Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1026Anmärkningar angående skogsskötselnAnonym
1785, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SKOGSSKÖTSEL

Utdrag ur Blanckenburgisk Forstordning. Inga unga träd fälls, onödiga skogsvägar får växa igen, vindfällen tas först om hand, ingen boskap släpps in förrän telningarna är stora, inga åkertäppor anläggs, tjänliga kolningsplatser utses, lövtäckt förbjudes, för att spara skog skall inte gärdsel användas runt åkrarna, utan man gräver gravar. Beskrivs kolning. En insekt eller skråpuke av tyskarna kallad holtswurm har skadat skogarna i Hannover och Braunschweig. Även Linné talar om den i sin fauna. Skogens indelning i avverkningsklasser gäller fortfarande i Tyskland.

----------------------------
 
1027Anmärkning vid Hushållnings-Journalen för april angående tranärterAnonym
1785, aug

ANMÄRKNING WID HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR APRIL DETTA ÅR, SIDAN 372 ANGÅENDE TRANÄRTER

Jag har gjort försök med tranärter som foder, både råa, kokta och bakade. Inga kreatur vill äta dem.

----------------------------
 
1028Ritning till en stenbro på pålade träkistorWiman, J A
1785, aug

RITNING TIL EN STEN-BRO PÅ PÅLADE TRÄ-KISTOR

Ritning och beskrivning. Träpålarna kan bytas ut mot stenpelare.

----------------------------
 
1029Berättelse om handelsmannen i Uleåborgs stad Johan Nylanders berömliga uppodlingar och förbättringarAnonym
1785, aug

KORT BERÄTTELSE OM HANDELSMANNEN I ULEÅBORGS STAD HERR JOHAN MATTSSON NYLANDERS BERÖMLIGA UPODLINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR

Nybygge och glasbruk i Ålhawa bys utmark. Syneinstrumenten redovisas. Nylander har låtit pejla segelleden både till Bottniska viken och till Uleåborg, för att få bekväm kommunikation.

----------------------------
 
1030Anmärkningar angående väderlek och årsväxt samt varupriser i landsorternaAnonym
1785, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT SAMT WARUPRISER I LANDSORTERNA

Halmstad. Säden ser bra ut. Gräset är långt men inte tjockt. Dåligt fiske. Trots stor älv och havsvik bedrivs laxfiske endast i strömmen.

Öland. Biskörden dålig på grund av ombytlig väderlek. Vårsäden ser bra ut. Mycket vatten i kärr och mossar gör att de som inte skördat ännu har svårigheter.

Småland. Säden ganska svag på grund av rotmask och frost.

Karlstad. Priser vid Permässomarknad.

----------------------------
 
1031Anmärkningar angående väderleken för juli 1785Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1032Anställda försök och därav funna rön till gräsväxtens befordran och förkovran på åtskilliga slags ängsmark och det på ett minst kostsam tmen dock fördelaktigt sättAureen, Eric Ad.
1785, sept

ANSTÄLDA FÖRSÖK OCH DÄRAF FUNDNA RÖN, TIL GRÄSWÄXTENS BEFORDRAN OCH FÖRKOFRANDE PÅ ÅTSKILLG SLAGS ÄNGSMARK, OCH DET PÅ ET MINST KOSTSAMT DOCK FÖRDELAKTIGT SÄTT

Ängar är av två slag: hårdvall och sanka ängar. Hårdvallsängen har grund matjord och vid torka blir missväxt. Våta somrar blir missväxt på sanka ängar. Bästa sättet att förkovra ängen är att göda och bruka till åker. Alla kan inte det.

I stället kan man hugga barrskogen, då barren förkväver gräset. Den late kan beså sin äng med ärter. Videbuskar, pil, sälg och jolster skall också bort. Hasseln däremot göder med sina blad. Eken bör avkvistas så högt upp att den inte stör gräsväxten. Den är nyttig till slöjd och virke och bör inte utrotas. Alen skall stå kvar, då den göder.

De träd som, skall stå kvar, bör stå i allé i öster - väster för att hindra middagssolens brännande. Björken kvistas så högt att den duger till slöjdvirke och toppen huggs av. Då kan gräset växa fritt. Då får man det härligaste lövbrott. Ängarna slås för tidigt, så att de inte hinner fröa sig. Gödseln gör mer nytta på ängen än på åkern.

----------------------------
 
1033Om träds förvarande mot röta och mask, i synnerhet under vattenAnonym
1785, sept

OM TRÄDS FÖRWARANDE MOT RÖTA OCH MASK, I SYNNERHET UNDER VATTEN

Försök med olika fernissor, för att bevara trä och skepp för mask. Flera var dyra och klibbade, luktade illa och gav ingen effekt. Ett billigare och bättre medel är att koka rovolja med kalk och blanda i sönderhackad hampa. Detta medel används i Kina.

----------------------------
 
1034Rön och försök att göra bröd av renmossa till de fattigas hjälp och understöd i dyr tid och hungersnödHesselius, J
1785, sept

RÖN OCH FÖRSÖK, ATT GÖRA BRÖD AF RENMÅSSA, TIL DE FATTIGAS HJELP OCH UNDERSTÖD, I DYR TID OCH HUNGERSNÖD

Efter att ha läst kommersrådet Polhems beskrivning att framföda kreatur med renmossa, har tanken fallit mig in, att denna mossa kan vara nyttig även för människor i dyrtid och hungersnöd. Jag har gjort försök att baka av enbart mossmjöl, men också blandat med säd. Detta bröd har vida överstigit barkbröd.

Jag har låtit rika och förnäma smaka på välling kokt på mossa. Många har gillat det, men en del har saknat sitt vetemjöl. Smaken är något bitter, men ingen skada eller illabefinnande har märkts.

Mossan kokas, torkas och males. Sedan förfars på vanligt sätt.



----------------------------