Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0943Något om skogsbesparingAnonym
1784, nov

NÅGOT OM SKOG-BESPARING.

Sättet att göra stängsel, är mycket skogsödande. Mången bonde sätter sin heder i att ha en tät och hög gärdsgård och ofta tas ungträd till stör och slanor.

Om man tar gamla träd och klyver dem och sätter stören glesare och vid omstörning vässar gamla störar kan man använda dem längre. Man bör bara använda två slanor och fästa dem med hankar av vidjor. Kan man dessutom tjära störändan, som skall vara i marken håller den betydligt längre. Man bör kunna spara hälften av träden på detta sätt.

----------------------------
 
0944Sätt att giva gran hårdhet till byggnadsvirkeAnonym
1784, nov

SÄTT AT GIFWA GRAN DEN HÅRDHET, SOM FORDRAS TIL BYGGNINGS-TIMMER.

Granen anses inte lika motståndskraftig mot röta som eken. Men nu är eken svår att få tag på och om man bearbetar granen på följande sätt blir den likvärdig med eken i hållbarhet.

Man tappar av kådan och barkar trädet två-tre månader innan det fälls. Sedan kanthuggs det och klyvs. Man hopfogar delarna med järnband så att kärnsidan kommer utåt.

----------------------------
 
0945RödbetsningAnonym
1784, nov

RÖD BETS, SOM ÄR WACKER.

Koka fernbock, ättika, vatten och alun. Strykes på rent trä, som behandlats med limfärg. Strykes med bärnstensfernissa och poleras.

----------------------------
 
0946Frågor om åtskilliga hushållsämnenPatriotiska Sällskapet
1784, nov

FRÅGOR RÖRANDE ÅTSKILLIGA HUSHÅLLSÄMNEN.

Ett antal frågor om försöken som varit införda i Hushålls- Journalen har blivit prövade om de varit bra.

----------------------------
 
0947Förteckning på redskap och modeller som finns i Kungl. Patriotiska Sällskapets modellsamlingPatriotiska Sällskapet
1784, nov

FÖRTECKNING PÅ DE REDSKAPER OCH MODELLER DÄRAF M M, SOM FINNAS I KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELL-KAMMARE I STOCKHOLM OCH HÖRNHUSET N:O 59 WID NORRA SMEDJEGATANS BRUNN.

Förteckning på plogar, som finns i Patriotiska Sällskapets modellkammare.

----------------------------
 
0948Anmärkningarar angående väderleken för oktober 1784Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0949Några anmärkningar angående Västerbotten och dess hushållningAnonym
1784, dec

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WESTERBOTTEN OCH DESS HUSHÅLLNING

Beskrivning av länet. Där besås all åker varje år. Allmogen menar att de inte har större åkrar än att de måste sås varje år för att ge bärgning åt folket. Några har nu börjat lägga en del i träda och försöker övertyga andra att detta är lönsamt.

I söder används plog och en häst. Alla körslor utförs med en häst. I norr gräver man åkern med spade. På grund av klimatet kan man inte så förrän i juni. 5 lantbrukare har fått medalj för sina förbättringar i åkerbruket. Bonden söker oftare sin bärgning av skogen än av åker och äng. De stå ofta i skuld hos borgarna och måste leverera bräder, bjälkar, tjära, näver, fågel och mera som hämtas ur skogen.

519 hemman har blivit kluvna sedan 1747. Nybyggare måste ofta överge alltsammans. Man borde minska hans utskylder.

I skogen växer alla träd, utom ek och bok. Svarta och röda vinbär trivs. Mot Lappmarken växer den grövsta skogen. Den är dock inte åtkomlig, då strömmarna inte är flottningsbara på grund av alla forsar. Skogsplantering förekommer inte.

Angående Lappmarken. Detta stora område är inte mycket uppodlat. Innevånarna är lappar och nybyggare. Lapparna var tidigare ett vilt och hedniskt folkslag, som inte erkände något övervälde. När birkarlarna började med handeln och fick tillstånd att för kronan inleverera någon skatt i form av skinn, har de inlämmats i det Svenska Överhetsväldet. De kallas fjällappar och granlappar och livnär sig på renskötsel och vad de tar ur skogen. Fjällapparna lyckas bäst med sina renar.

Nybyggarna består av lappar, svenskar och finnar. De skulle ha sin bärgning om inte frosten så ofta skadade säden.

Carl XI har förordnat att lapparna fördelas på byalag och varje lappby betalar sin skatt i pengar.

Ett bolag i Piteå med 100 lotter försöker återuppväcka forna tiders Nasafjälls silvergruvor. Flera har begivit sig dit. För att införa kristendomen inrättas prästtjänster och skolor.

----------------------------
 
0950Beskrivning på spisar, som är bekanta i Flandern, att bränna stenkol iAnonym
1784, dec

BESKRIFNING PÅ SPISAR, SOM UTI FLANDERN ÄRO BEKANTE, UNDER NAMN AF OXÖGA (OEIL DE BOEUF),TILLIKA MED SÄTTET, AT DÄRUTI BRÄNNA GROFWA STENKOL, OCH ATT GÖRA NYTTA AF DE SMÅ, SÅ WÄL SOM ASKAN.

Beskrivning och ritning av spisen och briketterna. Denna eldstad är besparande. Man sätter järnbleck i sidoväggarna istället för tegel. Man kan bränna grova stenkol eller göra briketter av små stenkol och lera.

----------------------------
 
0951Beprövat medel att hålla gäddor och abborrar färska mitt i rötmånadenAnonym
1784, dec

BEPRÖFWAT OCH TILFÖRLITELIGT MEDEL, AT UTAN ALL ÅKOMMANDE RÖTA OCH OSMAK KUNNA MIDT I HETASTE SOMMAREN OCH SJELFWA RÖTMÅNADEN FÖRWARA OCH BIBEHÅLLA GÄDDE- OCH ABBORRFISK I FLERA WECKORS TID SÅ FÄRSK OCH SMAKLIG, SOM WORE DEN NYLIGEN OCH SAMMA DAG TAGEN UTUR WATTNET

Man lägger fisken på en granrisbädd i båten. Sedan träs fiskarna på videkäppar och bärs till en sval källare, där de saltas i kar. Vill man ha gäddorna vita sticker man dem med en vass kniv, så snart de är fångade, så att blodet rinner av. Kommer man inte hem med fångsten på kvällen förfar man på samma sätt och gör en lake av salt och medhavt källvatten. Man kan använda nate att lägga fiskknipporna på.

----------------------------