| 1042 | Anmärkningar angående väderleken för augusti | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1043 | Om sädesråg | Angerstein, Joh. |
| 1785, okt OM SÄDES-RÅG De som sådde gammal råg fick fin skörd, medan de som nyttjade ny blev besvikna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1044 | Anmärkning om enträdens nytta till skärgårdars vidmakthållande | Hesselius, Johan |
| 1785, okt ANMÄRKNING OM ENTRÄDENS NYTTA TIL SKÄRGÅRDARS WID MAGT HÅLLANDE Detta träd trivs överallt. Utav vanskötsel blir de dock ofta buskar, trampade av kreatur, avhuggna och brända. De som stå i tjock gran- eller tallskog växer aldrig till någon tjocklek. De putsas aldrig och huggs ofta när de nått en längd som passar för en gärdsgårdsstör. Våra förfäder planterade enbuskar i sina gärdsgårdar. Dessa behövde aldrig lagas och stod emot den svåraste storm. Tall och gran skulle ge för mycket skugga om de planterades i gärdesgården och den intilliggande åkern skulle ta skada. Får enen tillväxa ger den ämne till goda slöjdsaker med sin goda lukt. Den är dessutom en utmärkt läkeväxt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1045 | Ett beprövat sätt att konservera sill från härsknad | Röök, Modeer |
| 1785, okt ET BEPRÖVAT SÄTT AT CONSERVERA SILL FRÅN HÄRSKNAD När silltunnan kommer från Göteborg gör man ett sprund i den. Av kakelugnslera formar man en skål runt sprundet och häller i kall saltlake. Då stiger den gamla traniga saltlaken upp i skålen. Den saltlake som blir kvar i tunnan efter sillen ges med fördel till kreaturen. Hade man under kriget känt denna metod hade man sparat många tunnor guld. Härsken sill har en skadlig inverkan på människan. Sillen härsknar fortast när den står i värme. Tillägg vid föregående av Modeer. Svensk sill blir ofta skämd, om den inte genom vänner blir beställd och utvald. Sillen och fisken är ofta dåligt saltad. Goda husmödrar brukar lägga hampa och trassel ovanpå i tunnan för att suga upp den traniga saltlaken. Det borde vara bättre tillsyn av sill och andra fiskvaror då de kommer till Bron eller Utlastningsstället. Sillsaltare skulle bli mera varsamma, anser Modeer. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1046 | Sätt att bevara potatis över vintern | Carnegie, James |
| 1785, okt SÄTT AT BEWARA POTATIS ÖFWER WINTERN Det är svårt att konservera potatis över vintern, då man sällan har bra källare. Ett sätt är att gräva upp endast varannan säng och täcka den ouppgrävda med ris och ormbunkar. På våren grävs de upp och den potatisen är bättre till sättpotatis än den som legat i husen över vintern. Man kan också passa på att ta bort stora stenar ur potatisåkern. Man lägger fett i strängar, där man vill att stenen skall spricka och lägger ved runt om och över stenen. Man täcker med jord eller lera och tänder veden. Det fungerar som en kolmila. När elden är utbrunnen kan man lätt med järnstänger spräcka stenen. Man kan ta tillvara de små plommonlika frukterna, som finns på potatisväxten. När de torkat kan fröna sås. De ger inte mycken skörd de två första åren men sedan blir det bra sättpotatisar | ||
| ---------------------------- | ||
| 1047 | Om taktäckning med spånor i brist av näver | Anonym |
| 1785, okt OM TAKTÄCKNING MED SPÅNOR, I BRIST AF NÄFWER I rikets södra provinser råder brist på näver. Man har letat efter ersättningsmaterial. Man gör spånor av barken som tas av träd. Dessa spånor används sedan som näver. Man får dock vara noga, så att alla springor täpps. Ovanpå lägges sedan torv. Utdrag av ett handbrev, rörande föregående täckningssätt. Spånorna bilas av från toppen till en längd av 3/4 aln. De lägges med yxsidan uppåt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1048 | Ritning till en spis, vilken genom rör ger nästan samma värme som en kakelugn | Nordencreutz Fred. Jac. |
| 1785, okt RITNING TIL EN SPIS, HWILKEN GENOM RÖR GER NÄSTAN SAMMA WÄRME SOM EN KAKELUGN, EGENTLIGEN AT NYTTJA PÅ LANDET FÖR ALLMOGE OCH TJENSTEFOLK Ritning och beskrivning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1049 | Ytterligare försök med stenpapper | Anonym |
| 1785, okt YTTERLIGARE FÖRSÖK MED STEN-PAPPER Försök med stenpapper i vatten och eld. Ett litet hus med 12 gluggar var täckt med stenpapper. Ved och spånor packades runt huset och antändes. Pappret var kolnat, men satt kvar och träet under var helt oskadat | ||
| ---------------------------- | ||
| 1050 | Förbättrad inrättning av kokkärl | Anonym |
| 1785, okt FÖRBÄTTRAD INRÄTTNING AF KOK-KÄRIL Friherre Gustaf Celsing anhåller att få tillverka gjutjärnskärl vid Hällefors styckebruk. Han begärde frihetsår, som beviljades. Ingen får under den tiden tillverka liknande kärl. | ||
| ---------------------------- | ||