Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1086Om roten av en svensk ört, kallad orchis, vilken med synnerlig nytta kan användas till föda för människorHagström, Joh.
1786, febr

OM ROTEN AF EN SWENSK ÖRT, KALLAD ORCHIS, HWILKEN MED SYNNERLIG NYTTA KAN ANWÄNDAS TIL FÖDA FÖR MÄNNISKOR

Vid missväxt har man föreslagit en mängd växter, som kan användas som surrogat, men glömt hela örtsläktet orchis. De växer i hela Sverige och har en saftrik frisk rot, som en lök. Perserna tar vara på det geléaktiga ämnet i roten till föda och även delikatess. Även kapten Cook medförde detta ämne på sina resor och gav till de sjuka. Svenska namn är Gulltuppa, Jungfru Marie hand, Johannis nycklar, Yxnegräs m.fl. Rötterna samlas på hösten tvättas, träs på tråd och lägges 6 timmar i vatten, innan de kokas och torkas. Efter Retzii uppgift i Vetenskapsakademien. De torkade rötterna stöts till pulver och blandas i mjölk eller nyttjas som gelé. Vill man göra en fin anrättning tillsätts socker, kanel, orangevatten m.m. Roten har funnits på apoteken länge. Då de planteras måste en stor torva följa med.

----------------------------
 
1087Utväg att föda svin över långa vintrarAlgren, Sven
1786, febr

UTVÄG AT FRAMFÖDA SWINKREATUR ÖFWER LÅNGA WINTRAR.

Då vintrarna blir långa är det svårt att föda svinen. De blir så svaga att de fram i maj knappt orkar bära skatan och de fäller inte vinterluggen förrän långt fram på sommaren.

1784 måste svinen födas 7 månader inomhus och agnarna började tryta. Jag samlade höfrö och smolk från foderhusen och fähusbåsen. Sedan hackade jag hårdvallshö och blötte i vatten och med påströ lärde de sig äta detta. Hö är mera födande än agnar

----------------------------
 
1088Botemedel för sömstuckna hästarAnonym
1786, febr

BOTEMEDEL FÖR SÖMSTUCKNA HÄSTAR

Man stöter nässlor och pressar ut saften. Blandas med koksalt och får stå i solen i 12 dagar. Man rensar hoven där sömmen gjort skada och dryper in detta vatten, täcker med blår och förbinder hoven.

----------------------------
 
1089Märkvärdiga händelser i naturenAnonym
1786, febr

MÄRKVÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN

I Skarbol, under Svaneholms bruk i Värmland avled en gumma, Ingeborg Olsdotter 120 år gammal. Hon blev döv för 20 år sedan, men hade synen i behåll och gick för några veckor sedan 1/4 mil till kyrkan.

----------------------------
 
1090Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1786, febr

BERÖMLIGA GERNINGAR

Gåvor till de drabbade av vådelden i Jönköping.

----------------------------
 
1091Anmärkningar angående väderleken för januari 1786Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1092Om skogar, byggningssättTham
1786, mars

OM SKOGAR, BYGGNINGSSÄTT, ELDSWÅDOR M M. AF THAM TIL DAGSNÄS.

När Jönköping eldhärjades gick värden för 3-4 tunnor guld till spillo. Det brinner i medeltal två städer om året, trots de lagar som finns för att förhindra eldsvådor. Man måste sota skorstenar och anlägga kjölnor långt från husen. Förekomma tjänstefolkets vårdslöshet med eld, genom att inte använda tobakspipor utan lock. Inte använda julhalm på golven.

Några synpunkter på Patriotiska Sällskapets fråga: Om rätta byggningssättet i våra småstäder?

1) Att inte anlägga städer på platser utan vatten.

2) Att bygga hus med bara en våning.

3) Gatorna böra var minst 50 alnar breda och de största ännu bredare. Gatorna bör vara planterade med träd.

4) Husen skall byggas med gaveln åt gatan och ha en stenmur efter långsidorna.

5) Noggrannare murning av skorstenar och spisar. Eldstäderna skall ställas 4 tum från väggen.

6) Alla halmtak bör ligga väster om eldstäder och kjölnor. Brygghusen åt norr, då det är minst risk för att vinden blåser åt det hållet.

7) Att försöka bygga med eldsäkra tak, helst skiffer.

8) Att varna för tobaksrökning som ofta är orsaken till vådeld.

9) Tjänstehjon borde med lag åläggas att ersätta, om de av slarv åstadkommit eld.

----------------------------
 
1093Beskrivning av fågelnät och dess bruk i svenska skärgårdenÖdman, Samuel
1786, mars

BESKRIFNING AF FOGELNÄTET OCH DESS BRUK UTI SWENSKA SKÄRGÅRDEN.

Fågelnätets användning är gammalt. Det användes innan krutet. Man har märkt att sjöfågeln finns till havs under natten och vid soluppgången flyger inomskärs för att söka föda. Beroende på vindarna väljer de olika sund och man kan sätta upp nätet på lämpligt ställe. Nätet knyts av tretrådigt lingarn 30-100 famnar långt, 4 famnar djupt. Varje maska görs 4 tum i kvadrat. Det fästes med mässingsringar på en stång över vattnet. Ritning och beskrivning av nätet och dessa användning.

De fåglar som fastna i nätet är: alfågeln och ådfågeln, vilka inte borde fångas eller skjutas, och svärtan. Även tordmulen och gudungen, vildänder, viggar och havsorrar fastnar i nätet.

Vildgåsen, grisslan och måsfåglarna klarar sig och jag har endast en gång på 10 år sett en fågel av pelikansläktet, nämligen en havstjäder.

Ett nät kostar mellan 5-10 riksdaler och gör tjänst i 20 år. Fångar man 100 par alfåglar är kostnaden betald. Nu störs fångandet av en mängd skyttar, som med sina knallar skapar förvirring.

----------------------------
 
1094Medel att hindra tjurar att stångasAnonym
1786, mars

MEDEL AT HINDRA FOLK-ILSKNA TJURAR STÅNGAS, OCH AT MED HORNEN SJELFSWÅLDIGT LYFTA AF GRINDAR.

Tjuren binds i sitt bås. Runt hornen dras ett rep som fästes stramt till höger och vänster. Man utmärker var på hornet svicken slutar och med en påk slår man av hornet, så att svicken blir bar.

Man bestryker med salpeter och ammoniak så att det skall svida än värre.

Efter ett par dagar smörjes med tjära för att hindra myggor att bita.

En människa med påk blir i fortsättningen en förfärlig syn för tjuren. Jag önskar att härmed hava sparat många liv, lämmar och besådda åkrar.

----------------------------