Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0941Om skötseln av mjölkkorAlströmer, Jonas
1784, nov

OM SKÖTSELN AF MJÖLK-KOR.

En artikel av Jonas Ahlströmer, som sett att i andra länder är avkastningen av boskapsskötseln betydligt bättre än i Sverige. Han beslöt att göra försök efter utländsk förebild.

Han köpte 11 kor och 1 tjur av bättre och sämre kvalitet och befallde inspektorn och en ladugårdspiga att sköta djuren efter hans föreskrifter. Under första året har all föda för djuren noga antecknats och grädden använts till smör och den skummade mjölken har blivit ost. Mjölken till hushållet har köpts från annat håll för att ingen felräkning skulle göras.

Så följer noggrann redogörelse för hur mycket foder som använts och hur stor avkastningen varit. Resultatet har varit gott, men i fortsättningen kommer djuren att stå i stall hela året. Ahlströmer anser att hans försök är så viktiga att han planerar att göra ett fullständigt Memorial, som skall införas i Vitterhetssällskapets handlingar i Göteborg.

----------------------------
 
0942Rön om Carolinska poppelträdet och Virginska askbladiga lönnenAnonym
1784, nov

RÖN OM POPULUS BALSAMIFERA ELLER CAROLINSKA POPPELTRÄDET, OCH ACER NEGUNDO ELLER VIRGINSKA ASKBLADIGA LÖNNEN.

Då jag hörde att poppelträd från Frankrike med framgång planterats på sätesgården Tyresjö (Tyresö) i Södermanland beslöt jag att göra försök med amerikanska trädslag.

1782 i november infördes till kalmarorten en del träd, som av tillfälligheter blev misslyckade. Dock lyckades försöken med Carolinska poppeln, som sprider sitt balsam och tillväxer gott. Även Virginska askbladiga lönnen växer bra trots att den skadats under en storm. Hoppas så småningom få vackra alléer av dessa trädslag.

----------------------------
 
0943Något om skogsbesparingAnonym
1784, nov

NÅGOT OM SKOG-BESPARING.

Sättet att göra stängsel, är mycket skogsödande. Mången bonde sätter sin heder i att ha en tät och hög gärdsgård och ofta tas ungträd till stör och slanor.

Om man tar gamla träd och klyver dem och sätter stören glesare och vid omstörning vässar gamla störar kan man använda dem längre. Man bör bara använda två slanor och fästa dem med hankar av vidjor. Kan man dessutom tjära störändan, som skall vara i marken håller den betydligt längre. Man bör kunna spara hälften av träden på detta sätt.

----------------------------
 
0944Sätt att giva gran hårdhet till byggnadsvirkeAnonym
1784, nov

SÄTT AT GIFWA GRAN DEN HÅRDHET, SOM FORDRAS TIL BYGGNINGS-TIMMER.

Granen anses inte lika motståndskraftig mot röta som eken. Men nu är eken svår att få tag på och om man bearbetar granen på följande sätt blir den likvärdig med eken i hållbarhet.

Man tappar av kådan och barkar trädet två-tre månader innan det fälls. Sedan kanthuggs det och klyvs. Man hopfogar delarna med järnband så att kärnsidan kommer utåt.

----------------------------
 
0945RödbetsningAnonym
1784, nov

RÖD BETS, SOM ÄR WACKER.

Koka fernbock, ättika, vatten och alun. Strykes på rent trä, som behandlats med limfärg. Strykes med bärnstensfernissa och poleras.

----------------------------
 
0946Frågor om åtskilliga hushållsämnenPatriotiska Sällskapet
1784, nov

FRÅGOR RÖRANDE ÅTSKILLIGA HUSHÅLLSÄMNEN.

Ett antal frågor om försöken som varit införda i Hushålls- Journalen har blivit prövade om de varit bra.

----------------------------
 
0947Förteckning på redskap och modeller som finns i Kungl. Patriotiska Sällskapets modellsamlingPatriotiska Sällskapet
1784, nov

FÖRTECKNING PÅ DE REDSKAPER OCH MODELLER DÄRAF M M, SOM FINNAS I KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELL-KAMMARE I STOCKHOLM OCH HÖRNHUSET N:O 59 WID NORRA SMEDJEGATANS BRUNN.

Förteckning på plogar, som finns i Patriotiska Sällskapets modellkammare.

----------------------------
 
0948Anmärkningarar angående väderleken för oktober 1784Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0949Några anmärkningar angående Västerbotten och dess hushållningAnonym
1784, dec

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WESTERBOTTEN OCH DESS HUSHÅLLNING

Beskrivning av länet. Där besås all åker varje år. Allmogen menar att de inte har större åkrar än att de måste sås varje år för att ge bärgning åt folket. Några har nu börjat lägga en del i träda och försöker övertyga andra att detta är lönsamt.

I söder används plog och en häst. Alla körslor utförs med en häst. I norr gräver man åkern med spade. På grund av klimatet kan man inte så förrän i juni. 5 lantbrukare har fått medalj för sina förbättringar i åkerbruket. Bonden söker oftare sin bärgning av skogen än av åker och äng. De stå ofta i skuld hos borgarna och måste leverera bräder, bjälkar, tjära, näver, fågel och mera som hämtas ur skogen.

519 hemman har blivit kluvna sedan 1747. Nybyggare måste ofta överge alltsammans. Man borde minska hans utskylder.

I skogen växer alla träd, utom ek och bok. Svarta och röda vinbär trivs. Mot Lappmarken växer den grövsta skogen. Den är dock inte åtkomlig, då strömmarna inte är flottningsbara på grund av alla forsar. Skogsplantering förekommer inte.

Angående Lappmarken. Detta stora område är inte mycket uppodlat. Innevånarna är lappar och nybyggare. Lapparna var tidigare ett vilt och hedniskt folkslag, som inte erkände något övervälde. När birkarlarna började med handeln och fick tillstånd att för kronan inleverera någon skatt i form av skinn, har de inlämmats i det Svenska Överhetsväldet. De kallas fjällappar och granlappar och livnär sig på renskötsel och vad de tar ur skogen. Fjällapparna lyckas bäst med sina renar.

Nybyggarna består av lappar, svenskar och finnar. De skulle ha sin bärgning om inte frosten så ofta skadade säden.

Carl XI har förordnat att lapparna fördelas på byalag och varje lappby betalar sin skatt i pengar.

Ett bolag i Piteå med 100 lotter försöker återuppväcka forna tiders Nasafjälls silvergruvor. Flera har begivit sig dit. För att införa kristendomen inrättas prästtjänster och skolor.

----------------------------