Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1039Författningar till lantbrukets nyttaAnonym
1785, sept

FÖRFATTNINGAR TIL LANDTBRUKETS NYTTA

Från landet inflyttar allehanda sämre folk, som tär på staden. Norrköpings magistrat har utfärdat en kungörelse av följande innehåll: Man får inte utan tillstånd antaga dagkarlar eller annat folk man inte kan sysselsätta hela året. Man får inte hysa löst folk, utan vid mantalskrivningen noga uppge alla personer som vistas i huset. Bygg- och murmästare skall uppge antalet timmermän, som de behöva. Påträffas folk som inte är mantalskrivna blir de utvisade.

----------------------------
 
1040Glädjande gärningarAnonym
1785, sept

GLÄDJANDE GÄRNINGAR

Konungen gav 5000 riksdaler att användas till stadens bästa.

----------------------------
 
1041Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling samt manuskripter och ritningarPatriotiska Sällskapet
1785, sept

FÖRTECKNING PÅ Kungl. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING SAMT MANUSCRIPTER OCH RITNINGAR

47 böcker i folio. 25 böcker i oktavo

----------------------------
 
1042Anmärkningar angående väderleken för augustiPatriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1043Om sädesrågAngerstein, Joh.
1785, okt

OM SÄDES-RÅG

De som sådde gammal råg fick fin skörd, medan de som nyttjade ny blev besvikna.

----------------------------
 
1044Anmärkning om enträdens nytta till skärgårdars vidmakthållandeHesselius, Johan
1785, okt

ANMÄRKNING OM ENTRÄDENS NYTTA TIL SKÄRGÅRDARS WID MAGT HÅLLANDE

Detta träd trivs överallt. Utav vanskötsel blir de dock ofta buskar, trampade av kreatur, avhuggna och brända. De som stå i tjock gran- eller tallskog växer aldrig till någon tjocklek. De putsas aldrig och huggs ofta när de nått en längd som passar för en gärdsgårdsstör. Våra förfäder planterade enbuskar i sina gärdsgårdar. Dessa behövde aldrig lagas och stod emot den svåraste storm. Tall och gran skulle ge för mycket skugga om de planterades i gärdesgården och den intilliggande åkern skulle ta skada. Får enen tillväxa ger den ämne till goda slöjdsaker med sin goda lukt. Den är dessutom en utmärkt läkeväxt.

----------------------------
 
1045Ett beprövat sätt att konservera sill från härsknadRöök, Modeer
1785, okt

ET BEPRÖVAT SÄTT AT CONSERVERA SILL FRÅN HÄRSKNAD

När silltunnan kommer från Göteborg gör man ett sprund i den. Av kakelugnslera formar man en skål runt sprundet och häller i kall saltlake. Då stiger den gamla traniga saltlaken upp i skålen. Den saltlake som blir kvar i tunnan efter sillen ges med fördel till kreaturen. Hade man under kriget känt denna metod hade man sparat många tunnor guld. Härsken sill har en skadlig inverkan på människan. Sillen härsknar fortast när den står i värme.

Tillägg vid föregående av Modeer.

Svensk sill blir ofta skämd, om den inte genom vänner blir beställd och utvald. Sillen och fisken är ofta dåligt saltad. Goda husmödrar brukar lägga hampa och trassel ovanpå i tunnan för att suga upp den traniga saltlaken. Det borde vara bättre tillsyn av sill och andra fiskvaror då de kommer till Bron eller Utlastningsstället. Sillsaltare skulle bli mera varsamma, anser Modeer.



----------------------------
 
1046Sätt att bevara potatis över vinternCarnegie, James
1785, okt

SÄTT AT BEWARA POTATIS ÖFWER WINTERN

Det är svårt att konservera potatis över vintern, då man sällan har bra källare. Ett sätt är att gräva upp endast varannan säng och täcka den ouppgrävda med ris och ormbunkar. På våren grävs de upp och den potatisen är bättre till sättpotatis än den som legat i husen över vintern.

Man kan också passa på att ta bort stora stenar ur potatisåkern. Man lägger fett i strängar, där man vill att stenen skall spricka och lägger ved runt om och över stenen. Man täcker med jord eller lera och tänder veden. Det fungerar som en kolmila. När elden är utbrunnen kan man lätt med järnstänger spräcka stenen.

Man kan ta tillvara de små plommonlika frukterna, som finns på potatisväxten. När de torkat kan fröna sås. De ger inte mycken skörd de två första åren men sedan blir det bra sättpotatisar

----------------------------
 
1047Om taktäckning med spånor i brist av näverAnonym
1785, okt

OM TAKTÄCKNING MED SPÅNOR, I BRIST AF NÄFWER

I rikets södra provinser råder brist på näver. Man har letat efter ersättningsmaterial. Man gör spånor av barken som tas av träd. Dessa spånor används sedan som näver. Man får dock vara noga, så att alla springor täpps. Ovanpå lägges sedan torv.

Utdrag av ett handbrev, rörande föregående täckningssätt.

Spånorna bilas av från toppen till en längd av 3/4 aln. De lägges med yxsidan uppåt.

----------------------------