Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0110Hushållningsmärkvärdigheter år 1776 i Uppland och EnköpingAnonym
1777, maj

HUSHÅLLNINGSMÄRKVÄRDIGHETER ÅR 1776 I UPLAND OCH ENKÖPING

Såddes havre i en ärtåker för att ärterna skulle stå. Det gick ända tills ett slagregn i augusti nedlade både havre och ärter. Hushållaren skall göra om experimentet ännu ett år, då alla ärter i trakten blev förstörda av ohyra. Trots våra tunga jordar ger årsväxten mer än i Frankrike.

----------------------------
 
0111Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, maj

AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR

Jöns Jonsson, Erusaböke, Kronobergs län, belönades för sin salpeterlada.

Kronolänsman Bosaeus för förbättring vid Kronolänsmansboställe i Våla i Västmanland.

Gårdsfogde Flodström för att han planterat 1854 ädlare vilda träd på den skoglösa Bjelkestads sätesgård i Uppland.

Bildhuggare Granstedt för en ny sorts issåg.

Pigan Birgitta Larsdotter för att hon i 5 år tjänar på Lilla Reppe Gård i Kronobergs län och med starrhö och halmfoder framfött 10 kor och 10 ungnöt. Trots dåligt sommarfoder har de gett gott och mycket smör.

----------------------------
 
0112Anmärkningar angående väderlekenPatriotiska Sällskapet
Frost ett par nätter, ganska mycket regn annars sommarväder ganska många dagar under april 1777.
----------------------------
 
0113Anmärkningar om fruktträds, trädgårdsfröns och medicinalväxters införsel från utländska orter, samt om trädgårdsskötsel i allmänhetLostbom, Johan
1777, juni

ANMÄRKNINGAR OM FRUKT-TRÄDS, TRÄDGÅRDS-FRÖNS OCH MEDICINAL-WÄXTERS INFÖRSEL FRÅN UTLÄNDSKA ORTER, SAMT OM TRÄDGÅRDS-SKÖTSELN I ALLMÄNHET

De senaste tio åren har mask och köld gått hårt åt fruktträdgårdarna i hela landet. De oympade träd, som varit uppdragna efter kärnor har klarat sig bäst. Frukten på ympade träd blir större, men oympade träd är varaktigare och får också goda och välsmakande frukter. Det tar dock lång tid innan de bär frukt.

1) Kunde i städerna utses en kommissionär, som på hösten samlade in goda kärnor och utlämnade till hugade odlare, skulle vi få en god samling plantor. Vidare borde vid akademierna och gymnasierna botaniker hålla föreläsningar om fruktodling.

2) För att komma tillrätta med de ofta dyra träden, som köps från trädgårdsmästare, skulle varje odlare samla sina kärnor. Ett förbud att införa utländska träd skulle ge större möjlighet till svensk odling. Särskilt i Skåne med dess något mildare klimat borde detta gå att genomföra.

3) Människan tar ofta bättre hand om sådant de själva alstrat och lär sig sköta dessa små plantor.

4) Problemet med våra trädgårdsväxter är, att man inte kan skaffa utländska frön till de finare sorterna. Handlarna säljer dem bara om man köper sådana frön, som vi själva kan hämta i varje trädgård. Detta borde ändras. Detta gäller framförallt våra medicinalväxter. Inköpen är hemliga, men säkert skulle svenska frön göra samma nytta. Apotekaren säger att utländska frön är starkare än svenska, och att han vinner i vikt vid utländska köp. Borde undersökas av Kollegium Medicum och tillsättas ett upphandlingssällskap, som främjar de svenska växterna. Både stadsbor och lantbor skulle odla om de vore säkra på att få avyttra sina frön.

5) När man vet, vilken nytta man kunde ha av trädgårdsvetenskapen, blir man förvånad att trädgårdsarbete är ett arbete för okunnigt folk och räknas till sämre sysslor. Det borde istället upphöjas till verklig vetenskap. Studenterna kommer ofta till föreläsningarna för att tillfredsställa professorn och visar ofta så stor okunskap att de skäms att återkomma. Det finns endast en trädgårdsbok, Lisanders, som är byggd på vetenskap. Istället för att studera hebreiska och grekiska skulle några få läsa latin, tyska och franska. Lära sig grunderna i botaniken och examineras. De skulle sedan få resestipendier och vid hemkomsten arbete som slottsfogde, inspektor, kamrerare och trädgårdsmästare. Vidare skulle man utrota lärlingar och gesäller samt mästarskrån vid denna vetenskap. Då skulle denna näringsgren bli aktad och sammanknippas med de delar av ekonomin, som biskötsel, boskapsskötsel och det vi behöva till kläder, färger, byggnader och åtskilliga andra manufakturer.

Man yrkar på cidertillverkning i alla möjliga skrifter, men något att göra cidern av bryr man sig inte om.

----------------------------
 
0114Anmärkningar om Socrate RustiqueAnonym
1777, juni

ANMÄRKNINGAR WID SOCRATE RUSTIQUE

I HushållningsJournalen mars 1777 berättar Klyogg, att han med fördel har sina kreatur inne året om och utfordrar dem med bara hö. Halmen tog han till strö. Han kunde inte ha så många djur på detta sättet. Detta var bra för honom, men kan inte rekommenderas i hela Sverige. Vårt land består av mycket berg, kärr, utmarker och skogsmark. Där måste man låta djuren beta. Att föda många kor över vintern med sämre foder, så att de kan äta upp sig under sommaren, är att rekommendera. 20 djurkroppar i saltbaljan på hösten är mer värda än 10. Våra djur vistas inne i hus halva dygnet om sommaren för att tillvarata gödseln. Om halmen går igenom djuret blir det bättre gödsel än bara strö.

Klyoggs plantering av jordpäron är också helt fel. Han skar sönder dem och planterade flera tillsammans. Försök visar att sättpotatis skall vara stor. Att lägga ut potatisen på en gräsvall, lite gödsel på varje och sedan vända en jordtorva över är det bästa sättet. Att odla potatis på en ängsvall som skall tas upp till åker är nyttigt. Sätter man potatis på redd jord är kupningen av största vikt. Plantan växer uppåt och måste ha jord att öka sig i. Att skära av stjälkarna en månad innan skörden är helt förkastligt.
----------------------------
 
0115Välment erinran om anmärkningarna i HushållningsJournalen för maj mot granskning över fördomarAnonym
1777, juni

WÄLMENT ERINDRAN WID ANMÄRKNINGARNA I HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR MAIJ MÅNAD, EMOT DEN FÖRUT INFÖRDE GRANSKNINGEN ÖFWER FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

Utan att taga del i tvisten mellan de båda okända författarna, vill jag erinra mot den senare. Skulle det vara fel att ha frälsebönder och torpare att fullgöra vissa skyldigheter, då borde det vara fel att ha tjänstefolk överhuvud taget. Är det ett brott mot mänsklighetens frihet får man flytta till de vilda folken. Jag känner inte några säteriägare, som inte vill ha välbärgade bönder. Någon med en lat bonde lät honom göra dagsverken under tillsyn, medan andra skötte hans jord, för att han inte skulle föröda den. Sådant kallar väl författaren omänsklighet. Skall någon tvingas till arbete och idoghet? Man ser, att de gamla filosofernas tankar om att välfärd bestod i sysslolöshet och vila, ännu lever. Andra menar, att den som inte arbetar är som tistlar och ogräs, som drager föda av andra. Arbete är ett naturligt tillstånd. Endast arbete kan göra vilan till vällust. Arbetare prövar ej något nytt, som de inte sett herrgården pröva med gott resultat. Därför är viktigt, att adeln och ståndspersoner visar gott föredöme. De har genom uppfostran och ekonomi möjlighet till detta.

Att boställen skulle göras till skattehemman behöver inte betyda, att de blev bättre brukade. Författaren hävdar att bonden måste äga sin jord, för att tillfullo arbeta på jorden. Detta är helt fel, ingen blir fråntagen sin frälsejord utan överenskommelse och arrendatorerna blir ofta rika på sitt arbete.

Författaren påstår att skatten är lägre för frälsemän och säteriägare, men glömmer att de har en mängd andra bevillningar och personliga utskylder.
----------------------------
 
0116Om höbärgningAnonym
1777, juni

OM HÖBÄRGNING

Unket och mögligt hö ger ingen kraft ifrån sig och dammar, så att hästar får kvarkan. Vid våt väderlek kan man inte undgå, att höet är dävet. Detta hjälps upp av att man mellan varje fång kastar lite salt. Gräset förblir grönt och bränner inte ihop. Dessutom dricker djuren mer, vilket är bra. Denna kostnad är ringa.

Försök att lägga halm bland höet visar att halmen blir smakligare.

----------------------------
 
0117Om sädens bärgningAnonym
1777, juni

OM SÄDENS BERGANDE

Ett år, när det var ständig väta vid skördetiden, lät en bonde införa säden våt och genast tröska den. Sedan torkade han säden i badstugan och halmen under tak. Han lyckades på detta sätt bärga sin åker.

Ärter kan torkas på en ärtgalge, som byggs som takresningen på ett halmtak, ju högre dess bättre. De yttre revorna skyler de inre, som torkar.

----------------------------
 
0118Rön om växter, tjänliga till ljusvekarHolmberger, Petrus
1777, juni

RÖN WID WÄXTER, TJENLIGE TILL LJUS-WEKAR

Uträkningar hur mycket ljusvekar kostar av lin och blår. Förslag på vilda växter, som kan användas istället.

1) Scipus lacustris, sjösäv. Används nu till taktäckning, mattor, föda åt kor. Fröna är begärliga för höns. Stjälkarna innehåller en kärna, som kan göras till vekar. Man trär en tråd med ögla genom veken.

2) Scirpus palustris, knappsäv.

3) Asclepias syriaca, duger till lin och frövipporna till stoppning.

4) Asclepias vinxetonicum, horskonung, talkört beredes till lin enligt metod i Vetenskapsakademiens Handlingar 1774. De växer överallt och en gosse, som knappt kan något annat, kan med en handskära hämta ihop en ansenlig mängd.

5) Linum perinne, sibiriskt lin. Tråden blir inte så fin och vit, som hos andra linsorter.

6) Linum narbonense är tvåårig, kommer från Istria.

7) Juncus conglomeratus, knappetog, växer på sumpiga ställen. Används till hattar, mattor, korgar och paraplyer.

8) Juncus effufus, veketåg, används utomlands till vekar.

9) Juncus filiformis, trådtåg. Kan i nödfall användas.

10) Epilobium angustifolium, rågmjölksgräs, fjunet runt fröna piskas och spinnes ganska grovt.

11) Urtica dioica, Brännässla, bra foder för kor, kan skäras flera gånger om året.

12) Salix pentandra, jolster, brukas som stoppning i kuddar, men valkar ihop sig efter en tid.

13) Salix fragilis, pil, fjunet spinnes.

14) Humulus lupulus, Humla, i Sveriges lag står att alla hemman skall ha 200 rötter humle.

Även tobak kan användas till vekar liksom inre barken av mullbärsträd.

----------------------------