Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0976Om sättet hur brukad garvarebark kan göras tjänlig till bränslePettersson, Carl Arvid
1785, febr

OM SÄTTET, HURU BRUKAD GARFWARE-BARK KAN GÖRAS TIENLIG TIL BRÄNSLE ELLER ELDNING.

Underskeppsbyggmästaren vid Kungl. Örlogsflottan C.A. Pettersson har vid resor i Tyskland sett att man där använder garveribark till eldning. Man trampar ihop använd bark i kar och låter den torka. Kan eldas i spisar och kakelugnar och ger god värme

----------------------------
 
0977Om lampor med silltran och bandvekarAnonym
1785, febr

OM LAMPOR MED SILL-TRAN OCH BANDWEKAR, JÄMTE TILLÄGGNING.

En fransman har uppfunnit ett sätt att göra lampvekar, som både brinner klart och inte ryker eller luktar illa. En noggrann beskrivning följer.

----------------------------
 
0978Anmärkningar angående handel och folknumrenAnonym
1785, febr

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HANDEL, WARUPRISER OCH ÅRSVÄXT I LANDSORTERNA.

Varupriser och utskeppning från Göteborg, Norrköping och Härnösand under januari.

Folkmängd i Norrköping, Lund, Marstrand, Åbo och Göteborg i janurari.

----------------------------
 
0979Folkmängden uti Göteborg och dess förstäderAnonym
1785-febr.

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN.

Mantalslängden för Göteborg utom garnisonen 1785. Folkmängden uppgick till 12783 personer.

Judar med hustrur och barn redovisas separat. 18 stycken.

----------------------------
 
0980Berömliga gärningarPaqualin, Beckfriis
1785, febr

BERÖMLIGA GÄRNINGAR.

I enlighet med Nådig Kungörelse den 9 mars 1773 att uppmuntra menige man i Kopparbergs hövdingedöme att vinnlägga sig om flera nyttiga näringar och anlägga tillverkningar av både landets egna och främmande råvaror, beslöt sockenstämman i Åhl att inrätta en arbetsinrättning.

En kommissarie tillhandahåller råmaterial t.ex. ull, bomull och lin, som barn och svaga även vanföra personer orka med att upparbeta. Man får också låna redskap.

Lagerstället skall ligga vid kyrkan och vara öppet på lördagsaftnar och mindre predikodagar.

Arbetslönen betalas vid varans inlevererande och kan bestå i pengar men också i säd, strömming, salt och tobak.

Manliga arbetstagare kan sysselsättas med nyodling på t.ex. myrar.

Landshövdingen uttrycker sitt synnerliga nöje över Åhls sockens initiativ.

Redogörelse för examina i Skara den 16 december. Eleverna namngivna.

----------------------------
 
0981Kungörelse angående förlängning av tiden till svars ingivande på frågan rörande vårt tidevarvs onda och godaPatriotiska Sällskapet
1785, febr

KUNGÖRELSE. ANGÅENDE FÖRLÄNGNING AF TIDEN TIL SWARS INGIFWANDE PÅ FRÅGAN RÖRANDE WÅRT TIDEHWARFS ONDA OCH GODA M M.

Förlängd tid till svar på frågan: Vari bestå vårt tidevarvs onda och goda.

----------------------------
 
0982Anmärkningar angående väderleken för januari 1785Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0983Avhandling om biskötsel i RysslandLundström, Polheimer
1785, mars

AFHANDLING OM BISKÖTSELN I RYSSLAND; ELLER: BESKRIFNING, HURU BI SKOLA ANSAS; HWILKET GENERAL-MAJOREN OCH COMMENDEUREN AF KONG. SWÄRDS-ORDEN, HÖGWÄLBORNE BARON, HERR AXEL JOH. GRIPENHJELM NOGA OBSERVERAT UNDER DESS FÅNGENSKAP UTI RYSSLAND; COMMUNICERAD MED CAMRERAREN HERR JACOB BRANDBERG PÅ ORNÄS, ÅR 1749.

Ritning och beskrivning av en bistock. Den göres av lind eller ek, en manshöjd hög och av 1-11/2 alns tjocka träd.

Höst och vår stoppas alla hål igen utom ett, annars stjäl andra bin honungen, även getingar kan göra det.

Ett tjockt tak av näver eller bark skyddar för kyla och väta.

Om vintern tas bistocken in i ett väl mossat och ventilerat rum. Vid stark kyla dör många bin och de överlevande blir så duvna att de inte orkar äta.

På våren sätter man ut stockarna nära husen så de får frisk luft. Så snart de kan ta föda från marken, bör man flytta dem till ett lugnare ställe, eftersom de annars bli oroade och sticker människor och djur. När ett bi stuckit dör det ju och man kan förlora många djur på det sättet.

Man bör passa att inte främmande bin tar sig in i stockarna.

Om man märker spindlar under stocken, måste man ta bort dem, så att inte bina trasslar in sig i näten. Likaså skall man se upp för myror, som gärna äter honungen.

Bin som äter renfanegräs dör.

Hittar man en stock utan vise tar man en kaka med vise och lägger i stocken.

När bina svärmar fångas de med ett svärmsåll, som täckes med en duk. När svärmen är i stocken sätter man visen i en dosa medan bina bygger färdigt. Det tar 3-4 dagar.

Man kan se om bina samlat mycket honung. Då löpa de utan att samla eftersom de tycka att de redan har nog. Man kan skatta en del stockar flera gånger. Om sommaren är vacker, kan man skatta även nya svärmar och får då jungfruhonung.

För att komma åt honungen, röker man med uggleved. En del slår ihjäl bina, men bin kan leva 10-12 år, så det är både oekonomiskt och syndigt.

Om födan brister för en svärm måste man underhålla den.

Många anser, att det är skadligt för trädgårdar med bin, då de stjäl honung från blommorna, men det finns trädgårdar med 100 stockar och ingen skada ses.

Man tar tillvara vaxet genom att först låta honungen rinna ut och sedan värma vaxet svagt och pressa det samman.

Recept på mjöd.

----------------------------
 
0984Reglementet för holländeriet vid BollerupAnonym
1785, mars

REGLEMENTE FÖR DET WID BOLLERUP I SKÅNE WARANDE HOLLÄNDERIET AF 75 KOR.

Alla kor numreras och beskrivs. De placeras i bås med samma nummer och binds med två järnband, så att de inte kan knuffa varandra. Varje djur har en vattenspann, som skall var fylld med friskt vatten. De löses bara när de skall till tjuren eller kalva.

Stallet rengörs och djuren utfordras innan mjölkningen sker. Juvret tvättas och man mjölkar ut till sista droppen. Mjölken slås i kar med tapphål i botten. Vasslan tappas av och grädden kärnas i kärnor med svängkula. Smöret vägs noga och man håller reda på hur mycket mjölk varje djur lämnar.

Vid ystningen värms mjölken, så att man knappt kan hålla handen däri. Sedan hälles god löpe i och alltsammans får stelna en stund. Värms på nytt och man slår sönder den löpnande mjölken. Osten kramas hårt och packas i form. Osten strykes med salt och ställs på spjällhyllan.

Stallet göres rent tre gånger per dygn och mjölkning sker två gånger.

All ledig tid går åt till hackelseskärning. På sommaren ges färsk klöver.

Noggrann beskrivning av fodret.

----------------------------