Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1084Om hässjelador, samt deras och riors stora nytta och nödvändighetAnonym
1786, febr

OM HÄSSIE-LADOR, SAMT DERAS OCH RIORS STORA NYTTA OCH NÖDVÄNDIGHET (FORTS OCH SLUT)

Det är nödvändigt för varje lantman att ha sådana byggnader, att den våta säden kan förvaras och bärgningen ske oberoende av väder. Hässjor av olika slag används mest i Finland och Norrland. Alla hässjor borde ha tak. Beskrivning av min faders hässjelada. Den bygges av gran och tall. Golvet skall vara av lera tillrett med tjärvatten. Taket täcks med halm. Hässjeladan behöver inte alltid byggas vid rian. Beskrivning hur man packar en lada. För 200 tunnors bärgning behövs två hässjelador. Säden kan förvaras där hela året, om man inte har plats någon annanstans.

Katter och hermeliner håller efter råttorna och ugglan jagar sparvarna.

Även hö kan torkas i dessa lador. I denna glesa lada far snön ut lika fort som den kommer in.

Vår stora sädesbrist beror inte bara på bärgningssätt, dåliga redskap, frost och sjukdomar, utan på att mycket säd går till spillo på åker, bränns i riorna, unknar och möglar och äts av skadedjur. Det är ingen liten konst, att förvara säden.

I Uppland, där det finns mycket åkermark, står säden länge ute. Den slås med lie och man spiller mycket. Nu frågar man hur de skoglösa landskapen skall kunna bygga rior. Men de måste inte byggas av trä. Tegelsten är det bästa materialet. Även om man föredrar att bygga av trä, kan flera grannar gå tillsammans och spar på detta sättet timmer. Stor vinst i dagsverken och pengar, då vi inte behövde köpa säd utomlands, om vi bättre kunde ta tillvara säden. Ritning på torkladan.

----------------------------
 
1085Om spanska fårskötseln i Negden emellan Olmedo och SegoviaRapholt (övers)
1786, febr

OM SPANSKA FÅRSKÖTSELN I NEGDEN IMELLAN OLMEDO OCH SEGOVIA.

Det finns två sorters får. De, som aldrig flyttas och uppföds inomhus, har ganska grov ull. De, som förs till bergen på sommaren och alltid lever utomhus, har finare ull. Det finns 5 millioner av de senare. Ägaren får en mindre del av vinsten, som går till kronan, bete, herdelön, vallhunden, salt, tionde och klippningskostnad. Man förstår att de spanska kungarna kallar fårskötseln kronans dyrbara juvel. Tidigare ägde kungarna alla får. Beskrivning av fårens sommarresor och liv på två olika platser. Jag märkte att alla utegångsfår hade samma färg som sina föräldrar.

----------------------------
 
1086Om roten av en svensk ört, kallad orchis, vilken med synnerlig nytta kan användas till föda för människorHagström, Joh.
1786, febr

OM ROTEN AF EN SWENSK ÖRT, KALLAD ORCHIS, HWILKEN MED SYNNERLIG NYTTA KAN ANWÄNDAS TIL FÖDA FÖR MÄNNISKOR

Vid missväxt har man föreslagit en mängd växter, som kan användas som surrogat, men glömt hela örtsläktet orchis. De växer i hela Sverige och har en saftrik frisk rot, som en lök. Perserna tar vara på det geléaktiga ämnet i roten till föda och även delikatess. Även kapten Cook medförde detta ämne på sina resor och gav till de sjuka. Svenska namn är Gulltuppa, Jungfru Marie hand, Johannis nycklar, Yxnegräs m.fl. Rötterna samlas på hösten tvättas, träs på tråd och lägges 6 timmar i vatten, innan de kokas och torkas. Efter Retzii uppgift i Vetenskapsakademien. De torkade rötterna stöts till pulver och blandas i mjölk eller nyttjas som gelé. Vill man göra en fin anrättning tillsätts socker, kanel, orangevatten m.m. Roten har funnits på apoteken länge. Då de planteras måste en stor torva följa med.

----------------------------
 
1087Utväg att föda svin över långa vintrarAlgren, Sven
1786, febr

UTVÄG AT FRAMFÖDA SWINKREATUR ÖFWER LÅNGA WINTRAR.

Då vintrarna blir långa är det svårt att föda svinen. De blir så svaga att de fram i maj knappt orkar bära skatan och de fäller inte vinterluggen förrän långt fram på sommaren.

1784 måste svinen födas 7 månader inomhus och agnarna började tryta. Jag samlade höfrö och smolk från foderhusen och fähusbåsen. Sedan hackade jag hårdvallshö och blötte i vatten och med påströ lärde de sig äta detta. Hö är mera födande än agnar

----------------------------
 
1088Botemedel för sömstuckna hästarAnonym
1786, febr

BOTEMEDEL FÖR SÖMSTUCKNA HÄSTAR

Man stöter nässlor och pressar ut saften. Blandas med koksalt och får stå i solen i 12 dagar. Man rensar hoven där sömmen gjort skada och dryper in detta vatten, täcker med blår och förbinder hoven.

----------------------------
 
1089Märkvärdiga händelser i naturenAnonym
1786, febr

MÄRKVÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN

I Skarbol, under Svaneholms bruk i Värmland avled en gumma, Ingeborg Olsdotter 120 år gammal. Hon blev döv för 20 år sedan, men hade synen i behåll och gick för några veckor sedan 1/4 mil till kyrkan.

----------------------------
 
1090Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1786, febr

BERÖMLIGA GERNINGAR

Gåvor till de drabbade av vådelden i Jönköping.

----------------------------
 
1091Anmärkningar angående väderleken för januari 1786Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1092Om skogar, byggningssättTham
1786, mars

OM SKOGAR, BYGGNINGSSÄTT, ELDSWÅDOR M M. AF THAM TIL DAGSNÄS.

När Jönköping eldhärjades gick värden för 3-4 tunnor guld till spillo. Det brinner i medeltal två städer om året, trots de lagar som finns för att förhindra eldsvådor. Man måste sota skorstenar och anlägga kjölnor långt från husen. Förekomma tjänstefolkets vårdslöshet med eld, genom att inte använda tobakspipor utan lock. Inte använda julhalm på golven.

Några synpunkter på Patriotiska Sällskapets fråga: Om rätta byggningssättet i våra småstäder?

1) Att inte anlägga städer på platser utan vatten.

2) Att bygga hus med bara en våning.

3) Gatorna böra var minst 50 alnar breda och de största ännu bredare. Gatorna bör vara planterade med träd.

4) Husen skall byggas med gaveln åt gatan och ha en stenmur efter långsidorna.

5) Noggrannare murning av skorstenar och spisar. Eldstäderna skall ställas 4 tum från väggen.

6) Alla halmtak bör ligga väster om eldstäder och kjölnor. Brygghusen åt norr, då det är minst risk för att vinden blåser åt det hållet.

7) Att försöka bygga med eldsäkra tak, helst skiffer.

8) Att varna för tobaksrökning som ofta är orsaken till vådeld.

9) Tjänstehjon borde med lag åläggas att ersätta, om de av slarv åstadkommit eld.

----------------------------