Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0948Anmärkningarar angående väderleken för oktober 1784Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0949Några anmärkningar angående Västerbotten och dess hushållningAnonym
1784, dec

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WESTERBOTTEN OCH DESS HUSHÅLLNING

Beskrivning av länet. Där besås all åker varje år. Allmogen menar att de inte har större åkrar än att de måste sås varje år för att ge bärgning åt folket. Några har nu börjat lägga en del i träda och försöker övertyga andra att detta är lönsamt.

I söder används plog och en häst. Alla körslor utförs med en häst. I norr gräver man åkern med spade. På grund av klimatet kan man inte så förrän i juni. 5 lantbrukare har fått medalj för sina förbättringar i åkerbruket. Bonden söker oftare sin bärgning av skogen än av åker och äng. De stå ofta i skuld hos borgarna och måste leverera bräder, bjälkar, tjära, näver, fågel och mera som hämtas ur skogen.

519 hemman har blivit kluvna sedan 1747. Nybyggare måste ofta överge alltsammans. Man borde minska hans utskylder.

I skogen växer alla träd, utom ek och bok. Svarta och röda vinbär trivs. Mot Lappmarken växer den grövsta skogen. Den är dock inte åtkomlig, då strömmarna inte är flottningsbara på grund av alla forsar. Skogsplantering förekommer inte.

Angående Lappmarken. Detta stora område är inte mycket uppodlat. Innevånarna är lappar och nybyggare. Lapparna var tidigare ett vilt och hedniskt folkslag, som inte erkände något övervälde. När birkarlarna började med handeln och fick tillstånd att för kronan inleverera någon skatt i form av skinn, har de inlämmats i det Svenska Överhetsväldet. De kallas fjällappar och granlappar och livnär sig på renskötsel och vad de tar ur skogen. Fjällapparna lyckas bäst med sina renar.

Nybyggarna består av lappar, svenskar och finnar. De skulle ha sin bärgning om inte frosten så ofta skadade säden.

Carl XI har förordnat att lapparna fördelas på byalag och varje lappby betalar sin skatt i pengar.

Ett bolag i Piteå med 100 lotter försöker återuppväcka forna tiders Nasafjälls silvergruvor. Flera har begivit sig dit. För att införa kristendomen inrättas prästtjänster och skolor.

----------------------------
 
0950Beskrivning på spisar, som är bekanta i Flandern, att bränna stenkol iAnonym
1784, dec

BESKRIFNING PÅ SPISAR, SOM UTI FLANDERN ÄRO BEKANTE, UNDER NAMN AF OXÖGA (OEIL DE BOEUF),TILLIKA MED SÄTTET, AT DÄRUTI BRÄNNA GROFWA STENKOL, OCH ATT GÖRA NYTTA AF DE SMÅ, SÅ WÄL SOM ASKAN.

Beskrivning och ritning av spisen och briketterna. Denna eldstad är besparande. Man sätter järnbleck i sidoväggarna istället för tegel. Man kan bränna grova stenkol eller göra briketter av små stenkol och lera.

----------------------------
 
0951Beprövat medel att hålla gäddor och abborrar färska mitt i rötmånadenAnonym
1784, dec

BEPRÖFWAT OCH TILFÖRLITELIGT MEDEL, AT UTAN ALL ÅKOMMANDE RÖTA OCH OSMAK KUNNA MIDT I HETASTE SOMMAREN OCH SJELFWA RÖTMÅNADEN FÖRWARA OCH BIBEHÅLLA GÄDDE- OCH ABBORRFISK I FLERA WECKORS TID SÅ FÄRSK OCH SMAKLIG, SOM WORE DEN NYLIGEN OCH SAMMA DAG TAGEN UTUR WATTNET

Man lägger fisken på en granrisbädd i båten. Sedan träs fiskarna på videkäppar och bärs till en sval källare, där de saltas i kar. Vill man ha gäddorna vita sticker man dem med en vass kniv, så snart de är fångade, så att blodet rinner av. Kommer man inte hem med fångsten på kvällen förfar man på samma sätt och gör en lake av salt och medhavt källvatten. Man kan använda nate att lägga fiskknipporna på.

----------------------------
 
0952Några anmärkningar angående kritgrund till förgyllning på träAnonym
1784, dec

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE KRITGRUND TILL FÖRGYLLNING PÅ TRÄD

Då jag inhämtat det oäkta sättet att förgylla med oäkta bladguld, vilket är mycket mindre kostsamt, har jag velat berätta om kritgrunden på vilken lystern beror. Ramen bör vara av gran eller al. Man kokar ett lim och när det är varmare än handen tål, stryker man på det. Upprepas 3-4 gånger med torkning emellan. Ojämnheterna slipas med pimpsten. Krita rives och blandas i limmet. Därefter anlägges guldgrunden, genom att man färgar limvattnet med saffran.

----------------------------
 
0953Medel till sotelds släckningAnonym
1784, dec

MEDEL TIL SOTELDS SLÄCKNING

Tidigare har man släckt soteld med salt. Nu finns ett billigare sätt. Så snart man upptäckt elden rycks veden undan och vitlökar slängs på glöden. Fönster och dörrar skall vara stängda.

----------------------------
 
0954Tvål till sidentygers och silkesstrumpors tvättningAnonym
1784, dec

TWÅL TIL SIDENTYGERS OCH I SYNNERHET SILKESSTRUMPORS TWÄTTNING

Rysstvål, kamfert och oxgalla kokas och slås i en stenskål att kallna. Häri tvättas silket och silkestrumporna.

----------------------------
 
0955Anteckningar angående årsväxt och varupriser i orternaAnonym
1784, dec

ANTECKNINGAR ANGÅENDE ÅRSWÄXT OCH WARUPRISER I ORTERNA

Piteå. Först svår torka och sedan överflödande regn.

Öland. God bärgning. Säden har dock fått rum i husen. Allmogen fägnar sig åt kronomagasinen.

Bohus. Åker och äng mycket välsignade. Ärter och bönor dåliga. Trädgårdsväxter som är ömtåliga har helt slagit fel.

----------------------------
 
0956Berömliga gärningarAnonym
1784, dec

BERÖMLIGE GÄRNINGAR

Uppsala. Landshövding Jacob von Engeström har infört följande författningar för de fattiga i Uppsala. Den fattiga allmogen samlas på lördagsförmiddagen och delar på innehållet i fattigbössorna. Arbetshuset är nu i funktion och 200 fattiga kan förtjäna till födan själva. Inrättades en barnhusfond för barn mellan 1-8 år. Inrättades en arbets- och läseskola, där 20 barn får arbete och undervisning. Den drivs genom sammanskott och tillkom när konungen återvände från en långvarig utrikes resa.

----------------------------