Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0927Anmärkningar rörande hushållningen och Sveriges naturalhistoria ur Olaus Magnus Svenska HistoriaÖdman, Samuel
1784, sept

ANMÄRKNINGAR RÖRANDE HUSHÅLLNINGEN OCH SWERIGES NATURAL-HISTORIA UTUR OLAI MAGNI SWENSKA HISTORIA

Några korta anmärkningar ur vårt fäderneslands hävder av en förtjänt författare. Jämförelse med forntiden och det närvarande.

1) När bondkvinnorna bärgade hö hängde de sina lindebarn i ett träd för att skydda dem från ormar. De valde ofta en ask. Man har nu funnit att askens löv och bark tjänar mot ormbett. Således måtte de haft en misstanke om antipatin mellan orm och träd. Espingar var vanligare då.

2) Det såddes mer vete än råg. Man torkade säden på segeldukar och förvarade den i eklårar.

3) Man drack vin, öl och mjöd. Ölsinnet beskrevs som att fransmannen blev näsvis, tysken grälsjuk, göten bångstyrig och finnen gråtmild.

4) Man köpte hellre salt än kokte själv. Dock anlade Johannes Magnus, författarens bror, med egen kostnad saltkokerier om det skulle bli krigstid.

5) Man sålde mycket smör.

6) Den bästa osten gjordes i Västergötland, fyrkantig och så stor att den bars av 2 karlar. Norrlänningarna lät sina ostar ruttna och förstöras av mask. De grävde ut innehållet och använde skalen som sköldar.

7) Gotlands gumsar var ökända för sin storlek och styrka.

8) I Västergötland uppföddes ryttarehästar.

9) Huskattorna var vita. Vildkattorna gav många pälsar.

10) Konsten att förvisa råttor var ärftlig inom vissa släkter.

11) Bock- och getskinn såldes. Köttet torkades till spickekött.

12) Till en nygift flicka gavs en sugga, ett får och en ko. Mannen fick ett par fålar, en hund, en katt samt en gås.

13) Man beskrev renen med tre horn. En lapp hade 500 renar mot 1000 i dag.

14) Älg, hjort och rådjur fick fällas av adel, ämbetsmän, kyrkoherdar och gästgivare. Hornen fick brukas av vem som hittade dem.

15) Bävrar fanns det gott om. Svansen ansågs vara en läckerhet.

16) Järvar eller filfrasar vara allmänna. Deras skinn var högt skattat. Den som sov under en sådan fäll, drömde att han åt och drack som en järv. Ringar av järvens klor troddes bota svindel och öronsusningar.

17) Att haren vitnar under vintern beror på kölden och födan. Författaren har sett råttor vitna då de ätit socker.

18) Vargarna var så allmänna att man inte reste utan vapen som i krig.

19) Den vita vargen på Dovre fjäll är förmodligen fjällrackan.

20) Utterskinn utfördes till Ryssland i stor mängd. En del kockar hade järvarna fångna och fick dem att fånga fisk.

21) Ekorrar fanns i samma mängd som fiskar i havet. De sköts, så många man kunde bära. Åts av jägaren. Tänderna användes vid häxeri och spådom.

22) Hermelinen rodnar i maj. Den luktar illa i parningstid.

23) Olaus Magnus säger inte att lemössen regnar från himlen, blott att de kommer med stormar, ovisst varifrån.

24) Grävsvinets bett ansågs giftigt, då de åt ormar och tordyvlar. Skinnet användes till koger.

25) Vita björnskinn offrades till kyrkorna, för att prästerna inte skulle frysa om fötterna under mässorna.

26) Den svarta björnen rådde sällan på hästar och grävsvin. Köttet åts. Det fanns även då björndansare.

27) Rävskinn värderades efter färg, svarta rävskinn, korsrävar, vita, blå och röda.

28) På julafton blev många människor förvandlade till vargar och gjorde mer skada än de verkliga djuren. Det är märkligt att en så upplyst person, som ärkebiskop Magnus berättar sådana historier.

29) Jaktfalkar uppföddes med kräftor och lärdes att lämna sitt rov mot en kräfta.

30) Vildgäss kom i april. Deras fett användes mot sår och i bröstbenet kunde man spå kommande väder.

31) Beskrivs flera fåglar. Författaren försvarar tron att svalorna dränker sig om vintern. Professor Pallas i vår tid bestrider detta, men kanske med orätt. Sjöfågelägg samlades och såldes i tusental på torgen. Påfåglar uppföddes i Öster- och Västergötland. Man hängde upp ihåliga kärl och lockade fåglarna att värpa och tog sedan äggen. Däremot användes inte ofta nät.

32) Torneå var den nordligaste handelsplatsen i synnerhet för fisk. Laxens mängd var obegriplig.

33) Sälar harpunerades av män klädda i svarta skinn och härmande deras läte. Tranen såldes till Italien. Skor insmorda med sältran skyddar mot råttor. Även däcken på båtarna smordes med tran för att undvika isbildning. Sälkött kunde ätas under fastan, om sälen var fångad i havet och således en fisk. Men var han skjuten på land dög han inte till fastemat, då han ansågs vara ett djur. Tran användes som matolja men inte så gärna som den rätta utländska oljan. Men några bedragare inbillade folket, att den italienska oljan först var använd att tvätta spetälska med och sedan sålts som matolja.

34) Saltade gäddor användes för fältprovision. Brända och pulvriserade gäddtänder nyttjades mot sadelbrutna hästar. Preparerade metmaskar användes med snar verkan.

35) Ålen fångades på krok, ryssjor och i trädholkar. Åskan befordrade fångsten. Man lockade dem med ärthalm in i holkarna, troligen lika som Älvkarlebys nejonögekassar. Man trodde fisk lockades av klockljud och hängde klockor på näten.

36) Laken klubbades genom isen.

37) Man gjorde vakar för att fisken skulle få luft.

38) Långa fiskar blir feta i norr och breda fiskar feta i söder.

39) När isen hastigt bryts upp på Vättern, tjuter den.

40) Fisken såldes saltad, torkad, rökt eller beredd till lutfisk. Sålde någon skämd fisk bötade han. Fisken brändes på torgen och svindlarens namn omtalades.

41) Sillen gick till i otrolig mängd. Den lockades till kusten av strandeldar. Såldes till utlandet. Rommen förvarades under vintern i ett fuktigt rum och planterades sedan ut. Detta kan inte lyckas.

42) Havsvidundren blev inte kända, då fiskare skulle släppa varje underlig havsvarelse han fångade. Därvid förlorade både vetenskapen och ekonomin.

43) Ormar troddes vila under björkens rötter under vintern. Aspides vars bett är dödande inom 4 timmar mötte författaren själv, när han var djäkne i Västerås. Snokar som uppfötts på mjölk fanns i ladugårdar och t.o.m. i barnens vaggor. Teriak används som botemedel mot ormbett.

44) Recept mot pest. Mot mygg används malört. Myggens mängd beror på de klara nätter, som hindra fläderlappen att fånga dem. Olika ämnen brändes mot vägglöss.

45) Biskötseln var utvecklad. Man hade hundar, som visade var svärmarna fanns.

46) Mjöd och honung gjorde att Sverige kunde undvika läkare. Om myror inrättade sig i kyrktorn betydde det olycka.

----------------------------
 
0928Oförgripliga tankar om stadanWasenius, Pehr H
1784, sept

OFÖRGRIPLIGA TANKAR OM STADAN

Förutom alla tillfällen då frost visar sig i Norrland och skadar säden finns stada eller stau. Jag har sökt i de skrifter, som finns om åkerbruk, men inte hittat ett ord om fenomenet. Det uppträder på sommaren och gör att växten stannar av och blir blek.

Stadan kommer kanske från himlen. Under 9 dygn avstannar växten. Tiden är före midsommar. Kommer regn under dessa 9 dygn repar sig inte grödan, annars kan åkern ta tillbaka sin växt. Man kan inte säga något om årets skörd förrän man sett hur stadan påverkar. Vid denna tid inträffar granens, tallens och enens befruktning och kanske är det frömjölet av dessa träd som åsamkar stadan. Även fisken avskyr stadan och visar sig inte under denna tid. Det enda man kan göra är att röja skogarna intill åkrarna. Om lövträden har denna effekt på åkern vet jag inte.

----------------------------
 
0929Utdelning av penninggåvor till de nödlidande i landsorternaPatriotiska Sällskapet
1784, sept

OM UTDELNINGEN AF PENNINGE-GÅFWORNA TIL DE NÖDLIDANDE I LANDS-ORTERNA GENOM KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Redogörelse för de insamlade gåvorna ur Dagl. Tidningarna N:r 97,105,114.

Redogörelse för fördelningen.

----------------------------
 
0930Anmärkningar angående väderleken för augusti 1784Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0931Ladugårdsbyggnaden på Koivisto rusthåll. Beskriven av professorn och riddaren KraftmanKraftman
1784, okt

LADUGÅRDS-BYGGNADEN PÅ KOIVISTO RUSTHÅLL. BESKREFWEN AF PROFESSOREN OCH RIDDAREN KRAFTMAN

Ladugårdsbyggnaden är angelägen för lantmannen. Den skall hålla djuren snygga och rena. Ge bekväm utspisning och ha den mesta och bästa gödselsamling. Beskrivning av en god ladugård i Koivisto.

----------------------------
 
0932Anmärkningar om folkmängd, missväxt, tabellverk; tjänande till eftertanke och ordning för de fattigaTham, Pehr
1784, okt

ANMÄRKNINGAR OM FOLKMÄNGDEN, MISSVÄXT, TABELLWERK, TJENANDE TIL EFTERTANKA AF NÅGON YTTERLIGARE ORDNING MED DE FATTIGA; I SYNNERHET FÖR SKARA STIFT OCH SKARABORGS LÄN

Denna missväxt är värre än 1596 och den på 1690-talet. Jag försökte flera gånger få till stånd en lista över de fattigas antal. Kyrkoherdarnas olika principer att klassificera de fattiga gjorde listorna osäkra. De fattiga skulle själva anmäla sig och det vågade man inte, då man befarade att bli skickad till straffhus. I socknen där jag själv bor anmäldes 9 personer. Då jag räknade fanns 73. Tabellverkets listor har så många kolumner att en person kan finnas på flera ställen samtidigt. De borde reduceras till en tredjedel.

Kyrkoherdarna i Gudhem och Timberg har gjort föredömliga tabeller vilka här beskrivs. I Skaraborgs län fanns 97000 personer varav 12125 var fattiga. Detta är i underkant. I riket fanns 1780 2.800000 personer varav 350000 var tiggare, alltså var åttonde. Där är inte medräknade bönder, skattlagde och torpare.

De 12000 fattiga som jag tidigare uppgivit i länet finns där även vid bättre år, men deras fattigdom är inte så synlig då. Skogsödandet står dessa personer för till stor del. En inhyseskärring i en stuga med stängsel gör åt lika mycket ved som ett helt hushåll. I vårt klimat kan man lika väl frysa ihjäl, som svälta ihjäl. Om bonden hade tjänstefolk istället för inhyses folk vore mycket sparat. I Borna socken är en femtedel av alla stugor backstugor. Då skogen tillhör hemmanen och där varken säljs eller ges bort något, kan man tänka att det stjäls en del ved.

Tabellverket började 1749. Onda och goda bedrifter, samt förefallande märkvärdigheter i naturen skall kyrkoherdarna anmäla. Några exempel.

En bonde fick böta för att han brukat en djurtand mot sjukdomar. Tanden brändes.

1760 föll ett slagregn som dödade får och boskap. En gosse frös ihjäl. Boskapssjuka på säteriet Koflås.

En piga hade inte ätit på 5 år. En dräng och en inspektorshustru åt lera.

Utdrag ur tabellverket 1750-1770 födda och döda. Antal kaffehus, krogar och källare i Skaraborgs stift.

----------------------------
 
0933Anmärkning om humlens rätta avplockningstid och dess behöriga nyttjandeAnonym
1784, okt

ANMÄRKNING OM HUMLANS RÄTTA AFPLÅCKNINGSTID OCH DESS BEHÖRIGA NYTTJANDE

Humlen skall plockas grön, torkas i skuggan och packas hårt i lämpliga kärl.

----------------------------
 
0934Att förgylla med oäkta bladguldAnonym
1784, okt

AT FÖRGYLLA MED OÄCKTA BLAD-GULL

Alla blad skall vara av samma färg och utan fläckar. Bladet bredes ut på en kartong och man använder ett spelkort för att överföra guldet på ramen. Guldet trycks fast med fingrarna med ett papper emellan.

Underarbetet är viktigt. Kritgrunden skall strykas med en fernissa. Recept finns. Dagen efter stryks med oljefernissa så tunt som möjligt. En fernissa stryks sedan över guldet.

----------------------------
 
0935Några anmärkningar angående gräsfrösåningAnonym
1784, okt

NÅGRE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE GRÄS-FRÖ-SÅNING

Resultat av olika fröns växt bl.a. S:t Foin, väppling och klöver.

----------------------------