningar. Beräkningar på en väl hävdad egendom. Gödselns betydelse.

Önskar att Patriotiska Sällskapet kunde ge ut ett hushållsverk i stil med bondepraktikan för att ge vägledning om de angelägnaste delarna av lantbruket och råd om proportion mellan åker, äng och betesmark. Jag är villig att bistå med 50 riksdaler till en sådan hushållsbok, som måste bli så billig som möjligt, för att bönderna skall skaffa sig den. Jag har med denna bok tänkt synnerligast på bonden, så de finare vetenskaperna behöver inte demonstreras.

Regeringens önskan, att städernas jord skall användas till andra planteringar än åkerbruk, har inte fallit stadsbefolkningen på läppen. Deras goda tillgång på gödsel gör att de gärna behåller sina sädesåkrar. Här borde information ges om andra grödor, som är lämpligare. Hantverkare och slöjdare bör uppmuntras, då de kan ha sysselsättning av sina konster under vintern, när de inte behövs i jordbruket. Även boskapsskötselns utvidgning ökar vinterarbetet. Man skulle få se att stadsmannen och lantmannen genom byte vore nyttiga för varandra.

----------------------------