Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0114Anmärkningar om Socrate RustiqueAnonym
1777, juni

ANMÄRKNINGAR WID SOCRATE RUSTIQUE

I HushållningsJournalen mars 1777 berättar Klyogg, att han med fördel har sina kreatur inne året om och utfordrar dem med bara hö. Halmen tog han till strö. Han kunde inte ha så många djur på detta sättet. Detta var bra för honom, men kan inte rekommenderas i hela Sverige. Vårt land består av mycket berg, kärr, utmarker och skogsmark. Där måste man låta djuren beta. Att föda många kor över vintern med sämre foder, så att de kan äta upp sig under sommaren, är att rekommendera. 20 djurkroppar i saltbaljan på hösten är mer värda än 10. Våra djur vistas inne i hus halva dygnet om sommaren för att tillvarata gödseln. Om halmen går igenom djuret blir det bättre gödsel än bara strö.

Klyoggs plantering av jordpäron är också helt fel. Han skar sönder dem och planterade flera tillsammans. Försök visar att sättpotatis skall vara stor. Att lägga ut potatisen på en gräsvall, lite gödsel på varje och sedan vända en jordtorva över är det bästa sättet. Att odla potatis på en ängsvall som skall tas upp till åker är nyttigt. Sätter man potatis på redd jord är kupningen av största vikt. Plantan växer uppåt och måste ha jord att öka sig i. Att skära av stjälkarna en månad innan skörden är helt förkastligt.
----------------------------
 
0115Välment erinran om anmärkningarna i HushållningsJournalen för maj mot granskning över fördomarAnonym
1777, juni

WÄLMENT ERINDRAN WID ANMÄRKNINGARNA I HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR MAIJ MÅNAD, EMOT DEN FÖRUT INFÖRDE GRANSKNINGEN ÖFWER FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

Utan att taga del i tvisten mellan de båda okända författarna, vill jag erinra mot den senare. Skulle det vara fel att ha frälsebönder och torpare att fullgöra vissa skyldigheter, då borde det vara fel att ha tjänstefolk överhuvud taget. Är det ett brott mot mänsklighetens frihet får man flytta till de vilda folken. Jag känner inte några säteriägare, som inte vill ha välbärgade bönder. Någon med en lat bonde lät honom göra dagsverken under tillsyn, medan andra skötte hans jord, för att han inte skulle föröda den. Sådant kallar väl författaren omänsklighet. Skall någon tvingas till arbete och idoghet? Man ser, att de gamla filosofernas tankar om att välfärd bestod i sysslolöshet och vila, ännu lever. Andra menar, att den som inte arbetar är som tistlar och ogräs, som drager föda av andra. Arbete är ett naturligt tillstånd. Endast arbete kan göra vilan till vällust. Arbetare prövar ej något nytt, som de inte sett herrgården pröva med gott resultat. Därför är viktigt, att adeln och ståndspersoner visar gott föredöme. De har genom uppfostran och ekonomi möjlighet till detta.

Att boställen skulle göras till skattehemman behöver inte betyda, att de blev bättre brukade. Författaren hävdar att bonden måste äga sin jord, för att tillfullo arbeta på jorden. Detta är helt fel, ingen blir fråntagen sin frälsejord utan överenskommelse och arrendatorerna blir ofta rika på sitt arbete.

Författaren påstår att skatten är lägre för frälsemän och säteriägare, men glömmer att de har en mängd andra bevillningar och personliga utskylder.
----------------------------
 
0116Om höbärgningAnonym
1777, juni

OM HÖBÄRGNING

Unket och mögligt hö ger ingen kraft ifrån sig och dammar, så att hästar får kvarkan. Vid våt väderlek kan man inte undgå, att höet är dävet. Detta hjälps upp av att man mellan varje fång kastar lite salt. Gräset förblir grönt och bränner inte ihop. Dessutom dricker djuren mer, vilket är bra. Denna kostnad är ringa.

Försök att lägga halm bland höet visar att halmen blir smakligare.

----------------------------
 
0117Om sädens bärgningAnonym
1777, juni

OM SÄDENS BERGANDE

Ett år, när det var ständig väta vid skördetiden, lät en bonde införa säden våt och genast tröska den. Sedan torkade han säden i badstugan och halmen under tak. Han lyckades på detta sätt bärga sin åker.

Ärter kan torkas på en ärtgalge, som byggs som takresningen på ett halmtak, ju högre dess bättre. De yttre revorna skyler de inre, som torkar.

----------------------------
 
0118Rön om växter, tjänliga till ljusvekarHolmberger, Petrus
1777, juni

RÖN WID WÄXTER, TJENLIGE TILL LJUS-WEKAR

Uträkningar hur mycket ljusvekar kostar av lin och blår. Förslag på vilda växter, som kan användas istället.

1) Scipus lacustris, sjösäv. Används nu till taktäckning, mattor, föda åt kor. Fröna är begärliga för höns. Stjälkarna innehåller en kärna, som kan göras till vekar. Man trär en tråd med ögla genom veken.

2) Scirpus palustris, knappsäv.

3) Asclepias syriaca, duger till lin och frövipporna till stoppning.

4) Asclepias vinxetonicum, horskonung, talkört beredes till lin enligt metod i Vetenskapsakademiens Handlingar 1774. De växer överallt och en gosse, som knappt kan något annat, kan med en handskära hämta ihop en ansenlig mängd.

5) Linum perinne, sibiriskt lin. Tråden blir inte så fin och vit, som hos andra linsorter.

6) Linum narbonense är tvåårig, kommer från Istria.

7) Juncus conglomeratus, knappetog, växer på sumpiga ställen. Används till hattar, mattor, korgar och paraplyer.

8) Juncus effufus, veketåg, används utomlands till vekar.

9) Juncus filiformis, trådtåg. Kan i nödfall användas.

10) Epilobium angustifolium, rågmjölksgräs, fjunet runt fröna piskas och spinnes ganska grovt.

11) Urtica dioica, Brännässla, bra foder för kor, kan skäras flera gånger om året.

12) Salix pentandra, jolster, brukas som stoppning i kuddar, men valkar ihop sig efter en tid.

13) Salix fragilis, pil, fjunet spinnes.

14) Humulus lupulus, Humla, i Sveriges lag står att alla hemman skall ha 200 rötter humle.

Även tobak kan användas till vekar liksom inre barken av mullbärsträd.

----------------------------
 
0119Beskrivning på en brukbar och fördelaktig hackelsemaskinBerselius, Johan Gust.
1777, juni

BESKRIFNING PÅ EN BRUKBAR OCH FÖRDELAKTIG HACKELSE-MACHINE

Noggrann beskrivning av maskinen och dess funktion.

----------------------------
 
0120Märkvärdigheter i hushållningenAnonym
1777, juni

MÄRKWÄRDIGHETER I HUSHÅLLNING OCH KONSTER

I Bourdeaux har man gjort lyckade försök med archangelsk råg, som av ett korn gav 60 strån, 7-8 fot höga och 100-112 korn i axet.

I Spanien gör man utmärkt järn. I en enda process får man stångjärn utan att först ha gjort tackjärn.

Brukspatron Sam Kock har på flera ställen i Dal upptäckt järnstreck och skall nu försöka sig på den spanska metoden.

Långtora byamän från Lagunda härad övertalades av länsman Sundeman, nu kronofogde i nästa fögderi, att med dalkarlars hjälp bygga en välvd bro över en å. Den har 4-5 famnar öppning och bör bli kungjort och eftergjort på flera ställen.

Unge torparen Anders Ersson i Tysttorp i Nysätra socken nappade en mängd aspfrö, som han sådde i en stenig backe. Året därpå fanns fina aspplantor, som hans husbonde hjälpte honom att inhägna.

----------------------------
 
0121Av Kungl. Patriotiska Sällskapets utsatte belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, juni

AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTSATTE BELÖNINGAR

----------------------------
 
0123Oförgripliga tankar om vissa författningars upplivande och vidtagande, till svenska lantbrukets tillväxt och förbättringAnonym
1777, juli

OFÖRGRIPELIGE TANKAR, OM WISSA FÖRFATTNINGARS UPLIFWANDE OCH WIDTAGANDE, TIL SWENSKA LANDTBRUKETS TILVÄXT OCH FÖRBÄTTRING

Så länge ett land har fred, känner det inte sin styrka eller svaghet. Ett stort land med stor folkmängd har hopp om seger. Men arméer underhålls inte bara med pengar, där krävs stora förråd baserade på god lantskötsel och handel. Ett land kan inte lita till import under orostider.

Sverige har alltför otillräckligt lantbruk. För att öka Kronans inkomster har inrättats kronobrännerier, som erfordra 300000 tunnor säd. För att klara detta behövs Magasiner, där överskott lagras. Sockenmagasiner är av den art, att de föröka sig av sig själva. Allmogen märker inte av någon försämring och kronan kan få sin säd till brännvin.

Motståndarna till magasinen säger att priset kommer att sjunka och att lata bönder faller till ro med den tron att de alltid kan låna. Som det nu är kan en del inte betala sina utskylder. Fanns försörjning i magasinen skulle detta aldrig behöva hända. Omsorgen om lantbruket bör dock inte stanna med magasinens inrättande.

Äganderätten hindrar många uppodlingar. Skattejorden får inte söndras. En utväg finns i 1681 års Husesynsförordning, som ålägger varje hemmansåbo att årligen uppta 1/2 tunnland ny mark. Om kronan betalade bonden 10 kannor brännvin, för att han levererat råg från 1 tunnland ny åker, tror jag kronan skulle vinna åtskilligt. Den gamla åkern skulle naturligtvis skötas som tidigare.

Svenska lantbruket sköts illa, dels av okunnighet och dels av vårdslöshet. En jordägare i Skåne har uppmuntrat sina bönder till nyodling genom att lova hustrurna full besittning av jorden i deras livstid, om mannen dog. Dessutom har de sluppit nyodlingsdagsverken på herrgården för att inte tröttna.

Ängen är mycket dåligt skött, men skulle enkelt förbättras genom plöjning. Atrificiella ängar bör anläggas. Brist på pengar är ofta anledning till att förbättringar inte genomförs. Lantmannen har ingenstans att låna. Både handel och fabriker har den möjligheten, vilket också bonden borde ha. En del av bränneriinkomsten skulle kunna användas. Landshövdingarna vore de rätta att ha översyn över detta utlåningssystem.

Kyrkoherdarna skulle inrätta åkerbrukssällskap för att sprida kunskap om förbättringar.

Vår allmänna lag säger, att bonden skall sin åker väl hävda och göda, röja ängar och uppta så mycket till åker och äng som brukas kan, annars får han böta. Kronofogden skall vart tredje år hålla syn på kronojorden. Om bonden lagt åker i linda, låtit svinen uppgräva får han böta. Frälseman skall också hålla syn med sin frälsebonde. Åkerbrukssällskapen skulle övervaka att lagen följdes. Alla utskylder skulle betalas i säd, då bonden ofta har svårt att skiljas från 1 daler.

Soldaterna lägger ofta inte ner stort arbete på sin jord. Det vore bättre att deras arbetskraft användes till allmänna arbeten, vägbyggen, prästgårds- och tingsbyggnader, när de var fria från exercisen.

Överflödet i klädedräkten har tilltagit bland bondens döttrar, vilket borde förbjudas. En dräng får vara beredd på 300-400 daler i bröllopsgåvor, vilka pengar bättre borde användas till dragare och redskap. Även tjänstefolkslönerna är för höga. Bondbröllop med fest i en vecka för 40-50 personer är alldeles för dyra och hindrar många dagsverken. 2 dagar skulle räcka. Husen på landet är också onödigt stora med skogsbrist som följd.

----------------------------