Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0992Om åkerogräs och hur de till någon nytta kan användasAnonym
1785, april

OM ÅKER-OGRÄS, OCH I SYNNERHET HURU DE TIL NÅGON NYTTA KUNNA ANWÄNDAS

Harpungar används utvärtes mot rosen.

Fryle förträffligt foder. I Finnmarken bereds till bröd vid missväxt.

Småborrar brukas till te.

Puktörne, ljungpinnar, rävblomster, karbas är som ung klibbig. Får sedan taggar. Medicinalväxt.

Tranärter är mångårig och besvärlig i säden. Kan kokas ärtsoppa av, men bör undvikas av den som har körtelsjukdomar. Kallas också musärter.

Kattklor, kärringtänder, gulhane, eller göksmör. Ger bina mycket honung.

Linnae-hö.

Humlehö inte lika bra som andra ärtväxter.

Flenört, torsnässla ätes endast av geten. Roten botar svullnader och gyllenåder.

Fibblor, märrmjölk, slåtterkulla ätes gröna av hästar, roten ätes av svin. Bladen ätes i Småland som grönkål.

Ormbunke, ormkrage, getrams, enestabb och bräken växer gärna på svedjeland. Nyttjas till strö. Bladen till stoppning i madrasser. I England eldar man den, då den ger stark hetta.

Harkål är ett förskräckligt ogräs.

Kardborre, töflor och skräppor. De fastnar i fårens ull. Fröna ätes som kapris. Steglitsor fångas då de gärna äter av fröna.

Gråbo, gråböna, buris och binke drickes som te. Duger också till fotbad. Röken av växten fördriver mygg och flugor. Stora fåglar som stoppas med växten blir mörare vid tillagningen.

Rävrumpa, åkerskäkte, puggråcka och gökbet skadliga för får och kor. Kon kastar kalvarna och fåren får utsot. Gör rent tenn och används vid garvning.

Skälle och pukvete vanligt på Gotland. Gör brödet blåaktigt och beskt och låter sig inte skiljas från säden.

Borstvallmo, agersilke.

Bland kornet trivs klätten, sminkroten, ormöga, paddfot, vildpersilja, skvallerkål, kirskål, trebening, purpurnässla, fårnässla, korngast, plister, sugor, svenknylar, himmelsgräs, illermjölk, getstabb, kalvrumpa, mjölkgräs, fetgräs, våtarv, vassarv, marsgräs, svingräs, revormsgräs, mjölkört, törtel, styvmorsvioler, styvmorsblomster, blålocker, mell, mjölgräs, styggmell, mångfrösmell, munklöss, bolmört är för människa dödlig, kungsljus, röknäva och tandgräs har vid rötterna ett yrfä, som ger den polska cochenillfärgen. Etternässlan är nyttig men skall brukas av människan med försiktighet, då den kan förorsaka avmagring. Brännässlans stjälk kan beredas till garn, rötterna ger en gul färg, som man färgar påskägg med.
----------------------------
 
0993Märkvärdiga händelser i naturenModeer, Adolph
1785, april

MÄRKVÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN

En fransk flicka har blivit botad från fallandesoten genom förbränning. Hon råkade hälla kokande lut över sig. Efter två månader var brännsåren läkta och fallandesoten visade sig inte mer.

En sjöman, som jag kände, ramlade i sjön och efter det hade han ingen mer känning av fallandesoten

----------------------------
 
0994Anteckningar angående väderlek och varupriser i landsorternaAnonym
1785, april

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Kinds härad. Stor foderbrist. Hetsiga febrar härjar.

Nätra socken, Ångermanland. Säden blev mycket förstörd av frost. Gott om hö och halm. Linet växte bra, men blev dåligt då det måste skördas för tidigt. Alla vattendrag är tillfrusna, men lite snö.

Piteå. Knappt åkföre till skada för hushållningen.

Ulricehamn. I staden och vid gästgivargården var dålpor, 5 alnar djupa. Det märktes inte att snöplogen varit ute i vinter.

----------------------------
 
0995Anmärkningar angående väderleken för mars 1785Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0996Tankar angående allmänna landsvägarnas underhållAnonym
1785, maj

TANKAR ANGÅENDE ALLMÄNNA LANDSWÄGARNES UNDERHÅLLANDE.

Det borde vara de resandes sak att hålla landsvägarna i ordning. En taxa skulle tagas ut på gästgivargårdarna, när de resande bytte hästar. Skötseln av vägarna skulle ligga på de arbetslösa, som vill förtjäna sitt bröd. Det kan inte vara rätt att lantbruket som nu, skall vara skyldigt att hålla väg.

----------------------------
 
0997Om snövintrar och snöskottningAnonym
1785, maj

OM SNÖWINTRAR OCH SNÖSKÅTNING.

Redogörelse för snötillgången 1755-1785 i Snögebo, Östergötland.

Flera förslag hur man skall undvika snöskottning, som utarmar både människor och djur.

----------------------------
 
0998En ny invention av mjärdarBjörkebom, Simon, Gust.
1785, maj

EN NY OCH FÖRDELACKTIG INVENTION AF MJÄRDAR, HWILKAS SAMMANSÄTTNING OCH PROPORTION ÄR OLIK MED DE HITTILS WANLIGA, SOM AF FÖLJANDE BESKRIFNING KAN INHÄMTAS.

Beskrivning av mjärdar

----------------------------
 
0999Om skadligheten att låta lammen dia för längeModeer, Sven
1785, maj

OM SKADLIGHETEN ATT LÅTA LAMMEN FÖR LÄNGE DIA.

Lammen bör inte dia längre än till före midsommar. För att få god ull skall man välja gumse med omsorg. Saltfordring är viktigtt, då den förekommer många sjukdomar och förbättrar ullen

----------------------------
 
1000Beskrivning av engelsk ostAnonym
1785, maj

BESKRIFNING OM ENGELSK OST.

Blanda 12 kannor god sommarmjölk, 4 kannor nykärnad kärnmjölk och 1 kvarter löpvatten. Värm till lagom ystning. Krama ur vasslan och dra över med salt. Vänd och salta flera gånger. Storleken blir som vanliga engelska ostar.

----------------------------