Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1024Anmärkningar angående väderleken och årsväxtAnonym
1785, juli

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT.

Från Luleå. Kall vinter med säkra isar. Sen sådd men skörden ser god ut.

Från Karlstad. Sen vår och dåligt med vatten i älvarna, vilket varit till hinders för timmerflottningen.

Från Göteborg. God skörd på vårsädet, men helt fel på höstsädet.

Från Inlands härad och Tjörn. Svåra angrepp av en liten grårandig mask, som uppträder både på åker och äng i stor mängd, 100 stycken på en kvadrataln.

Från Bohuslän. Våren kom sent men så hastigt, att två vargar inte hann lämna Orust utan jagas av befolkningen. Den ena är dödad.

Från Våmbs by vid Skövde. Blixtnedslag skadade ett par personer, när tre blixtar avlossades på en gång.

Från Offerdal. Det händer sällan att tvillingar bli gamla. Här i socknen leva dock ett 87-årigt par, soldaten Nils Glad och pigan Ingeborg Nilsdotter. De är friska men trötta av ålderdom och lida nöd i den svåra tiden. Soldat Glad var med vid det mödosamma och föga lyckliga fälttåget till Norge 1718.

----------------------------
 
1025Om orsakerna till mossa på ängar, samt vilket sätt är det bästa och minst kostsamma, att förekomma och utrota densammaAnonym
1785, aug

OM ORSAKERNA TIL MOSSA PÅ ÄNGAR, SAMT HWILKET SÄTT ÄR DET BÄSTA OCH MINST KOSTSAMMA, AT FÖREKOMMA OCH UTROTA DEN SAMMA

Det rör sig om rödmossa, väggmossa eller timmermossa och björnmossa. Deras tilltagande beror på stillastående vatten, mycket skog och skugga, mager äng, om gräset slås av för noga eller om ängen blir trampad.

För att hämma mossväxten måste man tappa av vattnet. Dessutom måste man röja träd och buskar, dock inte genom för mycket bränning. Gödsla ängen genom att varje höst köra upp ett stycke, så råg och gödsla. På våren sår man korn och höfrö. Den som ej vill göra sig så mycket besvär, kan under ett par år låta ängen bli bete. Sot, kalk och aska är ett gott medel mot mossa.

----------------------------
 
1026Anmärkningar angående skogsskötselnAnonym
1785, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SKOGSSKÖTSEL

Utdrag ur Blanckenburgisk Forstordning. Inga unga träd fälls, onödiga skogsvägar får växa igen, vindfällen tas först om hand, ingen boskap släpps in förrän telningarna är stora, inga åkertäppor anläggs, tjänliga kolningsplatser utses, lövtäckt förbjudes, för att spara skog skall inte gärdsel användas runt åkrarna, utan man gräver gravar. Beskrivs kolning. En insekt eller skråpuke av tyskarna kallad holtswurm har skadat skogarna i Hannover och Braunschweig. Även Linné talar om den i sin fauna. Skogens indelning i avverkningsklasser gäller fortfarande i Tyskland.

----------------------------
 
1027Anmärkning vid Hushållnings-Journalen för april angående tranärterAnonym
1785, aug

ANMÄRKNING WID HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR APRIL DETTA ÅR, SIDAN 372 ANGÅENDE TRANÄRTER

Jag har gjort försök med tranärter som foder, både råa, kokta och bakade. Inga kreatur vill äta dem.

----------------------------
 
1028Ritning till en stenbro på pålade träkistorWiman, J A
1785, aug

RITNING TIL EN STEN-BRO PÅ PÅLADE TRÄ-KISTOR

Ritning och beskrivning. Träpålarna kan bytas ut mot stenpelare.

----------------------------
 
1029Berättelse om handelsmannen i Uleåborgs stad Johan Nylanders berömliga uppodlingar och förbättringarAnonym
1785, aug

KORT BERÄTTELSE OM HANDELSMANNEN I ULEÅBORGS STAD HERR JOHAN MATTSSON NYLANDERS BERÖMLIGA UPODLINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR

Nybygge och glasbruk i Ålhawa bys utmark. Syneinstrumenten redovisas. Nylander har låtit pejla segelleden både till Bottniska viken och till Uleåborg, för att få bekväm kommunikation.

----------------------------
 
1030Anmärkningar angående väderlek och årsväxt samt varupriser i landsorternaAnonym
1785, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT SAMT WARUPRISER I LANDSORTERNA

Halmstad. Säden ser bra ut. Gräset är långt men inte tjockt. Dåligt fiske. Trots stor älv och havsvik bedrivs laxfiske endast i strömmen.

Öland. Biskörden dålig på grund av ombytlig väderlek. Vårsäden ser bra ut. Mycket vatten i kärr och mossar gör att de som inte skördat ännu har svårigheter.

Småland. Säden ganska svag på grund av rotmask och frost.

Karlstad. Priser vid Permässomarknad.

----------------------------
 
1031Anmärkningar angående väderleken för juli 1785Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1032Anställda försök och därav funna rön till gräsväxtens befordran och förkovran på åtskilliga slags ängsmark och det på ett minst kostsam tmen dock fördelaktigt sättAureen, Eric Ad.
1785, sept

ANSTÄLDA FÖRSÖK OCH DÄRAF FUNDNA RÖN, TIL GRÄSWÄXTENS BEFORDRAN OCH FÖRKOFRANDE PÅ ÅTSKILLG SLAGS ÄNGSMARK, OCH DET PÅ ET MINST KOSTSAMT DOCK FÖRDELAKTIGT SÄTT

Ängar är av två slag: hårdvall och sanka ängar. Hårdvallsängen har grund matjord och vid torka blir missväxt. Våta somrar blir missväxt på sanka ängar. Bästa sättet att förkovra ängen är att göda och bruka till åker. Alla kan inte det.

I stället kan man hugga barrskogen, då barren förkväver gräset. Den late kan beså sin äng med ärter. Videbuskar, pil, sälg och jolster skall också bort. Hasseln däremot göder med sina blad. Eken bör avkvistas så högt upp att den inte stör gräsväxten. Den är nyttig till slöjd och virke och bör inte utrotas. Alen skall stå kvar, då den göder.

De träd som, skall stå kvar, bör stå i allé i öster - väster för att hindra middagssolens brännande. Björken kvistas så högt att den duger till slöjdvirke och toppen huggs av. Då kan gräset växa fritt. Då får man det härligaste lövbrott. Ängarna slås för tidigt, så att de inte hinner fröa sig. Gödseln gör mer nytta på ängen än på åkern.

----------------------------