Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0988Fråga till besvarande mot belöningPatriotiska Sällskapet
1785, mars

FRÅGA TIL BESWARANDE MOT BELÖNING.

Hedersbelöning på 20 R:d till den som ger svar på frågan:

Är det för framtiden att hoppas, att Svenska Bergverken tillika med Bruksrörelserna äga bestånd och tilltaga? Vilka svåra eller mindre gynnsamma tillfällen kunde den hindra eller förminska? Vilka medel kunna understödja det, som de innefattar, och vilka kunna förekomma, hjälpa eller lindra de senare nämnde händelser?

----------------------------
 
0989Anmärkningar angående väderleken för februari 1785Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0990Om städernas i Västerbotten handel, näring och rörelseAnonym
1785, april

OM STÄDERNAS I WESTERBOTTN HANDEL, NÄRING OCH RÖRELSE

Städernas inkomster fås av ränta på donerade hemman, vinkällare, krogar, burskapspengar, vret- och tomtpengar, handelsgenanten, vågmästare-, packare- och vräkarepengar, åker- och ängsskatt. Dessutom har Torneå, Luleå och Piteå inkomst av laxfiske. Inrikeshandeln sker med Stockholm. Utrikeshandeln från Rata skeppshamn vid Bygdeå. Beskrivs tullproblem och bankosedelns fall.

Det finns för många handelsmän i städerna. I Umeå finns 36, i Piteå 27, i Luleå 40 och i Torneå 30. Skulle räcka med hälften. Man borde dela upp varorna mellan sig och inte som nu ägna sig åt månghandel.

Redovisas handeln med renskinn. Sämskfabriken i Umeå är återupprättad. Renens skinn är ofta förstört av bromsbett. Larverna som läggs i huden gnager hål.

Produktionen av korgar borde höjas. Förslag att 2 av lapparnas barn sändes till Stockholm, att lära korgslöjd och få modeller. Detta faller på att lapparna inte vill sända sina barn till Stockholm.

Borgerskapet och ståndspersonerna på landet driver spinneri och vävnad med lin och bomull. I Rörbäck har man fått pris för sitt linneväveri.

Hantverkare och fiskare klagar att det inte finns torghandel. Att stadens handlanden hämtar varor från Stockholm, som lika väl kunde produceras i staden. Hantverkarna får ingen jord och känner sig förfördelade.

----------------------------
 
0991Sätt att pressa olja av tobaksfrönModeer, Sven
1785, april

SÄTT AF PRÄSSA OLJA AF TOBAKSFRÖN, ÖFWERSATT UTUR MEMOIRES FUR DIFFERENTES PARTIES DES SCIENCES SET DES ARTS PAR M GUETTARD

Man pressar tobaksfrön mellan varma tennplåtar och får en olivfärgad olja. Kokar man de pressade fröna och silar genom linne får man en stark färg. Pressar man igen får man gul olja. En femtedel av frönas vikt blir olja, vilket borde visa att man skall ta vara på tobaksfröna.

----------------------------
 
0992Om åkerogräs och hur de till någon nytta kan användasAnonym
1785, april

OM ÅKER-OGRÄS, OCH I SYNNERHET HURU DE TIL NÅGON NYTTA KUNNA ANWÄNDAS

Harpungar används utvärtes mot rosen.

Fryle förträffligt foder. I Finnmarken bereds till bröd vid missväxt.

Småborrar brukas till te.

Puktörne, ljungpinnar, rävblomster, karbas är som ung klibbig. Får sedan taggar. Medicinalväxt.

Tranärter är mångårig och besvärlig i säden. Kan kokas ärtsoppa av, men bör undvikas av den som har körtelsjukdomar. Kallas också musärter.

Kattklor, kärringtänder, gulhane, eller göksmör. Ger bina mycket honung.

Linnae-hö.

Humlehö inte lika bra som andra ärtväxter.

Flenört, torsnässla ätes endast av geten. Roten botar svullnader och gyllenåder.

Fibblor, märrmjölk, slåtterkulla ätes gröna av hästar, roten ätes av svin. Bladen ätes i Småland som grönkål.

Ormbunke, ormkrage, getrams, enestabb och bräken växer gärna på svedjeland. Nyttjas till strö. Bladen till stoppning i madrasser. I England eldar man den, då den ger stark hetta.

Harkål är ett förskräckligt ogräs.

Kardborre, töflor och skräppor. De fastnar i fårens ull. Fröna ätes som kapris. Steglitsor fångas då de gärna äter av fröna.

Gråbo, gråböna, buris och binke drickes som te. Duger också till fotbad. Röken av växten fördriver mygg och flugor. Stora fåglar som stoppas med växten blir mörare vid tillagningen.

Rävrumpa, åkerskäkte, puggråcka och gökbet skadliga för får och kor. Kon kastar kalvarna och fåren får utsot. Gör rent tenn och används vid garvning.

Skälle och pukvete vanligt på Gotland. Gör brödet blåaktigt och beskt och låter sig inte skiljas från säden.

Borstvallmo, agersilke.

Bland kornet trivs klätten, sminkroten, ormöga, paddfot, vildpersilja, skvallerkål, kirskål, trebening, purpurnässla, fårnässla, korngast, plister, sugor, svenknylar, himmelsgräs, illermjölk, getstabb, kalvrumpa, mjölkgräs, fetgräs, våtarv, vassarv, marsgräs, svingräs, revormsgräs, mjölkört, törtel, styvmorsvioler, styvmorsblomster, blålocker, mell, mjölgräs, styggmell, mångfrösmell, munklöss, bolmört är för människa dödlig, kungsljus, röknäva och tandgräs har vid rötterna ett yrfä, som ger den polska cochenillfärgen. Etternässlan är nyttig men skall brukas av människan med försiktighet, då den kan förorsaka avmagring. Brännässlans stjälk kan beredas till garn, rötterna ger en gul färg, som man färgar påskägg med.
----------------------------
 
0993Märkvärdiga händelser i naturenModeer, Adolph
1785, april

MÄRKVÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN

En fransk flicka har blivit botad från fallandesoten genom förbränning. Hon råkade hälla kokande lut över sig. Efter två månader var brännsåren läkta och fallandesoten visade sig inte mer.

En sjöman, som jag kände, ramlade i sjön och efter det hade han ingen mer känning av fallandesoten

----------------------------
 
0994Anteckningar angående väderlek och varupriser i landsorternaAnonym
1785, april

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA

Kinds härad. Stor foderbrist. Hetsiga febrar härjar.

Nätra socken, Ångermanland. Säden blev mycket förstörd av frost. Gott om hö och halm. Linet växte bra, men blev dåligt då det måste skördas för tidigt. Alla vattendrag är tillfrusna, men lite snö.

Piteå. Knappt åkföre till skada för hushållningen.

Ulricehamn. I staden och vid gästgivargården var dålpor, 5 alnar djupa. Det märktes inte att snöplogen varit ute i vinter.

----------------------------
 
0995Anmärkningar angående väderleken för mars 1785Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0996Tankar angående allmänna landsvägarnas underhållAnonym
1785, maj

TANKAR ANGÅENDE ALLMÄNNA LANDSWÄGARNES UNDERHÅLLANDE.

Det borde vara de resandes sak att hålla landsvägarna i ordning. En taxa skulle tagas ut på gästgivargårdarna, när de resande bytte hästar. Skötseln av vägarna skulle ligga på de arbetslösa, som vill förtjäna sitt bröd. Det kan inte vara rätt att lantbruket som nu, skall vara skyldigt att hålla väg.

----------------------------